Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om folkhögskolans fastigheter.
Motiv för våra förslag
Folkbildningsrådet har sedan början av 1990-talet som sin
viktigaste uppgift att fördela statsbidrag till folkhögskolor
och studieförbund. Bidragen har efter hand utvecklats i mer
generell riktning. Så till exempel har det särskilda
musikanslaget till folkhögskolorna upphört. Kvar finns bara
ett tilläggsbidrag till utbildning och övrigt stöd för
handikappade.
När det nya statsbidraget diskuterades framfördes från flera håll önskemål
om ett tilläggsbidrag till internatet på de skolor som fortfarande satsar stora
resurser på att de studerande som har behov av detta också skall kunna bo på
skolan. Detta var dessutom från början ett kännetecken för folkhögskolan.
Internatet blev också en pedagogisk miljö. Förslaget om ett särskilt
internatbidrag vann emellertid inte gehör, trots att det är ett faktum att ett
internat med såväl rum som kosthåll aldrig kan vara ekonomiskt lönsamt.
De nya folkhögskolor som tillkommit på 1990-talet saknar internat. Ett
skäl för detta är att de flesta nya skolor ligger i samma storstadsområden, där
många av de studerande har sina hem men ett annat skäl är sannolikt att de
nya huvudmännen räknar med att spara stora summor på att slippa ta ansvar
för elevbostäder och därmed också för ett mera omfattande skolhushåll.
Kostnaden för undervisnings- och administrationslokaler blir därvid den enda
lokalkostnaden.
En extra lokalkostnad, som är mycket betungande, har de skolor som från
början tagit över äldre kulturellt värdefulla byggnader. Dessa, som i vissa fall
utgörs av medeltida slott och andra fall av slott eller större
herrgårdsbyggnader från senare tider, medför mycket stora
underhållskostnader för skolornas huvudmän. Samtidigt kan konstateras, att
dessa folkhögskolor utför en viktig kulturgärning, när de bevarar värdefulla
byggnader och fyller dem med en mycket aktiv verksamhet.
På samma sätt som t.ex. Svenska kyrkan, även sedan de nya relationerna
till staten trädde i kraft vid det senaste årsskiftet, erhåller statsbidrag för
att
bevara och underhålla värdefulla kyrkor borde det finnas möjlighet för
folkhögskolorna att efter en viss turordning få tillgång till ett liknande
bidrag.
Om detta inte sker finns en uppenbar risk att skolorna på sikt inte har de
ekonomiska möjligheter som krävs för att hålla sina mest värdefulla
byggnader i stånd, byggnader som dessutom utgör en viktig del av det
svenska kulturarvet.