1. Riksdagen beslutar om sådan ändring i konkurslagen (1987:672) som
föreslås i SOU 1999:1.
2. Riksdagen beslutar om sådan ändring i förmånsrättslagen (1970:979)
som föreslås i SOU 1999:1.
3. Riksdagen beslutar om sådan ändring i lag (1845:50 s.1) om handel med
lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, som föreslås i SOU
1999:1.
4. Riksdagen beslutar om sådan ändring i lag (1996:764) om
företagsrekonstruktion) som föreslås i SOU 1999:1.
5. Riksdagen beslutar om sådan ändring i lönegarantilagen (1992:497) som
föreslås i SOU 1999:1.
6. Riksdagen beslutar om sådan ändring i utsökningsbalken som föreslås i
SOU 1999:1.
7. Riksdagen beslutar om sådan ändring i lag (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar som föreslås i SOU 1999:1.
8. Riksdagen beslutar om sådan ändring i lag (1981:691) om socialavgifter
som föreslås i SOU 1999:1.
9. Riksdagen beslutar om sådan ändring i jordabalken som föreslås i SOU
1999:1.
Motiv till vårt förslag
Den parlamentariskt sammansatta Förmånsrättskommittén lämnade 1999
ett enhälligt förslag till ny förmånsrättsordning.
Huvudpunkterna i kommitténs förslag gällde bl.a företagshypotekets
ställning, skatteförmånsrätten och löneskyddet vid arbetsgivarens obestånd.
Kommittén var av uppfattningen att förslagen skulle ses i ett sammanhang,
samt att syftet med reformen endast skulle uppnås om samtliga förslag
genomfördes.
Vi anser att det är av stor vikt att de förslag den eniga kommittén lade fram
snarast genomförs i sin helhet. De konkreta förslag Förmånsrättskommittén
framlade för att skapa ordning och förutsägbarhet i den djungel som råder på
området är förtjänstfulla och skulle bidra till ett bättre företagsklimat och en
sundare och mer konstruktiv syn på företag med obeståndsproblematik.
En ändring av förmånsrättslagen enligt kommitténs förslag skulle således
bland annat innebära en billigare konkurshantering och vidare att lagen om
företagsrekonstruktion skulle få förutsättningar att fungera som det var tänkt
då den stiftades.
Beträffande de olika delarna i kommitténs förslag kan följande i korthet
sägas.
Skatteförmånsrätten
Under de senaste decennierna har skatteförmånsrätten avskaffats i en rad
länder. I Sverige föreslogs ett avskaffande redan 1971.
Skälen för att inte avskaffa skatteförmånsrätten har angivits vara
- att staten inte kan avstå från att ge kredit eller välja gäldenärer
- att indrivningsklimatet skulle hårdna
- att skattefordringarna i vissa fall avser medel som innehas för statens
räkning
- att skattemoralen skulle försämras
- att statens finanser skulle försämras
Det är exempelvis inte så att staten är ensam om att inte kunna välja sina
gäldenärer. Skadeståndsborgenärer har inte heller möjlighet att påverka
val av gäldenär, men för dem saknas förmånsrätt. Skadeståndsborgenärer
kan inte heller, till skillnad från staten, göra juridiska personers
företrädare personligt betalningsansvariga. Staten har ju ofta, när det är
juridiska personer som är gäldenärer, ytterligare gäldenärer i form av
verkställande direktör och styrelseledamöter.
Enligt vad Förmånsrättskommittén redovisar finns heller ingen anledning
att befara att indrivningsklimatet skulle påverkas negativt om
skatteförmånsrätten försvann.
Förvisso har staten intresse av att få in sina fordringar. Det skiljer sig
emellertid inte från andra borgenärers önskan. Det finns ingen anledning till
att just konkursgäldenär skall ha större ansvar gentemot staten än mot
gäldenärens övriga borgenärer.
Skatteförmånsrätten och förmånsrätt för allmänna avgifter bör därför
avskaffas. En konsekvens av detta blir bland annat att förbudet mot
återvinning av skattebetalningar upphävs.
Löneförmånsrätt och lönegaranti
Förmånsrättskommittén var bunden av direktivet från regeringen samt av
det EU-direktiv som ålägger Sverige ett minimum av en tremånaders
lönegarantiperiod vid arbetsgivarens insolvens.
Då arbetstagare tidvis inte har så stora möjligheter att påverka vilken
arbetsgivare de har och är beroende av lön för dagliga utgifter finns behov av
löneskydd vid arbetsgivares insolvens.
Det är viktigt att begränsa lönegarantin till intjänad lön så att arbetstagaren
kan få möjlighet att medverka till att snabbt få igång insolvensförfarandet och
samtidigt undvika missbruk av lönegarantin. Det är även väsentligt att inte
främja otillbörlig konkurrens för insolventa företag som finansierar
lönekostnaden med hjälp av lönegarantin.
Lönegarantin bör vidare tillåtas vid företagsrekonstruktion enligt FrekL
(Lagen om företagsrekonstruktion). Detta innebär att
rekonstruktionsgäldenären skall kunna låna medel ur lönegarantin från och
med tre månader före ansökan om företagsrekonstruktion till och med en
vecka efter ansökan. Lånet skall återbetalas med ränta, betryggande säkerhet
skall ställas innan förfarandet kan tillåtas avslutas. För det fall detta inte
sker
skall företaget begäras i konkurs.
Övergår en företagsrekonstruktion i konkurs skall den lönegaranti som
utbetalats under rekonstruktionen avräknas mot lönegarantin i konkursen,
vilket ger samma resultat som om företaget de facto försatts i konkurs redan
vid ansökan om rekonstruktion. Detta innebär vidare att
konkursboet/rekonstruktionsgäldenären skall betala full lön för arbete som
utförs under konkursen/rekonstruktionen. Den lönen skall inte finansieras av
lönegaranti annat än om företaget går i konkurs vid ett senare tillfälle.
Företagshypotek
Företagshypotek ger allmän förmånsrätt i gäldenärens tillgångar förutom i
likvida medel. Förmånsrätter komplicerar handläggningen i
insolvenssituationer. Vidare kan företagsinteckningshavaren, till nackdel
för övriga borgenärer, avvakta med att vidtaga åtgärder så länge denne
bedömer att hans säkerheter med förmånsrätten inte är hotade.
Förmånsrättskommittén ansåg att det fanns bättre förutsättningar för en
lyckad rekonstruktion om samtliga borgenärer har likvärdiga rättigheter,
vilket talar för avskaffandet av förmånsrätterna så långt möjligt, och här
har kommittén således enats om ett förslag att halvera företagshypotekets
förmånsrätt.
Ytterligare en effekt skulle uppkomma genom att incitamentet för
seriekonkurser skulle minska. Mot bakgrunden av kommitténs övriga förslag
och det faktum att förslagen måste ses som en helhet, ledde detta till att
kommittén förordade en inskränkning i företagshypoteket.
Företagshypoteket bör emellertid enligt förslaget få allmän förmånsrätt i
hälften av gäldenärens egendom. Företagshypotekslagen bör ersättas av en ny
lag om företagsinteckning med enklare regler än de gällande.
Sammanfattning av Förmånsrättskommitténs
förslag till reformvägar
Företagets återbetalningsförmåga och kreditvärdighet skall sättas i fokus
vid kreditgivning, och bättre kredituppföljning skall åstadkommas genom
att ersätta företagshypoteket med företagsinteckning som gäller i halva
gäldenärens egendom, samt avskaffande av skatteförmånsrätten. I och
med att förmånsrätten för hyra avskaffas, och hälften av all gäldenärens
egendom skall omfattas, skall företagsinteckningens värde bli säkrare och
mer förutsägbart.
En kortare handläggningstid av insolvensförfaranden skall uppnås genom
en halvering av företagshypoteket, avlägsnandet av skatteförmånsrätt och att
beräkningsgrunden för förmånsrätten till intjänad lön anknyter till
belöpandetid istället för förfallotid.
Ökad intressegemenskap mellan borgenärerna vid insolvens åstadkommes
genom halvering av företagshypoteket och slopande av skatteförmånsrätt.
Minskad snedvridning av konkurrens mellan konkursbon och andra företag
skapas genom att drift i konkurs inte kan finansieras genom lönegaranti utan
måste betalas av konkursboet som massagäld.
Jämförbara villkor vid rekonstruktion inom och utom konkurs skapas
genom att lönegaranti blir tillgängligt på samma villkor för gamla löner och
uppsägningslöner, att också konkursbon måste betala för utfört arbete som
massagäld utan lönegaranti och genom att uppsägningslöner blir oprioriterade
och således kan sättas ned genom ackord. Samtidigt har de anställda säkerhet
i lönegarantin.
Förstärkt löneskydd vid rekonstruktion och konkurs åstadkommes genom
en höjning av lönegarantins maxbelopp från 100.000 kronor till fyra
basbelopp, och en förlängning av maximitiden från 6 till 8 månader
Dessutom införs ett tak för förmånsrätt vid tio basbelopp.
Ökad likabehandling av olika borgenärer vid konkurs och ökad utdelning
till oprioriterade fordringsägare torde bli följden genom halvering av
företagshypoteket, borttagandet av hyresförmånsrätten samt avskaffandet av
skatteförmånsrätten.
Ett bättre netto för statskassan kan beräknas genom halvering av
företagshypoteket trots slopande av skatteförmånsrätten och förändringarna i
löneskyddet.