med anledning av prop. 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett mångsidigt utbud av hög kvalitet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kulturansvaret.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillgänglighet för funktionshindrade.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utomståendes medverkan och utläggningar av produktion
m.m.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om finansiering av programföretagens verksamhet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fortsatt översyn m.m.
Inledning
Det fria ordet innehåller en stor sprängkraft. Det är därför totalitära
regimer förtrycker det. Det fria ordet måste alltid värnas och vårdas i ett
land som vill vara en demokrati i ordets djupaste bemärkelse. Fler än en
röst måste få höras, och respekten för andras åsikter och synpunkter måste
upprätthållas. Ibland talas det om att vi befinner oss i demokratins andra
kris, att trots att demokratierna är flera än någonsin så sviktar tilltron till
och engagemanget i gamla demokratier som Sverige.
Det är ur detta perspektiv som vi ser de svenska public service-företagens
viktiga funktion, inte bara för gårdagens samhälle, utan kanske ännu mer för
morgondagens samhälle. Att i den stora förändringsprocess som mediasfären
idag genomgår verka för mångfald och variation. Att inte bara resursstarka
TV-magnater får en plattform, utan även små grupper, och människor som
befinner sig i utkanterna av samhället. Att hänsyn tas till språkliga
minoriteter, till funktionshindrade och till ekonomiskt svaga grupper är
viktiga uppdrag för public service-bolagen. Att inte vara en
Stockholmsföreteelse utan att finnas och verka i hela Sverige.
Vi kristdemokrater anser att det är bra att en beredningsgrupp fått
förbereda propositionen och att regeringen har verkat för att det skall finnas
en bred politisk samsyn. Vi anser alltså att public service har en viktig
funktion att fylla och vi stödjer helheten i den liggande propositionen. Men
det finns ett antal enskilda frågor och formuleringar som vi skulle vilja se
förändrade.
Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet
Public service-företagen har ett speciellt ansvar för allsidighet och
relevans i sina program. De har en speciell ställning som föredömen och
kan genom sitt agerande förändra inriktningen av den moderna
medielogiken i en mer positiv och demokratisk riktning.
Personfixeringen, dramatiseringen, underhållningsmomentet och
fokuseringen på enskilda händelser understryker bilden av samhällets
maktprocesser som ett skådespel med den enskilde medborgaren som passiv,
om än välinformerad, åskådare. Medier tenderar att presentera nyheter utan
tvetydighet, undanflykt eller osäkerhet. Journalisten talar självsäkert om
allting från ledarskap till speciella händelser: han eller hon nämner dem utan
några om och men. Verkligheten är dock inte så lättbeskriven.
Journalister är utsatta för selektiv perception som alla andra. Men de är
dessutom i den situationen att de vidarebefordrar uppgifter baserade på sin
egen selektering. Vidarebefordringen kan vara mer eller mindre medveten.
För läsaren och tittaren har det alltså tidigt skett en filtrering i något som
sedan ytterligare filtreras av den egna personen.
I tillstånden mellan public service-företagen och staten finns det
kvalitativa regler att hålla sig till, till exempel opartiskhet, saklighet,
allsidighet, spegling och relevans. Man kan notera att relevanskravet har en
relativt svag skrivning i de nämnda tillstånden. Där heter det i det avseendet
att "ämnesval och framställning skall ta sikte på det som är väsentligt".
Allsidighetskravet borde också få en starkare ställning för dessa företag,
uttrycket "mångfald av åsikter" och "mångsidigt programutbud" har heller
ingen större skärpa.
Motiveringen på detta område borde därför enligt vårt förmenande ha
följande lydelse:
Public service-företagens verksamhet innebär bl.a. att för allmänhetens
räkning allsidigt beskriva och kritiskt granska skeenden, förmedla relevant
kunskap, förklara sammanhang, belysa mindre kända förhållanden och
initiera debatter. I detta arbete skall programföretagen sträva efter
opartiskhet
och saklighet. Saklighetskravet inrymmer också tydliga krav på allsidighet,
relevans och väsentlighet.
Förslaget till riktlinjer för programverksamheten borde ha formulerats
enligt följande:
Programföretagens sändningsrätt skall utövas opartiskt och sakligt.
Ämnesval och framställning skall därför ta sikte på allsidighet, relevans och
vad som därmed är väsentligt. Programföretagen skall beakta
programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och ge
utrymme åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar. Programföretagen
skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet i
alla programgenrer.
Vidare konstaterar regeringen att sändningstillstånden för public service-
företagen innehåller riktlinjer för att särskild hänsyn skall tas till
ljudradions
respektive televisionens genomslagskraft när det gäller programmens karaktär
och utformning. Enligt radio- och TV-lagen får program med ingående
våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär eller med pornografiska bilder
inte sändas under tider då det finns betydande risk att barn ser programmen.
Detta är viktigt att upprätthålla. Exempelvis bör inte TV-program som ligger
före kl. 21:00 innehålla material som är skrämmande för barn. Men många
barn lämnas ensamma framför TV:n sent på kvällarna. Givetvis är barns
tittarvanor något som föräldrarna har huvudansvaret för, men vi måste kunna
ha ett programutbud som tar hänsyn till de minsta i vårt samhälle.
Det är också viktigt att public service-företagen på TV-sidan blir ett
föredöme vid utnyttjandet av den digitala tekniken så att olämpligt material
för barn kan spärras ut av den vuxne och därmed bli ett stöd för föräldrarna
(och andra vuxna). I det digitala marknätet finns redan idag vissa sådana
möjligheter och de bör vidareutvecklas för att tillgodose behoven på området.
Mångfald i nyhetsutbud och
samhällsbevakning
SVT:s nyheter är ett ämne för ständig diskussion. Skall det vara en eller
två redaktioner, skall båda redaktionerna ligga i Stockholm, finns det en
reell skillnad i de båda kanalernas nyhetsproduktion? Den senaste
förändringen är att Rapport och Aktuellt har en gemensam nyhetsdesk,
men med självständiga redaktioner. Motiveringen till
organisationsförändringen var att ett bättre utnyttjande av personal och
teknik ger mer pengar över till fördjupning och analys.
Vi stöder regeringens avsikt att ge Granskningsnämnden för radio och TV
i uppdrag att utvärdera hur de gjorda förändringarna av nyhetsorganisationen
påverkar mångfalden i nyhetsutbudet. Vi vill betona vikten av att denna
utvärdering genomförs skyndsamt.
Kulturansvar
Public service-företagen har ett stort kulturansvar, både som förmedlare
av kultur och som egna kulturinstitutioner. Att det finns bredd i
kulturutbudet är viktigt. Ibland använder vi dock kulturbegreppet alltför
snävt. Vid sidan om film, teater, bildkonst och musik finns poesi, prosa
och annan litteratur. Även kyrkornas verksamhet är viktigt att nämna i
detta sammanhang. I Sverige har vi länge varit fokuserade på människans
fysiska behov, men underskattat den andliga dimensionen. Gudstjänster är
kulturhändelser i lika hög grad som konstutställningar och konserter.
Enligt Kulturrådets omvärldsanalys 2000 hade fler svenskar besökt en
gudstjänst än varit på ett idrottsevenemang under det senaste året. Detta
intresse bör avspeglas mer i programutbudet.
Tillgänglighet för funktionshindrade
En viktig del av de tre företagens uppdrag är att vara tillgängliga för
funktionshindrade. I "Standardregler för att tillförsäkra människor med
funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet", antagna av FN på
initiativ av bland annat Sverige, står följande: "Staterna bör uppmuntra
media, speciellt television, radio och tidningar, att göra sina tjänster
tillgängliga." Givetvis skall public service-företagen i möjligaste mån
vara tillgängliga för människor som har svårt att delta i samhällslivet i
övrigt. Det har tidigare funnits en tendens att dela ansvaret för olika typer
av funktionshinder mellan bolagen. Radion har tagit ansvar för de
synskadade och TV-bolagen har tagit ansvar för de döva. Vi anser att
varje bolag i princip skall ha ett totalansvar för funktionshindrades
möjlighet att ta del av deras programutbud. De två största grupperna av
funktionshindrade är just hörselskadade och synskadade. När det gäller
stöd för synskadade anser vi kristdemokrater att uppläst textremsa skall
erbjudas under tillståndsperioden. Synskadades riksförbund bedömer att
ungefär 35 000 personer har behov av det för att kunna tillgodogöra sig
innehållet i TV. Ungefär tio procent av landets befolkning har större eller
mindre hörselproblem. Cirka 600 000 av dem har sådan hörselnedsättning
att de behöver textade TV-program för att fullt ut kunna tillgodogöra sig
vad som sägs. Vi anser att under den kommande tillståndsperioden skall
andelen textade program successivt öka till minst 60 procent av det totala
svenskproducerade utbudet, från dagens knappt 30 procent.
Programverksamhet för språkliga och etniska
minoriteter
En viktig del av radio- och TV-företagens uppdrag är att se till språkliga
minoriteter - grupper som är för små för att vara av kommersiellt intresse,
varför de kommersiella kanalerna inte är inriktade på dem. Det är bra att
regeringen föreslår en ökad satsning på program för dessa grupper.
Idag kan till exempel finskspråkiga svenskar som bor i närheten av
gränsen till Finland se finska program, eftersom de finska analoga
sändningarna sträcker sig en bit in över Sverige. Detta kommer inte att vara
möjligt när sändningarna blir digitala, eftersom det inte är nödvändigt med så
starka sändare för att nå alla i respektive land. Det kommer att innebära en
förlust för många. Ett juridiskt dilemma är att till exempel SVT inte har
rättighet att sända TV i till exempel Finland. Nu finns det en oro i
gränsområdena att denna möjlighet att se grannlandets television skall
försvinna. Vi ser det som mycket viktigt att den digitala tekniken används i
samarbete över nationsgränserna för att producera och sända program på till
exempel meänkieli eller samiska. De språkliga minoriteterna finns även i flera
av våra grannländer. Därför bör de svenska programbolagen få i uppdrag att
fördjupa samarbetet med de övriga nordiska ländernas public service-företag
när det gäller programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter.
Decentraliserad organisation
Under det senaste året har det förekommit en intensiv debatt om i första
hand SVT:s organisation. Vi menar att det funnits tydliga tendenser att
koncentrera alltför många beslut till Stockholm. Därför anser vi att
regeringens ställningstagande i denna fråga är positivt. Det är av yttersta
vikt att både beslut fattas och produktion sker decentraliserat i
organisationerna. Dels för att spegla hela Sverige, dels för att uppnå en
mångfald av perspektiv och åsikter. I en mediesituation där internationellt
innehåll från olika länder är tillgängligt kommer det lokala perspektivet
att vara en styrka i public service-företagens programutbud.
Utomståendes medverkan och utläggningar av
produktion m.m.
Vi anser att regeringens styrning av utomståendes medverkan är alldeles
för detaljerad. I denna typ av frågor måste företagsledningen få frihet och
förtroende att själva fatta beslut. Regeringens försök till politisk
detaljstyrning gagnar vare sig företagen eller svenska folket.
Uppföljning och granskning av
programverksamheten
Under de senaste åren har det inom offentlig förvaltning funnits en trend
mot alltmer målstyrning. Tillsammans med den trenden har följt en ökad
betoning på uppföljning av verksamheten. Vi ställer oss positiva till
regeringens förslag att låta fristående bedömare granska bolagen. Idag gör
bolagen egna utvärderingar i public service-redovisningarna. Regeringen
konstaterar att redovisningarna är tänkta att fungera som underlag för en
fortlöpande allmän debatt om public service-verksamheten. Men
konstaterar samtidigt att: " - - - ett viktigt syfte med redovisningarna inte
har uppnåtts i tillräcklig utsträckning, dvs. att utgöra ett lättillgängligt
underlag för en mer levande offentlig debatt om public service-företagens
prgramverksamhet och hur TV-avgiftsmedlen används."
Vi kristdemokrater uppfattar det som avgörande för svensk public service,
att det finns en levande debatt och folklig förankring kring idéerna bakom
företagens verksamhet. Vi anser därför att programföretagen själva också
aktivt skall verka för offentlig diskussion om public service.
Distribution av television
Vi kristdemokrater föreslår att regeringen beslutar om ett datum då de
analoga markbaserade sändningarna släcks ner. Detta blir ett incitament
för att öka försäljningen, skynda på den tekniska utvecklingen av digitala
mottagare och pressa priserna. Om inte beslut tas om ett slutdatum,
riskerar SVT att få kämpa med dubbla kostnader för analoga och digitala
sändningar under många år, vilket åderlåter företagets ekonomi och
förhindrar nysatsningar.
Finansiering av programföretagens
verksamhet
Regeringen gör en koppling mellan att Radiotjänst lyckas driva in mer
pengar och att företagen får ökade anslag. Denna koppling är vi
kristdemokrater mycket tveksamma till. I dag betalar cirka 90 procent av
alla TV-tittare TV-licens, vilket är en hög siffra ur ett internationellt
perspektiv. Kostnaden för den uppsökande verksamheten är redan idag så
hög att ytterligare satsningar riskerar att kosta lika mycket som de
beräknas inbringa. Risken är att kombinationen av höjd licens och
intensivare licenskontroll kommer att uppfattas som mycket negativt av
många svenskar, och att lojaliteten med systemet minskar. En bättre väg
att gå vore att ge någon typ av mervärde till dem som betalar TV-
licensen.
Fortsatt översyn m. m.
Regeringen tillkännager i propositionen sin avsikt att tillsätta en
parlamentarisk kommitté som skall göra en djupare utredning av public
service framtid i Sverige. Detta anser vi nödvändigt. Vi vill framhålla att
det är viktigt att denna utredning börjar arbeta omgående, om den skall
hinna göra ett gediget arbete inför nästa tillståndsperiod. Vi anser bland
annat att följande frågor skall behandlas: konvergensfrågorna,
teknikutvecklingen, finansieringsfrågorna och organisationsfrågorna
(bolagen, styrelserna, stiftelsen med mera). Även public service-
begreppets innehåll, Utbildningsradions utvidgade uppgift i ett modernt
kunskapssamhälle och etiska riktlinjer för etermedier bör behandlas av
utredningen.