Motion till riksdagen
2000/01:L411
av Rindborg, Stig (m)

Partnerskap och äktenskap


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan lagändring
att staten inte missgynnar par som formaliserat sitt samliv genom att
registrera partnerskap eller ingå äktenskap i enlighet med vad som anförs
i motionen.
Motiv för vårt förslag
Staten har sedan århundraden tillbaka tillhandahållit institutet
äktenskap för dem som önskat leva tillsammans. Motiven till
statens inblandning har växlat, från moraliska aspekter till
rent praktiska tillsynsaspekter. Under 1900-talet har
lagstiftaren gått från att belöna och uppmuntra äktenskapet
till att tidvis söka få bort dess privilegierade ställning.
Sedan den 1 januari 1995 tillhandahåller staten ett motsvarande standard-
avtal för par av samma kön, partnerskapslagen. På grund av dess kortare
existens har fluktuationerna inte varit lika stora på dess område som på
äktenskapets.
Dessa två rättsliga institutioner karaktäriseras av frivilligheten i de avtal
som paren ingår, till skillnad från den samborättsliga lagstiftningen. Såväl
samlevnadsformen partnerskap som äktenskap ger efterverkningar i övrig
lagstiftning, varför privata samlevnadsavtal inte kan ge samma rättsliga
status.
Oavsett vilken bakomliggande familjerättslig styrprincip som ligger till
grund för partnerskapslagen och äktenskapsbalken tillhandahåller lagstiftaren
partnerskap och äktenskap, med deras kopplingar till övrig lagstiftning. Det är
därför principiellt fel att missgynna dem som väljer att formalisera sin
samlevnad efter dessa principer.
Under de senaste åren har många par avstått ifrån att ingå äktenskap,
registrera partnerskap med hänsyn till rent ekonomiska förhållanden. Det får
inte vara så att samhället behandlar par som formaliserat sitt samliv efter de
normer samhället ställt upp mer ofördelaktigt än andra.
Det finns enligt vår mening ingen som helst anledning att straffa två
individer som använder de av staten tillhandahållna standardreglerna för
samlevnad. Som dagens lagstiftning ser ut missgynnas de par som väljer att
på detta vis offentliggöra sin samlevnad. Det anser vi inte vara rimligt.

Stockholm den 28 september 2000
Stig Rindborg (m)
Henrik S Järrel (m)
Elizabeth Nyström (m)
Berit Adolfsson (m)
Anne-Katrine Dunker (m)
Anders Sjölund (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Tomas Högström (m)