Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om kommuners skyldighet att ansvara för tillgången på allmänna samlingslokaler i enlighet med vad i motionen anförs. Bakgrund
En förutsättning för ett demokratiskt samhälle är att det finns platser för människor att mötas på, där vi kan debattera och diskutera, lyssna på föreläsningar, ordna studiecirklar, spela teater och musik, gymnastisera och utöva olika sorters fysisk aktivitet, dansa och sjunga eller varför inte ordna en poesitävling som i Rinkeby Folkets Hus? Om människor verkligen ska kunna mötas, utan avseende på ålder, på klass och ekonomiska tillgångar, krävs det, särskilt i vårt nordliga klimat, att samhället garanterar tillgången till samlingslokaler med låg eller ingen hyra.
Demokratiberedningen, under ordförandeskap av förra statsrådet Bengt Göransson, har också poängterat samlingslokalernas viktiga roll i en demokrati. I utredningens slutdokument står det exempelvis på s. 245 att stat och kommun "bör värna mötesfriheten genom att exempelvis se till att det finns billiga och lämpliga lokaler".
Bibliotekslagen garanterar att varje kommun ska ha ett bibliotek med gratis utlåning av böcker. Biblioteken är bra träffpunkter, som har en viktig roll i det offentliga samtalet. Ibland, men inte alltid, har de också en samlingslokal. I alla kommuner finns skolor vars lokaler kan eller bör kunna användas för annat än skoländamål på kvällar och helger. Det gör de också på de flesta håll. Allt högre hyror och debiterade vaktmästararvoden gör dock att många föreningar inte har råd att använda lokalerna. Till detta tillkommer att skolorna, särskilt de äldre, inte är byggda med tanke på andra behov än den klassiska skolundervisningens, klassrum och aula går inte att möblera om för tillfälliga behov. Atmosfären av skola gör dessutom att många ungdomar har svårt att tänka sig att tillbringa en kreativ och inspirerande fritid i dessa lokaler. Det framgår också av Ungdomsstyrelsens nyligen gjorda utredning om ungdomsföreningars tillgång till lokaler, Utrymme att mötas, att det är ytterst sällan som de idéburna ungdomsföreningarna efterfrågar eller utnyttjar skollokaler. Även om nya skolor byggs på ett annat, mer flexibelt sätt än de gamla, kommer skolan alltid i första hand att vara en arbetsplats för elever och skolpersonal och behöva anpassas till dessas krav.
Nu är det givetvis inte enbart ungdomar som behöver lokaler att träffas i - det gör människor i alla åldrar. Det är en viktig uppgift för samhället att se till att det också finns platser där man på ett naturligt sätt kan träffas över generationsgränserna.
Det finns i dag ca 3 000 allmänna samlingslokaler i landet som handhas inom den s.k. sociala ekonomin, det vill säga drivs av ideella föreningar (Folkets Hus, Våra Gårdar, nykterhetsrörelsens lokaler, bygdegårdar). Det innebär att lokalstöd till dessa är ett billigt sätt för samhället att tillhandahålla samlingslokaler för allmänheten. Enligt muntlig uppgift från en forskare vid kulturgeografiska institutionen vid Göteborgs universitet startar dessutom merparten av allt nyföretagande med en kulturaktivitet i en allmän samlingslokal.
Vad som händer nu, runt om i landet, såväl i storstädernas ytterområden som i mindre samhällen, är att kommunerna drar in på stödet till samlingslokalerna. I exempelvis Munkfors i Värmland anser man sig behöva ta bort lokalstödet för att få tillgång till statens stöd till fattiga kommuner. I flera Stockholmsförorter drar kommunen in på bidraget till Folkets Hus, och från Medborgarhuset på Söder flyr ungdomsföreningarna när den borgerligt styrda kommunen planerar att använda lokalerna till ett idrottsmuseum. Liknande exempel kunde tas från hela landet. I glesbygden är det inte minst kvinnorna som drabbas, eftersom de mer sällan än männen är bilburna.
Det bör dock i det här sammanhanget konstateras att landsbygden och de mindre orterna oftast har en bättre tillgång till lokaler än de större städerna. Och storstädernas kärnor är bättre försedda med lokaler än ytterområdena, där det ofta finns en koncentration av hushåll med dålig ekonomi och låg social status.
Rapporten Utrymme att mötas visade också att samtliga undersökta religiösa föreningar hade tillgång till lokal, medan fler än var fjärde handikappförening och var femte invandrarförening saknade lokal.
Det krävs att vi återigen, som i läsarrörelsens och arbetarrörelsens barndom, börjar slåss för offentliga och gemensamma lokaler dit alla är välkomna. Det handlar om åsiktsfrihet och mångfald, om jämställdhet mellan könen och jämlika rättigheter för funktionshindrade, det handlar om att olika generationer ska ha tillfällen att träffas, om integration och utbyte mellan olika kulturer. Det handlar om människors rätt till en meningsfull, aktiv fritid. Det handlar om demokratin. Ingen annan än samhället kan ta det ansvaret.
Förslaget
Precis som vi har en lag om att kommunerna är skyldiga att hålla med bibliotek, bör det stiftas en lag som innebär att varje kommun, i förhållande till sitt invånarantal, är skyldig att hålla med allmänna samlingslokaler. Om bibliotekslagen inte funnits skulle i dag med säkerhet många kommuner ansett sig inte ha råd att hålla sig med bibliotek, eller så skulle boklånen ha belagts med avgifter enligt precis samma mönster som det vi i dag ser när det gäller samlingslokalerna.
Vänsterpartiet är mycket medvetet om att kommunernas ekonomi på många håll är mycket dålig, dock inte överallt. Ålägger staten kommunerna nya uppgifter måste pålagan också följas av möjlighet till kompensation. Denna fråga måste beaktas när underlag för lagförslaget tas fram. Kommuner med bra skatteunderlag kan säkert klara uppgiften utan extra stöd, medan fattiga kommuner, där lokalerna ofta saknas mest och behövs bäst, inte klarar det. Regeringen bör också i detta sammanhang överväga vilka direktiv som ska utfärdas för att stödet ska komma att användas på avsett sätt och i demokratisk anda. Givetvis ska kravet på samlingslokaler, med låg eller ingen avgift, gälla endast icke-kommersiell verksamhet.
Vi vill således att regeringen återkommer med förslag till lagstiftning innebärande att varje kommun ska ha ansvar för att det, avgiftsfritt eller mot en rimlig bokningsavgift, finns samlingslokaler för grupper och föreningar i kommunen. Omfattningen bör stå i förhållande till kommunens resp. ortens invånarantal och det bör finnas utrymme och rep-lokaler för såväl musikgrupper som andra kultur- och studiegrupper, för fysiska aktiviteter och för föreningssammankomster och större samlingar som exempelvis teater/dans/musikevenemang, föreläsningar och politiska möten.
Stockholm den 4 oktober 2000
Peter Pedersen (v)