Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om fungerande ungdomsgårdar samt stöd till förenings-
och idrottsverksamhet för unga.
Motivering
Det finns ett flertal rapporter som likt Rapport 90-tal visar
att det är ungdomar som har varit en av de stora förlorarna
under 90-talets budgetsanering. Samhällets neddragningar
och minskade stöd har skett samtidigt som allt fler ungdomar
vuxit upp i brustna familjeförhållanden.
Många ungdomar har inga eller få vuxna som de kan vända sig till. Skolan
som är en naturlig mötesplats mellan barn och vuxna har fått känna av stora
förändringar under 90-talet vilket gjort att det har blivit färre vuxna på
skolan.
Många av de ungdomsgårdar som byggdes upp under 70-80-talet har fått
stänga under 90-talet på grund av besparingar. Det är särskilt allvarligt
eftersom det ofta har varit ungdomsgårdarna som har fångat upp ungdomar på
glid. Det har varit genom ungdomsgårdarnas försorg som många ungdomar
med olika etniska bakgrunder och identiteter har kunnat möta varandra under
överinseende av engagerade vuxna.
Det är viktigt med levande förenings- och idrottsverksamhet. Förutom all
den glädje som finns i dessa gemenskaper så är det demokratiskt och socialt
fostrande att aktivt delta i förenings- och idrottsverksamhet.
Det är tragiskt att nedskärningarna även har drabbat dessa sektorer då de
har en stor betydelse för samhället i stort och för den enskilde individen.
Dessa frågor behandlas främst av kommunen och bör bedömas utifrån det
kommunala självstyret. Regeringen bör inta en stödjande roll, därför bör
regeringen tillsammans med Kommunförbundet se vad man kan göra för att
stärka ungdomsgårdarna och stödet till föreningslivet.