Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av lagstiftningen i syfte att undvika problem av det
slag som beskrivits i motionen.
Motivering
Enligt gällande lagstiftning är det en fastighetsägare som har ansvaret för
att underhållet av en fastighet sköts. Detta kan vålla problem när ägaren
av en fastighet går i konkurs. Det handlar inte sällan om hyresfastigheter
belägna i centrala delar av en kommun som på så sätt lämnas utan tillsyn
och underhåll. För kommunen finns av naturliga skäl ett intresse att
centralt belägna fastigheter skall vara underhållna på ett godtagbart sätt
men också med omsorg om eventuella hyresgäster.
I det läget tar kommunen kontakt med tillsynsmyndigheten
(kronofogdemyndigheten) för att få den att agera. Kronofogdemyndigheten
hänvisar då till konkurslagstiftningen som säger att konkursförvaltaren endast
är skyldig att ta med sådana tillgångar i konkursbouppteckningen som
inbringar ett positivt värde och alltså ökar de tillgångar som kan delas ut till
konkursborgenärerna. Fastigheten står då utan ägare eftersom den förre
ägaren gått i konkurs. Ingen kan köpa fastigheten eftersom det inte finns
någon säljare och ingen kan få lagfart på fastigheten. Det finns inte heller
någon som kan åläggas att sköta fastigheten så inte skada uppstår. Fastigheten
förfaller utan att kommunen eller någon annan kan göra någonting.
Lagstiftningen kring fast egendom tillhör den starkaste lagstiftningen i detta
land, men trots detta uppkommer dylika missförhållanden.