Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om statsbidragen till studieförbunden.
Motivering
Folkbildningsrådet fastställde i mars 2000 kriterier och
fördelningsprinciper för statsbidrag till studieförbunden från
och med år 2001.
Vid övergången till ett nytt system inträffar det att studieförbund med en
växande verksamhet missgynnas i förhållande till studieförbund med en
minskande verksamhet.
Basbidraget beräknas på ett genomsnitt av genomförda studietimmar
verksamhetsåren 1995/96, 1997 och 1998. Bidraget ligger fast i tre år (2001,
2002 och 2003) och bidragsnivån behålls under ytterligare tre år under vissa
villkor.
Sex av elva studieförbund beräknas, enligt de nya fördelningsprinciperna,
få ett lägre statsbidrag för år 2001 i jämförelse med år 2000. Svenska
Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) finns med bland de studieförbund som
sett sin studieverksamhet växa under ett antal år men som nu inte får
statsbidrag nästkommande år i samma omfattning som för 2000. SISU:s
verksamhet riktar sig till stor del till ungdomar. En viktig del i verksamheten
är frågor om demokrati och etik som på ett naturligt sätt i idrottssammanhang
kan nå barn och ungdomar. Idrottsrörelsen når också både flickor och pojkar
med sin studieverksamhet.
En ytterligare negativ effekt av minskade statsbidrag blir det när, som i
Gotlands kommun, det statliga bidraget ligger till grund för beräkningen av de
kommunala bidragen. De minskade statsbidragen får en dubbel effekt.
Folkbildningen tar själv ställning till hur medel skall fördelas mellan
folkhögskolor och studieförbund. Regeringen tar inte ställning till
fördelningen men regeringen bör uppmärksamma och vidta åtgärder för att
inte studieförbund med växande verksamhet skall drabbas av nedskärningar
på grund av ekonomiska regler.