Motion till riksdagen
2000/01:Kr517
av Johansson, Kenneth (c)

Allmänna samlingslokaler


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen beslutar i förhållande till regeringens förslag att utgiftsområde
17 anslag 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler uppräknas till 40
miljoner kronor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att säkra och snabba lösningar för modern informations- och
kommunikationsteknik garanteras alla allmänna samlingslokaler i
Sverige.
Samlingslokalen i det livslånga
lärandets tjänst
Den allmänna samlingslokalen, öppen för alla, är ofta en
hjärtpunkt i den lokala miljön. Lokalen, som kan vara t ex en
bygdegård, ett Folkets Hus, en IOGT-NTO-lokal eller
samlingslokal av annat slag, har betydelse i olika
sammanhang och olika perspektiv:
Som kunskapens hus är den allmänna samlingslokalen ett viktigt forum i
det livslånga lärandets samhälle. Här möts människor till studiecirklar och
föreläsningar och - i takt med att ISDN och bredband når också mindre orter
och landsbygd - till lärande på distans vid folkhögskolor, högskolor och
universitet, buret av modern informations- och kommunikationsteknik.
Många samlingslokaler verkar också läsfrämjande genom besjälade
bokombud och därtill bokbord eller bibliotek.
I tusentals mindre samhällen och byar är samlingslokalen det enda
kulturhuset, öppet för både amatörers skapande och gästspel av professionella
kulturarbetare. Amatörers skapande i t ex teatergrupper,
konsthantverkscirklar, skrivarverkstäder, körer, danslag och musikensembler,
ger kunskap, glädje och gemenskap - och dessutom erfarenheter som stärker
människors uttrycksförmåga och självtillit. De allmänna samlingslokalerna är
nycklar till att göra professionellt buren kultur tillgänglig i hela landet.
Utan
samlingslokaler - och entusiastiska lokala arrangörer - kan inte skådespelare,
författare, musiker, bildkonstnärer m fl nå ända ut i människors omedelbara
närmiljö. Impulserna från de yrkesverksamma kulturarbetarna berikar det
lokala kulturlivet, som i sin tur ger värdefulla arbetstillfällen till
kultursektorn.
Som mötesplats i närmiljön har samlingslokalen förstås betydelse för
människors lokala dialog, initiativrikedom och handlingskraft. Här
samspråkas om det som händer och sker i bygden, och här går människor
samman till gemensamma aktioner för att värna och utveckla
framtidsmöjligheter. Samlingslokalen är därför också ett utvecklingens hus,
där människor kan agera direkt i sin närmiljö och/eller söka påverka beslut
som ska fattas i kommunen eller riksdagen.
I djupaste bemärkelse är de allmänna samlingslokalerna en grund för
levande demokrati. Yttrandefriheten och mötesfriheten förutsätter
samlingslokaler - både rummen i bokstavlig bemärkelse och klimatet, där
människor växer i uttrycksförmåga, självkänsla, debatt- och samverkanslust.
De allmänna samlingslokalerna i Sverige existerar tack vare tusentals och
åter tusentals i huvudsak helt ideellt engagerade människor, som medverkar
både som uthyrare och arrangörer och i det praktiska arbetet för att hålla
lokalerna i gott skick. De allmänna samlingslokalerna är en del av den
infrastruktur som fordras för att hela Sverige ska kunna leva och utvecklas.
Därför är det självklart att staten ska fullfölja sitt ansvar genom ett generöst
stöd till handikappanpassning, upprustning och nybyggnad av allmänna
samlingslokaler. Statsbidraget kompletterar de ideella och kommunala
insatserna och gör det möjligt att tillföra bland annat hörselslingor,
handikappramper, moderna kök och miljöanpassade byggtekniska lösningar.
Regering och riksdagsmajoritet har under senare år underminerat ett redan
begränsat stöd till de allmänna samlingslokalerna. Det är hög tid att återställa
stödet och därför låta utgiftsområde 17 anslag 30:2 Bidrag till allmänna
samlingslokaler uppräknas till 40 miljoner kronor. Detta bör ges regeringen
tillkänna.
Statens ansvar för att göra modern informations- och
kommunikationsteknik tillgänglig för alla människor, oavsett bostadsort, bör
hanteras även utifrån de allmänna samlingslokalernas perspektiv.
Möjligheterna att utveckla lokala lärcentra, öppna för alla vuxenstuderande,
oavsett studieväg och med flexibelt lärande via bl a interaktiva, databurna
läromedel och telebildsändningar, står och faller med högklassiga IT-
kommunikationers vara eller inte vara. Säkra och snabba IT-lösningar måste
garanteras hela landet. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 3 oktober 2000
Kenneth Johansson (c)
Margareta Andersson (c)
Åke Sandström (c)