Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen beslutar om sådan lagändring att lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem och lagen (1987:813) om homosexuella sambor enbart blir gällande efter avtal mellan de samboende. Vad innebär sambolagen?
Sambolagen innebär att det sammanboende parets gemensamma bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning skall delas på hälften vid separation (5 §). Om den ena personen anses behöva bostaden och bohaget bättre än den andra kan denne få överta hela hemmet (10 §).
Vad gäller bostaden finns en omfattande övertaganderätt. Även om paret bor i en lägenhet som en av dem skaffat på egen hand innan man flyttade ihop och som inte skall ingå i bodelningen kan hyresrätt eller bostadsrätt alltid övertas av den andre (16 §). Hyresrätten anses också sakna värde, och den som förlorar den får ingen ersättning.
Det går att avtalsvägen utesluta bodelningsregeln (5 § 2 st.). Reglerna om övertaganderätten till gemensam lägenhet går dock inte att frånskriva sig. Både hyresrätt och bostadsrätt kan övertas av den andre parten också när lägenheten inte ingår i bodelningen.
Sambolagen är konstruerad på ett familjerättsligt ovanligt sätt då det inte går att avtala om ingående av samboförhållande. Lagens tillämplighet infinner sig i stället successivt utan några fasta ramar eller formella handlingar som markerar att ett regelverk börjar tillämpas. Det är inte helt klart när ett "samboskap" uppstår. I lagens mening existerar ett samboförhållande när en ogift man och en ogift kvinna bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Förhållandet får inte bedömas som alltför kortvarigt, vilket är en ganska oklar tidsangivelse. Normalt anses sexuellt samliv, gemensam ekonomi och gemensamt hushåll finnas i förhållandet, även om så inte behöver vara fallet. Efter ett antal förtydligande rättsfall från Högsta domstolen kan man dock konstatera att även om det krävs "äktenskapsliknande samlevnad" så krävs inte att förhållandet liknar ett idealäktenskap.
Finns det gemensamma barn brukar det indikera äktenskapsliknande sammanlevnad. Om det inte finns barn är en gemensam folkbokföringsadress ett tecken på samboskap. Har paret inte gemensam folkbokföringsadress krävs normalt att det bott tillsammans minst sex månader.
Varför tillkom sambolagen?
Sambolagen skapades bland annat i syfte att skydda den svagare parten i ett oformaliserat samlevnadsförhållande. Meningen var att de kvinnor som sammanlevde i förhållanden utan att ha möjlighet att formalisera dem ändå skulle ha sin framtid säkrad. De kvinnor som levt som hemmafruar och skött markservice skulle inte riskera att gå lottlösa ur en separation. Samboende, "Stockholmsäktenskap" skulle göras rumsrena och anständiga med tvingande ekonomiska åtaganden.
Varför bör lagen ändras?
Lagen har dock förfelat sitt syfte på många sätt.
I och med att lagen endast gäller ogifta par som lever samman så fallerade den när det gällde att skydda de kvinnor som levde med en separerad men inte skild man. Om den ekonomiskt starkare parten ville kunde han alltid avtala bort sambolagen, eller se till att de stora ekonomiska investeringarna lades utanför lagens räckvidd. Sommarstuga, bil och annat som inte räknas till "bostad eller bohag" omfattas inte av lagen.
Lagen har även visat sig skapa en falsk känsla av trygghet. Gemene man uppfattar i många fall att sambolagen ger ett juridiskt skydd motsvarande det äktenskapet/ partnerskapet ger, vilket är fullkomligt felaktigt. Denna falska trygghet ger paret mindre incitament att tänka över hur egendom och samlevnad bör regleras, eftersom det upplevs som om sambolagen säkrar tillvaron.
Bland annat på grund av den reglerade bostadsmarknaden har en lång rad olika samlevnadsformer uppstått. De som bor under samma tak är ytterst sällan medvetna om att sambolagen kan komma att tillämpas på dem. Bevisföring blir komplicerad om den ene parten påstår att samlevnaden skett under äktenskapsliknande förhållanden och den andre hävdar att samlevnaden såg ut på annat vis.
Idag krävs att sambolagen avtalas bort av de (eventuella) samboende för att den inte skall gälla. Detta är en underlig ordning. För det fall att det över huvud taget skall finnas en sambolag skall den vara möjlig att ingå avtalsvägen, via registrering eller dylikt, men den får inte smyga sig på. För dem som vill formalisera, och juridiskt säkra sitt samliv finns äktenskap och partnerskap som frivilliga avtalsformer.
Stockholm den 27 september 2000
Stig Rindborg (m)
Henrik S Järrel (m)
Elizabeth Nyström (m)
Berit Adolfsson (m)
Anne-Katrine Dunker (m)
Anders Sjölund (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Tomas Högström (m)