Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en allmännyttig associationsform.
Motivering
Möjligheten att bedriva näringsverksamhet i Sverige idag är begränsad till
associationsformer som alla har det gemensamt att regelverken syftar till
maximal nytta och/eller maximal ekonomisk avkastning till ägarna.
Samtidigt pågår mycket utvecklingsarbete inom ramen för den
gemensamma sektorn, där man söker mindre och överblickbara
organisationsformer med tydliga beslutsvägar och ansvarsförhållanden.
För de flesta blir aktiebolagsformen den associationsform man väljer,
trots att den i grunden inte fokuserar på de drivkrafter som i huvudsak
motiverar entreprenörerna.
Drivkraften bakom de flesta försök med fristående skolor, vårdinrättningar
etc är att fokusera på en pedagogisk idé, en vårdideologi eller en
arbetsorganisation som inte finns inom den existerande offentliga sektorn.
Själva verksamheten är målet för engagemanget - inte den eventuella vinsten
som aktiebolagslagen fokuserar på.
Aktiebolagsformen väcker, på grund av fokuseringen på maximal vinst till
ägarna, starka känslor och motvilja när det handlar om gemensamt finansierad
verksamhet. Trots att de drivande bakom andra organisationsformer drivs av
att pröva andra verksamhetsinriktningar eller arbetsorganisationer blir frågan
om vinstutdelningen central i debatten.
Frågan har också aktualiserats i SOU "På de boendes villkor" där en ny
associationsform förordas för de allmännyttiga bostadsbolagen som idag i stor
utsträckning gått från stiftelseformen till aktiebolagsformen, inte i första
hand
motiverat av att man önskar maximal avkastning utan på grund av
stiftelseformens stora osäkerhet i ägarkontrollen och ansvarsfrågorna.
Ett annat område där frågan om annan associationsform diskuteras är inom
elitidrotten, där bl.a. fotbollen och ishockeyn diskuterar aktiebolagsformen
för själva elitverksamheten.
Det gemensamma för alla dessa verksamhetsfält är att verksamheten i sig
är samhällsnyttig och att drivkraften är en vilja att förbättra för det allmänna
-
inte privat egennytta. Tyvärr hänvisas dessa ändå idag till aktiebolagsformen
då den är väl känd och har tydliga ansvarsregler men inte fokuserar på
verksamhetens mål utan på den ekonomiska avkastningen.
I många andra länder finns associationsformer för "non profit"-verksamhet
som bättre svarar upp till den verksamhet som bedrivs. I Sverige saknas den
möjligheten vilket jag anser vara en stor brist.
Begreppet "non profit" är naturligtvis svårt att definiera men
utgångspunkten kan ju vara det regelverk som gäller för allmännyttiga
bostadsbolag. Ägaren/na tillåts ta ut en vinst på det kontant insatta
ägarkapitalet som motsvarar den långsiktiga statslåneräntan. På så sätt blir
vinsten inte en vinst utan en kapitalanvändningsavgift som motsvarar en
långsiktig säker kapitalplacering.
Införandet av en ny associationsform för allmännyttig verksamhet skulle,
enligt min mening, fylla en stor funktion för utvecklade verksamhetsformer
inom offentliga sektorn, för det ideella föreningslivet att ta ytterligare
initiativ
inom den sociala ekonomin och för utvecklandet av den allmännyttiga
bostadssektorn.