Statligt stöd för byggande av allmänna samlingslokaler
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det statliga stödet för om- och tillbyggnad av allmänna
samlingslokaler.
Motivering
Allmänna samlingslokaler är en mycket viktig tillgång för
samhällslivet och för att ge reellt innehåll åt de demokratiska
fri- och rättigheterna. Genom att det finns allmänna
samlingslokaler kan föreningslivet ges möjlighet att verka på
lika villkor i ändamålsenliga lokaler. Tillgången till
allmänna samlingslokaler är också en viktig förutsättning för
att ett brett och mångsidigt kulturliv skall finnas i hela
landet. För att underlätta för politiska föreningar och byalag
att verka är det oerhört viktigt att det finns bra mötesplatser.
Det är inte ovanligt att lokalerna samnyttjas av flera intressenter t.ex.
kommunen, Folkets Hus, IOGT-NTO och politiska föreningar, detta gör att
driftskostnaderna delas av flera.
Det finns ca 2300 geografiskt väl spridda anläggningar med allmänna
samlingslokaler som tillhör någon av de samlingslokalägande
riksorganisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Riksföreningen Våra
Gårdar, Folkparkerna och Folkets Hus Riksorganisation.
Behovet av samlingslokalanläggningar är långt ifrån tillgodosett, inte
minst vad gäller ungdomarnas behov. Detta visar bl.a. antalet
ansökningshandlingar hos Boverkets samlingslokaldelegation.
Behovet av upprustning av samlingslokaler är stort. Dessutom bör
lokalerna handikappanpassas så att de är tillgängliga för alla. Det är viktigt
att
bidrag lämnas till detta
Nybyggande som upprustning av allmänna samlingslokaler är
sysselsättningsintensiva verksamheter. En satsning inom detta område skulle
ge många årsarbeten.
Varje byggnadsarbetare genererar erfarenhetsmässigt dessutom ytterligare
fyra årsarbeten för t.ex. byggmaterialindustrin, konsulter, arkitekter,
transportföretag m.fl.
Projekten i Boverkets objektskö är påtagliga och reella. De är framtagna av
lokala samlingslokalföreningar i samarbete med respektive kommun. Både
genom föreningslivets eget engagemang och genom kommunala beslut om
bygganslag och driftsstöd är projekten väl förankrade lokalt. De är även
prövade av Boverkets samlingslokaldelegation, och uppfyller därmed kraven
för att erhålla statligt stöd därest ramen inte lägger hinder för detta.
Enligt uppgift är många mindre föreningsägda samlingslokaler i behov av
medel för underhållsåtgärder för att bevara och vidmakthålla anläggningens
funktion och standard och för att kunna vidga verksamheten i samverkan
med andra. Det kan gälla om- eller tillbyggnad, behov av energibesparande
åtgärder, såsom utbyte av direktverkande el, ny beläggning på yttertak,
omläggning och/eller utbyte av el- och vvs-ledningar, fasadrenovering,
fönsterbyte m.m.
Ett obyråkratiskt hanterat statligt engångsstöd till mindre föreningsägda
samlingslokalanläggningar skulle sannolikt ge snabb effekt vad gäller
långsiktigt minskade driftskostnaderna för t.ex. uppvärmning. En annan viktig
effekt är att öka sysselsättningen inom byggsektorn, det är viktigt att komma
ihåg att det är i storstadsregionerna som det är överhettning, inte i många
andra delar av landet är villkoren desamma.
Det statliga stödet används som katalysator. I och med statligt stöd så
beviljar även andra finansiärer sina medel. Det är troligt att kommunerna ska
kunna öka sina insatser, vilket regeringen skriver i budgetpropositionen.
Tvärtom gör ett slopat statligt bidrag det lättare för en kommun att själv låta
bli att stödja projektet.
Det är därför angeläget att det även i fortsättningen finns statliga medel för
byggande av allmänna samlingslokaler.