1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att ta
fram en sammanhållen analys av de faktorer som påverkar läsandet där
sänkt bokmoms från 25 till 6 % bör vara en av dem.1
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till åtgärder i enlighet
med vad i motionen anförs om läsfrämjande åtgärder och med
utgångspunkt i yrkande 1 begärda analys.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör utreda
möjligheterna att inrätta ett nationellt uppdrag för
folkbiblioteksverksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör utreda
möjligheterna att inrätta länskonstnärsuppdrag för litteratur i enlighet
med vad som anförs i motionen.
5.
1 Yrkande 1 hänvisat till SkU.
Bakgrund
Många läser böcker i Sverige. Det köps mycket böcker och
lånas många böcker på våra bibliotek, men många människor
står också utanför "bokklubben". De väljer av olika skäl bort
boken. Det gäller inte minst yngre män och pojkar. Många
elever lämnar fortfarande den svenska grundskolan utan ett
tillfredsställande språk, dvs. de har stora brister både vad
gäller att läsa och skriva och i förmågan att uttrycka sig
muntligt.
Läsandet grundläggs i tidiga år och om du inte läser böcker som
barn/ungdom är risken stor att du väljer bort boken även i vuxen ålder. Om du
inte läser själv är det också stor risk för att det så viktiga läsandet för de
egna
barnen minskar eller uteblir.
De flesta är nog överens om att boken har en central roll som språk- och
kulturbärare. I dagens värld, där IT är i ropet och mängden tillgänglig
kunskap på Internet i princip är oändlig, så ökar behovet av ett kvalificerat
språk för en fungerande och kvalitativ kommunikation. Boken ger fortfarande
unika möjligheter till analys, eftertanke, fördjupade kunskaper, helhetssyn
och ett offentligt samtal. Och till allt detta kommer det rena läsnöjet!
Det har genomförts och genomförs en rad åtgärder för att stärka boken och
läsandet. Det finns en rad olika stödformer, t.ex. det statliga
litteraturstödet,
distributionsstödet, stöd till bokhandeln, stöd till lättläst litteratur, stöd
till
bibliotek och skolor för litteraturköp m.m. Det är bra, men det krävs
ytterligare insatser.
Biblioteken
Bibliotekslagen innebär att varje kommun är skyldig att ha ett
folkbibliotek. Tyvärr är trenden den att många
biblioteksfilialer läggs ned eller slås samman med
skolbiblioteken, inte av pedagogiska men väl av ekonomiska
skäl. Detta är mycket olyckligt och i budgetförslaget för år
2001 redovisas också denna oroande utveckling.
Nedläggningen drabbar framför allt människor boende i den
geografiska utkanten av våra större städer och i glesbygden.
Det är därför viktigt att bibliotekslagen ses över och ändras så
att denna utveckling hejdas.
Brist på bokhandlar och
ägarkoncentration i branschen
Många kommuner saknar fortfarande en bokhandel inom
kommunens gränser. År 1998 gällde detta för hela 78
kommuner. Ca hälften av alla kommuner saknar en
fackbokhandel. Många böcker kan visserligen köpas på
varuhus, bensinmackar m.m. och i bokklubbar, men det ger
ett smalt utbud som är koncentrerat till s.k. bästsäljare.
Den svenska bokbranschen uppvisar fortfarande en stark koncentration,
där tre koncerner, sett till omsättningen, dominerar marknaden. Trots detta
finns ett flertal små och medelstora förlag, som står för en betydande del av
kvalitetsutgivningen av boktitlar.
Minska kulturklyftorna!
Satsa på kortutbildade och på
arbetsplatserna
Bokläsandet får inte bli en klassfråga! Om vi vill minska
klass- och kulturklyftorna mellan barn, ungdomar och vuxna
med olika bakgrund och olika miljöer, så måste staten satsa
på ett ökat läsande i de miljöer där de kortutbildade bor,
arbetar och vistas. Enskilda arbetsplatser borde uppmuntras
att satsa på läsandet och språket, t.ex. i ett stöd som liknar det
som tidigare utgick till arbetsplatsbibliotek.
Länskonstnärer för litteratur
Vi har i Sverige länskonstnärer som representerar olika
konstområden som dans, musik, teater o.s.v. Det är
professionella konstutövare som har till uppgift att under en
viss begränsad tidsperiod sprida förståelsen för och
kunskapen om den konstart hon eller han representerar. Men
först och främst fungerar länskonstnären som en
förbindelselänk mellan amatörkultur och professionalism.
Det handlar om att sprida kulturen genom att sätta igång
processer: t.ex. starta målar-, dans- och teatergrupper och
över huvud taget främja sin respektive konstart i skolor och
kulturskolor och på olika håll i samhället. För närvarande
finns dock ingen enda länskonstnär i landet som är författare
och sysslar med att sprida litteraturintresse och skrivande.
Vill vi gynna läsandet på bred front behövs det regionalt
förankrade författarkonsulenter/länskonstnärer för litteratur.
Bokmomsens inverkan på läsandet
Böcker uppfattas av många som mycket dyra. En ny roman i
originalutgåva kostar inte sällan 300 kr och uppåt. Många
avskräcks sannolikt av ett sådant pris. De som inte avskräcks
helt väntar på att köpa boken i pocketutgåva, då priset
hamnar på ca 60 kr, eller hoppas på att senare ha lyckan att
hitta boken på loppmarknad eller antikvariat. En varas pris
och kvalitet påverkar hur den efterfrågas. Detta gäller även
för böcker. Den normala kulturmomsen ligger på 6 procent,
även om det kan variera från noll till 25 procent. Av någon
outgrundlig anledning ligger den svenska bokmomsen på den
högsta momssatsen, 25 procent, och ses av många som en
straffskatt på något som de flesta, även politiker, tycker är bra
och borde uppmuntras. De flesta närliggande länder har en
betydligt lägre momssats eller ingen bokmoms alls.
Bokmomsens vara eller inte vara har diskuterats mycket länge.
Vänsterpartiet har länge haft en sänkt bokmoms på dagordningen, och de
flesta av riksdagspartierna verkar numera föreslå en sänkt bokmoms i någon
form. Tvistefrågan har varit huruvida en sänkt bokmoms verkligen leder till
motsvarande sänkta bokpriser ut till konsument, eller om förlagen och
bokhandlarna ganska snart kommer att höja priserna och öka de egna
marginalerna. Ett annat argument mot en sänkt bokmoms har varit att det
enbart skulle gynna dem som redan läser och köper böcker medan de som inte
läser eller köper böcker i dag knappast skulle påverkas. En bokmomssänkning
skulle omfatta alla böcker, dvs. även de billigare pocketböckerna. Det ökar
ytterligare möjligheterna att även nya läsare och bokköpare skulle komma till.
En annan fråga har varit hur mycket moms staten drar in via bokmomsen. Här
kommer Svenska Förläggareföreningen i sin rapport "Att sänka bokmomsen"
fram till ca 400-500 mkr medan Statens kulturråd i en rapport kommer fram
till det dubbla. Detta är inte en kulturfråga utan en kameral fråga där det
borde gå att få fram ett underlag som man är överens om!
Om bokmomsen sänks från nuvarande 25 till 6 procent, så innebär det en
prissänkning på böcker med ca 15 procent under förutsättning att
bokbranschen lever upp till sina egna utfästelser. "Förlagen och bokhandeln
har genom sina branschorganisationer åtagit sig att sänka sina priser på
dagens sortiment med motsvarande belopp som skattesänkningen." (Ahlmark
& Brodin: Att sänka bokmomsen, Sv. Förläggareföreningen, sid. 35) Det är
helt avgörande att bokbranschen vid en sänkt bokmoms verkligen lever upp
till detta löfte. Det kunde säkras genom olika åtgärder, t.ex. en mer
formaliserad överenskommelse med berörda parter och upprättandet av ett
brett och fungerande bokprisindex, som följer konsumentprisernas utveckling
på böcker efter en sänkt bokmoms så att de inte på ett negativt sätt avviker
från konsumentprisindex. Bokbranschen hävdar att den s.k. priselasticiteten
ligger på åtminstone -1. Det innebär att den prissänkning på ca 15 procent,
som en sänkning av bokmomsen från 25 till 6 procent skulle medföra, leder
till en volymökning på minst 15 procent. Givetvis är det risk för att
förläggarna, om volymökningen vid en momssänkning blir större än 15
procent, ökar de egna marginalerna. Men om de tar sin egen argumentation på
allvar, är det ett rimligt krav att de neutraliserar detta genom ytterligare
prissänkningar utöver de som motsvarar den sänkta bokmomsen. På detta vis
ökas läsandet ytterligare och då tar staten och bokbranschen ett gemensamt
ansvar för att göra bokköpen billigare.
Skatten på en vara är ett effektivt redskap för att påverka priset. Genom att
höja skatten på något som anses skadligt eller mindre önskvärt kan man
minska konsumtionen. Även det motsatta gäller: om man vill att fler
människor skall konsumera mer av en viss vara, t.ex. böcker, så går det att
sänka priset genom att sänka skatten. Vi är övertygade om att en sänkt
bokmoms tillsammans med andra läsfrämjande åtgärder skulle gynna läsandet
och därmed leda till andra värden, som är svåra att mäta i ekonomiska termer.
Regeringen låter för närvarande på nytt utreda bokmomsen, denna gång
enligt uppgift ur ett kulturpolitiskt perspektiv.
Förslag
Vad som nu behövs är en heltäckande utredning med
åtgärder för att främja läsandet. I denna bör de olika delar
som tas upp i motionen ingå. Den pågående analysen av
bokmomsen måste beakta både de kulturpolitiska och de
ekonomiska konsekvenserna av en momssänkning och kan
ses som en del av denna utredning. För närvarande finns ett
betydande överskott i de offentliga finanserna. Detta
överskott kan med nu gällande budgetlag i princip endast
användas till skattesänkningar eller avbetalning på
statsskulden. En bokmomssänkning borde ha en given plats
när nya skattesänkningar värderas. Vi föreslår därför att
riksdagen begär att regeringen återkommer med en
sammanhållen analys av de faktorer som påverkar läsandet
samt förslag till nya initiativ till läsfrämjande åtgärder, där en
sänkt bokmoms kan vara en. Andra delar i paketet bör vara
åtgärder riktade till arbetsplatserna och till områden med stor
koncentration av korttidsutbildade.
Regeringen ser för närvarande även över bibliotekslagen och avser att
återkomma med förslag till åtgärder. Detta är bra. Utöver en skärpning av
bibliotekslagen anser Vänsterpartiet att ett nationellt uppdrag bör inrättas för
biblioteksområdet. Erfarenheterna från ett sådant uppdrag kan sedan spridas
nationellt.
Regeringen bör också som ett led i den läsfrämjande verksamheten se över
möjligheterna att inrätta länskonstnärsuppdrag för författare, i anslutning till
länsbiblioteken eller på annat vis.