1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om folkbildningens betydelse för människors engagemang i det
fortsatta europeiska fredsarbetet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av fortsatt engagemang för byggande av det nya
fredliga Välfärds-Europa med en successiv demontering av gränser och
hinder.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om prioritering av medel för folkbildande insatser om
utvecklingen i EU.
Motivering
När den moderna svenska samhällsomdaningen tog sin
början, var en förutsättning för folkflertalets aktiva
deltagande, och därmed demokrati i verklig mening, att en
bred bildning, kunskap och orientering om de dynamiska
samhällsförhållandena kunde ges. Med studiecirkelns
födelse kom folkbildning att bli ett definierat begrepp. Det
medverkade på ett avgörande sätt till ett folkligt
engagemang, stöd och förståelse för de stora förändringar
som skedde, och som lett fram till ett välfärdssamhälle.
Inför det svenska avgörandet om medlemskap i EU och därmed ett
fördjupat och integrerat förhållande till den europeiska processen,
medverkade folkbildningens pedagogik till möjligheten för människor att
engagera sig och aktivt delta i beslutet. Regeringens satsning då för stöd till
folkbildningen fick en god respons bland aktiva i det frivilliga
folkbildningsarbetet.
Omdaningen av Europa accelererar. De händelser som firats den senaste
tiden är tioårsminnet av murens fall och frihet för folken i Central- och
Östeuropa, vilka har medgivit en utveckling som välkomnas av alla utom
några få och högljudda motståndare. Den svenska medverkan i den processen
är viktig, och vårt bidrag måste också fortsättningsvis få en folklig och
demokratisk förankring. Folkbildning är alltjämt det främsta pedagogiska
redskapet för aktiv och demokratisk påverkan och engagemang i den ibland
oöverskådliga process som vi alla européer medverkar i.
Idag bryter folkbildningen ny mark med nya metoder anpassade till den
moderna elektroniska tidsåldern. Studiecirklar kan göras virtuellt och ligga på
Internet, tillgängligt för alla och envar oavsett tid och rum. Genom framsynta
beslut i Folkbildningsrådet är det nu också möjligt att bedriva sådan
verksamhet på samma premisser som hittillsvarande former. Det gynnar den
frivilliga folkbildningens deltagande i IT-baserade lösningar. Så ligger
exempelvis den av studieförbundet NBV drivna plattformen
www.studynet.org före de av företag och andra drivna utbildningsmodellerna
anpassade för Internet, när det gäller tillgänglighet, utbud och mångfald, i
full
drift. Liknande koncept finns eller är på gång hos andra studieorganisationer.
Särskilt folkbildningen kring EU har haft en framträdande plats när
www.studynet.org byggts upp.
Aktiv demokratisk
medverkan
Det är viktigt att riksdagens ledamöter liksom andra
förtroendevalda själva och personligen aktivt medverkar i
detta folkbildningsarbete. Likaså är det viktigt att arbetet
stöds av uttalanden av regering och riksdag, om vikten av
fortsatt engagemang för byggande av det nya fredliga
Välfärds-Europa med en successiv demontering av gränser
och hinder.
Regering och riksdag bör också fortsätta samt öka det stöd som ges till
folkbildningen. Av Utrikesdepartementets behandling av anslag till
folkbildande insatser kan stundom ges det felaktiga intrycket att regeringen av
Europeiska kommissionen ålagts tillämpa EU-kriterier. Det är inte helt nya
metoder och spår som i första hand måste uppfinnas. Istället bör
förutsättningar ges för det frivilliga folkbildningsarbetet att ständigt
återkomma till människor och till nya generationer, även med metoder som
redan använts framgångsrikt.
I regeringens prioriteringar av medel bör, med tanke på vikten av folklig
medverkan och förankring av det svenska deltagandet i den europeiska
integrationsprocessen, ytterligare vikt läggas vid folkbildningen, och de
belopp som ställs till förfogande i Utrikesdepartementets anslag för
folkbildande insatser om utvecklingen i EU bör öka.