Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ökade insatser för ungdomar i Kalmar län.
Kalmar - ett ungdomslän
Kalmar län har utomordentliga möjligheter att bli ett verkligt
ungdomarnas Kalmar län. I Kalmar finns högskolan med
decentraliserad distansutbildning i norra länsdelen. Det har
landets rikaste upplevelseområden. Med den nya IT-tekniken
och ett väl utbyggt bredbandsnät finns en enorm potential att
tillgå. Läget vid Östersjön är en stor tillgång som, efter
kommunistdiktaturernas fall i öst, öppnar många intressanta
kontaktvägar. Kalmar län har stor tillväxtpotential.
Ett Sverige med livskraft i hela landet har sin största tillväxtpotential ute i
regionerna som i Kalmar län. Det är här som de bästa förutsättningarna för
tillväxt finns. Här saknas trängselproblemen som ökar kostnaderna för
boendet. Här undviks onödigt dyra investeringar i bostäder och lokaler. Här
kan kostnader för miljö och social utslagning undvikas. Här finns det
marknära, harmoniska, familjevänliga, trygga och prisvärda boendet i många
småorter med närkontakt och överblickbarhet. I Kalmar län finns en god bas
för ett rikt kulturliv. En fokusering på ungdomspolitiska åtgärder skulle
förstärka länet som ett ungdomens Kalmar län.
Att låta ungdomar växa
Det finns en stor skillnad i de uppväxtförhållanden som
råder för dagens ungdomar om man jämför med hur deras
föräldrar växte upp. Informationsflödet från såväl tidningar,
TV, radio som Internet har medfört att ungdomar idag har en
öppnare attityd och andra värderingar mot ungdomar för
bara några år sedan. Detta leder i förlängningen till att de
drömmar de önskar förverkliga har ett något annorlunda
innehåll än tidigare.
Ungdomars möjligheter till självförverkligande är idag kraftigt begränsade.
Ofta är ungdomar kraftigt underrepresenterade i beslutande församlingar på
alla nivåer, vilket innebär att ungdomars synsätt och värderingar kommer i
skymundan i den politiska debatten. Inte sällan odlas myten att ungdomar är
ointresserade av politik när frågan istället borde formuleras i vilken
utsträckning ungdomar ges utrymme i det politiska systemet. En förutsättning
för att livskraftiga regioner skall kunna utvecklas är att ungdomar tar aktiv
del
och ges utrymme i det politiska systemet.
Genom att i större utsträckning flytta ner makten till ungdomar och ge
dessa ett större ansvar kan ett större engagemang uppnås. Delaktighet och
inflytande över de beslut som rör ungdomars vardag leder till bättre beslut
och till att fler ungdomar känner ett medansvar för att besluten verkställs. I
många kommuner har ungdomsråd bildats, vilket är positivt om detta får ett
verkligt inflytande och inte utgör ett alibi för äldre politiker. Ofta begränsas
ungdomsrådens möjligheter på grund av bristande resurser inom den
kommunala ekonomin.
Ungdomar är inte ointresserade av politik. De har viljan att förändra. Det
politiska arbetssättet måste förändras så att yngre vill engagera sig i
utvecklingen. Besluten måste flyttas ner för att ge större eget ansvar. En
decentralisering av makten skulle resultera i att ungdomar kunde bestämma
mer över sin vardag. Beslut som fattas nära dem som berörs blir ofta bättre
och alla känner medansvar. Får ungdomarna mer att säga till om i sin
hembygd leder det också till att de stannar kvar. Demokrati handlar om att
lyssna och låta alla grupper i samhället ta beslut och ansvar. De
ungdomsparlament som Landstinget i Kalmar län har genomfört har fått stor
uppslutning bland ungdomarna. Det visar att ungdomen har intresse av att
vara med och förändra. Kalmar län bör få utgöra ett försökslän - ett frilän -
där olika försök med ett decentraliserat beslutsfattande och ökat engagemang
för ungdomen kan skapas och speglas. Vad som ovan sägs om Kalmar län
som försökslän för decentralisering av makten för ökat samhällsengagemang
för ungdomar bör ges regeringen till känna.
KUL
För bara några år sedan var det inte ovanligt att ungdomar
sökte sig till Sveriges större städer för att söka sig ett ökat
utbud och större valfrihet. Idag är det inte med samma
självklarhet att det är de stora städerna i Sverige man söker
sig till, det kan lika gärna var New York, Berlin eller Paris
som man flyttar till. I framtiden lär detta bli än vanligare än
vad det är idag.
Att söka nya utmaningar är utvecklande för individen och bör därmed även
bejakas. Nya erfarenheter inhämtas och kan användas i ett framtida yrkesliv.
Den rörlighet som vi ser bland dagens ungdomar bör därför uppmuntras. Det
är dock viktigt ur samhällelig synvinkel att denna rörlighet inte är ensidig,
det
ska vara lika naturligt att söka sig till Kalmar län och ut i Småorts-Sverige,
om och när man så önskar, som det är att bege sig ut i världen. Så är fallet
tyvärr inte idag. Undersökningar som Glesbygdsverket genomfört visar att det
i storstadsregionerna finns människor som önskar söka sig ett liv utanför
storstaden. Att dessa inte tar steget kan bland annat bero på att möjligheterna
till försörjning och kulturellt utbud anses vara begränsade. För att fler
ungdomar ska ta steget att flytta till Kalmar län bör ungdomen ges medel och
vägledning att genom olika projekt utveckla kulturutbudet i länet.
Regeringen bör anslå medel till Ungdomsstyrelsen för att sedan efter
ansökan fördelas ut till de kommunala ungdomsråden eller motsvarande i
Kalmar län. En miljon bör få disponeras inom varje kommunalt
ungdomsforum för att bygga ut det kulturella utbudet för ungdomar, med
ungdomar, av ungdomar.
Mantalsskrivning på
hemorten
I dag tvingas ungdomarna att mantalsskriva sig på
studieorten. Det bidrar till att kapa banden med sin
hembygd. Den regeln bör elimineras. Ungdomar skall ska ha
rätt att behålla sin mantalsskrivning på hemorten så länge
studierna pågår. Då behålls möjligheten att under studietiden
vara politiskt engagerad i sin hemkommun.
En modern
lärlingsutbildning i
Kalmar län
Fler vägar bör öppnas fram till en godkänd
gymnasieutbildning. Lärlingsutbildningen är en form där det
praktiska lärandet kommer till sin rätta. Det ger bättre
förutsättningar att erbjuda fasta jobb till ungdomarna efter
avslutad utbildning. Att inrätta en lärlingsutbildning inom
alla yrkesinriktade program är nu möjligt sedan riksdagen
bifallit förslag från Centerpartiet. Kalmar län bör i högre
grad involveras i den pilotverksamhet som följer av
riksdagens fattade beslut.
Lärlingsutbildning bör emellertid kunna inledas tidigare än då halva
gymnasieutbildningen är slutförd. Det är angeläget att utbildning på en
arbetsplats kan integreras med mer teoretiska studier i skolan. En
utgångspunkt för införandet av en modern lärlingsutbildning bör därför vara
en ökad lokal frihet att bestämma tidpunkten för inledning av
lärlingsmomentet i gymnasieutbildningen. Regeringen bör positivt pröva
möjligheten att tillåta att lärlingsutbildning påbörjas tidigare än efter halva
gymnasieutbildningen. Även inom andra områden, såsom ersättning till elever
och företag, bör detta kunna avgöras lokalt genom överenskommelser mellan
företag, elev och kommun. Frihet att anpassa lärlingsutbildningen efter
elevens förutsättningar och frihet att avtala om ersättningar utgör viktiga steg
mot en mer flexibel lärlingsutbildning, något som också bör vara
grundläggande då lärlingsutbildningen införs.
Utbildning i
entreprenörskap
Det svenska utbildningsväsendet har alltför ensidigt varit
inriktat på att utbilda löntagare. Företagande måste i
framtiden i väsentligt större utsträckning ses som ett
realistiskt alternativ, något som också utvecklingen mot allt
fler entreprenörer och projektanställda pekar på. Hela skolan
måste präglas av ett förhållningssätt som innebär att man
stimulerar entreprenörskap. Utbildningen bör ha ett brett
angreppssätt som innebär att man stimulerar nytänkande och
kreativitet, egenskaper som behövs i många sammanhang.
En utbildning i entreprenörskap i grundskola och
gymnasium i Kalmar län skulle också bidra till att eleverna
får större känsla för och möjligheter att starta egna företag i
länet för att utveckla sin bygd och öka tillväxten för fler att
få anställning.
Utbildning i entreprenörskap bör införas som ett obligatoriskt ämne i
grundskolans kursplaner som pilotverksamhet i Kalmar län.
Ungdomsföretagande som praktisk verksamhet ska i ett sådant projekt också
utvecklas och stimuleras i både grundskolan och på gymnasienivå. Ett ökat
utbyte mellan privata företag och skola bör stimuleras bland annat genom att
eleverna inom alla program under utbildningen bör beredas möjlighet till
kontakter med företag.
Väg till meningsfulla fasta
jobb i stället för
arbetslöshet
Många ungdomar saknar fast arbete. Det är en väg bort från
länet till andra arbetsmarknader eller bidrag. En väg bort
från arbetslöshet till fasta meningsfulla jobb bör skapas för
ungdomarna i Kalmar län genom en reformerad
arbetsmarknadspolitik. En sådan försöksverksamhet bör
bedrivas i Kalmar län.
Arbetsmarknadspolitiken på väg mot fasta meningsfulla jobb för
ungdomar bör utgå ifrån tre arbetsmarknadspolitiska spår:
1. Utbildning upp till gymnasiekompetens inom ramen för en
utbildningsgaranti, för att lägga grunden för vidare lärande, i eller utanför
arbetet.
2. Kvalificerade arbetsmarknadsåtgärder för att lägga grunden för återinträde
på arbetsmarknaden. Volymåtgärder bör fasas ut för att ge utrymme för
bättre insatser.
3. Inträde på en övergångsarbetsmarknad, som skapas i en överenskommelse
om ett partnerskap mellan staten, de regionala myndigheterna i länet samt
privata och offentliga arbetsgivare, där efterfrågesidan stimuleras genom
olika åtgärder. Genom att komma i kontakt med reguljära arbeten kommer
många att fastna genom en "kardborreeffekt".
Ungdomsfrid
I Kalmar län bör Ungdomsfrid introduceras, det vill säga
motverka det utanförskap och den brist på inflytande som
många unga i dag känner. Utifrån detta är det nödvändigt att
motverka den diskriminering och kollektiva bestraffning
som enskilda näringsidkare och även vissa kommuner gör
när alla ungdomar straffas därför att några har misskött sig,
exempelvis när ungdomar utestängs från affärer vissa tider
eller när utegångsförbud införs för ungdomar. En tillåtande
attityd till kollektiv bestraffning underbygger ungas
utanförskap. Regeringen bör låta se över åldersgränserna
utifrån detta perspektiv, inte minst för att minska det
utanförskap som drabbar många ungdomar sedan de fyllt 18,
men fortfarande inte har tillträde till en mängd offentliga
lokaler.