Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förhandlingar med Riksidrottsförbundet om åtgärder för att
förhindra att idrottsföreningar och därmed idrotten förknippas med
alkoholdrycker.
Bakgrund
Barns personlighet och utveckling präglas av omgivningen.
Förebilder är viktiga och speciellt i tonåren påverkas
ungdomar starkt av sina kamrater. 59 % av gymnasieelever
uppger att kompisar är det viktigaste för dem. Först på elfte
plats kommer familjen och på trettonde plats kommer
önskan att skaffa sig bra hälsovanor. Detta finns beskrivet i
Ungdomsbarometern 1995/1996.
Idrottsledare är viktiga som förebilder för barn och ungdomar. Ledare
påverkar med det de säger men framför allt med det de gör. Idrottsledare kan
genom sitt sätt att vara ge barn och ungdomar kraft att ta ställning mot att
använda alkohol och andra droger. På mindre orter där alla känner alla är
idrottsledares egna livsstil särskilt viktig.
Idrotten är i många avseenden en spegelbild av samhället. Flertalet
svenskar dricker alkohol i måttliga mängder och alkohol förekommer
fortfarande i samband med idrott. Idrottsrörelsen kan dock inte bara nöja sig
med att vara en spegelbild av samhället och dess problem. Idrotten skulle
kunna vara en mycket stark motkraft till sådant som är dåligt och nedbrytande
för barn och ungdomar.
Idrottare formas av idrottsrörelsen, samtidigt som de ges möjlighet att
själva påverka utvecklingen. Idrotten ska när den är som bäst präglas av
värme, generositet och vänskap och ska bekämpa prestigetänkande,
utslagning och egocentrering. I detta sammanhang är det viktigt att ta upp
idrottens inställning till alkohol. Idrottsrörelsen är en del av vårt normala
samhällsliv och kan aldrig jämställas med ett helnykterhetsförbund. Trots det
vet alla som sysslar med idrott att alkohol inte hör hemma i samband med
idrottsutövning av det enkla skälet att den som dricker alkohol presterar
sämre och att alla som idrottar bör dricka mindre än andra.
Även om det är så att alkoholproblemen idag är mindre inom idrotten än
vad de tidigare varit så är det viktigt att idrottsrörelsen i alla sammanhang
tydligt markerar vad som är tillåtet och vad som inte är det.
En allvarligt satsande idrottsman håller sig från alkohol inte bara dagen
före match eller tävling utan också dagen dessförinnan. Att aldrig tillåta
alkohol på resor från tävling är en annan viktig princip. Idrottsutövare blir i
tidig ålder förebilder för dem som är ännu yngre. Det ligger därför ett ansvar
på var och en att uppträda med förnuft.
Eftersom idrotten ändå är en spegel av det övriga samhället är det ändå så
att många kända idrottsmän har eller har haft alkoholproblem. Kanske kan det
var så att några av dessa haft mindre problem med alkohol om idrottsledarna
och föreningarna haft en stark och tydlig alkoholpolicy.
Flera idrottsföreningars namn kopplas ihop med tillverkning och
försäljning av öl. Huvudanledningen är att ölförsäljning är mycket lönsamt.
Även om idrottsföreningen tar avstånd från detta så bidrar det ändå till en
stark koppling mellan alkohol och idrott. Alkohol är en av orsakerna till att
det förekommer våldsuttryck och våldshandlingar på idrottsläktare och
utanför idrottsarenor. På vissa idrottsarenor är det t.o.m. tillåtet med
alkoholförsäljning. Det är därför svårt att förklara för barn och ungdomar att
idrott och alkohol inte hör ihop när supportrar och även idrottsutövare visas
upp i massmedia med glas eller flaskor i händerna innehållande alkohol. Detta
blir en stark negativ konkurrent till annan alkoholinformation som bedrivs av
föräldrar, skola, fritidsledare och idrottsledare. Regeringen bör få i uppdrag
att överlägga med Riksidrottsförbundet om åtgärder för att förhindra att
idrottsföreningar och därmed idrotten förknippas med alkoholdrycker. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.