Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om samhällets stöd till humanistisk konfirmation. Motivering
Den i skolans läroplaner inskrivna värdegrunden är en utomordentlig sammanfattning av de humanistiska ideal som det svenska samhället bygger på. Där finns den gemensamma värdegrunden som kan godtas både av företrädare för olika trossamfund och personer som lämnat dessa och företräder en allmänt humanistisk livssyn. Det av Utbildningsdepartementet nu genomförda värdegrundsprojektet har varit värdefullt genom att det belyst den avgörande frågan vilket genomslag värdegrunden har i det praktiska skolarbetet. Framför allt innebär projektet en aktualisering av frågan om hur samhällets centrala värden förs över till ungdomen. Många tecken i samhället visar en grundläggande vilsenhet i etiska frågor hos en del ungdomar. Skolan har en central roll men räcker ändå inte till.
I det gamla svenska samhället spelade kyrkan den centrala rollen i värdeöverföringen. Den kristna religionen var den gällande värdegrunden. Idag är kyrkans roll förändrad. Men den kyrkliga konfirmationen har fortfarande betydelse. 44 000 deltog 1998 i den. Andelen deltagande ungdomar minskar dock konstant under längre tid (ca 30 % 1990-1998), vilket beror på att alltfler unga känner sig främmande för det kristna budskapet. Frågan är hur deras behov möts i dagens samhälle. Den nya relation mellan staten och trossamfunden som inträdde den l januari detta år genom den under lång tid förberedda reformen om Svenska kyrkans ställning aktualiserar en rad frågor som berör de betydande delar av befolkningen som inte ställer sig bakom kyrkans budskap, även om många av tradition kvarstår som medlemmar.
Vi anser att en brett organiserad humanistisk konfirmation skulle kunna bli ett viktigt stöd till att förmedla samhällets värdegrund. I vårt land - till skillnad från Norge där snart sagt varje kommun kan erbjuda borgerlig konfirmation - har den humanistiska konfirmationen än så länge en mycket begränsad omfattning. Andra länder där samhället aktivt stödjer verksamhet i sekulära livssynsorganisationer är Tyskland där delstaterna bland annat engagerar dessa organisationer i skolornas undervisning. De tre humanistorganisationerna i Finland får statligt stöd.
Ett allmänt syfte med en sekulär konfirmationsrit är att bidra till att ungdomar integreras i vårt samhälles demokratiska värdegemenskap. Den humanistiska konfirmationen ses som en bekräftelse på ungdomarnas ökade ansvar och självständighet. Den ideologiska grunden utgörs bl.a. av FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, Barnkonventionen, regeringsformen och ingressen om värdegrunden i skolans läroplaner. Ungdomarna får tillsammans med handledare möjlighet att samtala och diskutera livsåskådningsfrågor utifrån ett humanistiskt perspektiv. De övas i kritiskt tänkande och lär sig att stå för sina åsikter. Meningen är att de skall få en klarare bild av vad abstrakta begrepp som religions- och livsåskådningsfrihet, tankefrihet, åsiktsfrihet och yttrandefrihet vill säga i praktiken.
Utgångspunkt är humanismens syn på människan:
- varje ung människa har ett värde som inte får kränkas
- varje ung människa bör ha möjlighet och frihet att utvecklas moraliskt, etiskt och intellektuellt och därmed forma sin egen personlighet
- varje ung människa har rätt att få kunskap om samt uppleva intentionerna i Förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen.
Idag genomförs borgerlig konfirmation framförallt av organisationen Humanisterna. Det är utbildningen av handledare som begränsar en önskvärd expansion. Stat och kommun stöder inte verksamheten på något sätt. Det frivilliga arbete som engagerar många är helt avgörande för att verksamheten överhuvud skall komma till stånd. Den nya situationen skapar alltså sannolikt en ökad efterfrågan. Potentialen för ökning får bedömas vara mycket stor.
Svenska kyrkan har 26 000 anställda, ett flertal lägergårdar och inkomster om l2 miljarder som ger utomordentliga möjligheter för att få fram erfarna handledare och lämpliga lokaler. Det ger också tillfällen att i landets skolor informera om sin verksamhet.
Många tidningar och tidskrifter har haft positiva reportage om den humanistiska konfirmationen. Det är ovisst om det blir möjligt att öka antalet läger och därför är det sannolikt att det framöver blir nödvändigt att avvisa många som vill delta.
Den humanistiska konfirmationen är en värdefull verksamhet som förtjänar stöd och engagemang från stat och kommun. För att få igång en i för hållande till dagsläget breddad verksamhet, som gör det möjligt att i skolorna informera om det humanistiska konfirmationsalternativet och samtidigt uppehålla kvalitet på verksamheten, krävs en utbyggd handledarutbildning.
Stockholm den 4 oktober 2000
Tullia von Sydow (s)
Kristina Zakrisson (s)
Hillevi Larsson (s)
Anders Bengtsson (s)
Margareta Israelsson (s)
Lars U Granberg (s)
Eva Johansson (s)
Berndt Sköldestig (s)