Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett särskilt anslag avsätts för handikappanpassning och
miljöförbättringar av allmänna samlingslokaler.
Motivering
Staten har stött byggande av allmänna samlingslokaler sedan
1942. Kravet idag är att samlingslokalen är föreningsdriven
och öppen för alla som vill använda den. Istället för att varje
förening skaffar sig en egen liten klubblokal får orten en
samlingslokal som kan användas av alla för både stora och
små möten och kulturaktiviteter. Genom föreningsdriften gör
föreningar och enskilda personer en ideell insats för det
allmänna. Den insatsen syns om man jämför kostnaden för
föreningsdrift med kommunal drift av en samlingslokal.
Därför stöder kommunerna oftast samlingslokalerna med
driftsbidrag eller avtal om ersättning.
Man möter ibland argumentet att "friska vuxna kan betala för sin fritid"
och att samhället ska spara sina resurser för barn, ungdomar och
handikappade. Den som argumenterar glömmer att olika grupper behöver
träffas för att förstå varandras situation och åsikter. Även en rullstolsbunden
person kan vilja lära sig kinesiska eller Excel eller diskutera demokrati. Då
ska den personen kunna delta i en vanlig studiecirkel och framföra sina
åsikter på ett möte med alla andra som bor på orten. Aldrig så bra
klubblokaler för handikappade hjälper inte i det fallet.
Moderna människor har svårt att få tiden att räcka till. Om man ska hinna
med att delta i föreningsliv och kulturupplevelser och delta med obetalt arbete
måste samlingslokalen där det sker finnas inom rimligt avstånd. När man
möts föds dessutom nya idéer - en grund för utveckling av bygden.
Idag ställer också samhället nya krav på samlingslokalerna. Det har
kommit lagkrav på handikappanpassning, ventilationskontroller, bättre kök
och miljöanpassade avlopp. Det är riktiga och viktiga krav, men de kräver
investeringar och ombyggnader i alla de bygdegårdar och andra
samlingslokaler som byggdes under en tid med andra krav.
I budgetförslaget för 2001 avsätts 15 miljoner kronor för
handikappanpassning, upprustning och byggande av nya samlingslokaler. Det
är samma belopp som funnits för 2000 och för 1999. Ansökningarna har
vardera året rört sig om ca 100 miljoner kronor.
Anslaget borde räknas upp nu när ekonomin är god.
Ett särskilt anslag borde avsättas för handikappanpassning och
miljöförbättringar av allmänna samlingslokaler. Detta bör ges regeringen
tillkänna.