Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det kan behövas stimulans från samhällets sida till att sprida kunskap om de olika dataspelens kvaliteter och marknadsföra de pedagogiska läromedlen.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en frivillig överenskommelse med berörda parter inom dataspelsbranschen borde kunna nås för åldersbestämning av dataspel.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att överväga om ytterligare resurser behöver sättas in för att komma till rätta med olaglig spridning av material på hemsidor. 2
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ämnet mediekunskap bör ingå som obligatoriskt ämne för alla blivande lärare på landets lärarhögskolor. 1
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att kostnaden för böcker och avsaknaden av nära bibliotek inte får utgöra hinder för ungdomars läsning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att videogram behöver få åldersgräns fastställd.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att åldersgränsen för barnförbjuden film bör höjas till 18 år.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en utredning kan behöva tillsättas för att ta ett samlat grepp om alla de mediala påverkanssituationer ett barn utsätts för och deras påverkan på barnets utveckling psykiskt såväl som fysiskt. 9. 1 Yrkandena 1 och 4 hänvisade till UbU.
2 Yrkande 3 hänvisat till JuU.
Inledning
Det är under uppväxten vi skaffar oss de flesta av våra referensramar och värderingar. Vi utforskar verkligheten och gör oss en bild av hur den ser ut och hur den fungerar. Ungdomsåren är en känslig tid. De upplevelser vi har då formar oss för resten av livet och bestämmer hur vi ska handskas med de situationer vi möter som vuxna.
Nutidens unga möter information och får upplevelser på helt andra sätt än de som var unga för tio eller trettio år sedan. Televisionens explosionsartade utveckling med ständigt fler kanaler med ett allt mer avancerat innehåll har gått hand i hand med informationsteknikens utbud av snabbare kommunikation, nya inlärningsmöjligheter, spel och större och mer komplexa vägar att söka information.
I en tidningsartikel nyligen refererades en undersökning i USA som visar att den genomsnittliga tiden per dygn en medborgare konsumerar medier är uppe i elva timmar. Vi har nog långt till den nivån i Sverige, men den utveckling vi har haft manar ändå till eftertanke.
Att den tekniska utvecklingen går framåt är i sig bra. Yttrandefriheten och demokratin stärks av att det blir lättare att söka information och sprida sina åsikter. De demokratiska institutionerna blir mer transparenta när de enskilda medborgarna via IT kan söka i arkiv.
Samtidigt bör vi fråga oss vad utvecklingen på medieområdet betyder för dem som är unga, vad medieutvecklingen gör med deras bild av verkligheten och deras förmåga att analysera den. Vi måste fråga oss vad det innebär att växa upp med våldsinriktade dataspel, ett gigantiskt TV-utbud dygnet runt och ögonblicklig tillgång till den gigantiska gryta av information som finns ihopblandad på Internet där våld, pornografi och rasistpropaganda utgör en mindre men obehaglig del av helheten. När det mediala utrymmet växer finns det större möjligheter att inom det skapa slutna rum dit debatt och kritisk granskning aldrig når.
Vi saknar också kunskap om vad den förändrade användningen av kroppen gör med vår hälsa. Vad som noterats är att antalet överviktiga barn ökar och forskare börjar slå larm om skelettskador och motoriska rubbningar.
I IT-utvecklingens spår finns också en risk för fragmentisering på bekostnad av fördjupade kunskaper. Tidsstressen leder till risken för att vår uppfattning om verkligheten alltmer bygger på förenklingar och ytliga sammanfattningar.
Tillgången till information måste vara fri, men det är vuxenvärldens ansvar, som föräldrar och som medborgare, att ge dem som växer upp de verktyg de behöver för att handskas med informationen.
Detta gäller både så enkla saker som att alla måste kunna använda sitt språk för att tillgodogöra sig och dela med sig av information och att alla måste få tillgång till och lära sig använda de tekniska hjälpmedel som IT erbjuder.
Det gäller att göra informationen tillgänglig för alla. Att se till att det skapas motvikter till våldsspel och pornografi, att värden som demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter inte kvävs i det nöjesutbud som IT- utvecklingen vräker över våra barn.
Det finns 6 områden som behöver diskuteras i detta sammanhang.
- Televisionens utveckling
- Dataspelen
- Internet
- Det skrivna språket
- Videogram
- Film
Televisionen
Underhållningsindustrin inom TV-världen är idag en marknad med knivskarp konkurrens där tittarsiffrorna betyder allt. Detta har lett till en utveckling där våld och starka effekter används för att locka och behålla tittare. Televisionen är en marknad där konsumenten är extremt lättrörlig, om ett program inte ger tillräckligt snabba kickar så byter publiken genast kanal.
Med den ökande mängden kommersiella TV-kanaler riskerar vi en utarmning av TV-mediet där snuttifiering och effektsökeri premieras över kvalitet och fördjupning. Det är en demokratiskt sett farlig utveckling. De unga tittarna utsätts både för en stor mängd underhållningsvåld och en informationsstress där verkligheten presenteras i korta förenklade snuttar.
Dataspelen
De senaste tio åren har de spel som kan spelas på hemdatorer och spelkonsoler utvecklats mycket snabbt. I takt med att hastigheten hos processorerna och storleken på lagringsenheterna har ökat har möjligheterna att åstadkomma alltmer avancerad grafik förbättrats avsevärt.
Många speltillverkare har utnyttjat dessa möjligheter på ett fantastiskt sätt för att skapa underbara sagovärldar eller pedagogiska läromedel, medan andra gör spel som är orgier i krig och blod. De pedagogiska spelen bör kunna finnas exponerade och tillgängliga på landets bibliotek.
Skillnaden mellan våldet på TV och i filmer är att dataspelsvåldet är interaktivt. Den spelande kan själv skjuta, hugga och bomba ihjäl figurerna i spelen. Det är ytterligare ett stort steg i våldskonsumtionen bland unga som har tagits utan debatt eller eftertanke.
Att vissa försäljare sätter 15-årsgräns på vilka som får köpa de grövsta spelen är en liten tröst och knappast särskilt effektivt. Det är snarare så att alla unga som har tillgång till en dator eller spelkonsol också har tillgång till dessa spel. Men ändå kan åldersgränser verka preventivt, det är inte ovanligt att föräldrar saknar all kunskap om både vad barnet spelar och vad som kan anses lämpligt. En överenskommelse borde kunna nås med branschen för att införa en obligatorisk åldersgräns. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Det finns ett rikt utbud av välgjorda pedagogiska spel men utbudet borde kunna öka på bekostnad av de rent olämpliga våldsspelen. Samhället har ett ansvar för den utvecklingen och borde kunna ge stöd till att utveckla fler bra spel och också information om deras existens. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Internet
Internet gör det möjligt för en användare att hemifrån sin egen dator få tillgång till stora mängder information och mängder med nya kontaktytor för kommunikation med andra människor, inte minst mellan olika länder. Internet kan vara både fredsskapande, demokratiutvecklande och samtidigt utvecklande för många enskilda människor. Samtidigt skapas ett problem då unga människor kan komma i kontakt med pornografi, våldsbudskap och nazistpropaganda via Internet.
Internet är ett gränslöst medium som det i praktiken är nästintill omöjligt att övervaka. Tekniskt sett fungerar tillgången till Internet delvis som tillgången till en telefon: Att övervaka det som sägs på en linje är svårt och av integritetsskäl inte önskvärt. Den kommunikation som sker mellan två användare måste alltså skyddas.
Lite annorlunda är det med material som läggs ut på hemsidor och alltså inte riktar sig till en speciell användare och därför mer är att se som elektroniska tidningar. Mängden hemsidor och mediets globala struktur kan dock ge svårigheter att beivra exempelvis barnporr på Internet. Men bara för att det är svårt får vi inte blunda för att det behövs ytterligare insatser från samhällets sida så att olagligt material och olämplig spridning kan stävjas. Detta bör ges regeringen tillkänna.
På grund av trafikens omfattning är det svårt att ställa krav på de enskilda Internetleverantörerna att de ska ha total kontroll över vad som skickas genom deras servrar och linor. Det är dessutom ett ansvar för föräldrar att ta ansvar för hur deras barn använder Internet. Samtidigt har samhället och inte minst skolan ett ansvar för hur barnen lär sig att använda datorer. Därför är det högst rimligt att ämnet mediekunskap införs som obligatoriskt ämne för alla blivande lärare på landets lärarhögskolor. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Det skrivna språket
Språket är nyckelingrediensen i allt användande av medier. Att språket är oundgängligt för barns utveckling och för alla mänskliga relationer överhuvudtaget är väl alla överens om, men det har sagts för lite om språkets betydelse för just medieområdet. När nu IT-bubblan sväller och kommunikationen är tillväxtsektor så måste vi också konstatera att utan språket finns ingen kommunikation. Utan böcker blir det meningslöst att bygga bredband.
Vi måste inse att vad datorerna kan göra åt oss begränsas av vad vi kan göra själva. Gränsen för hur informationen kan flöda sätts vid hur bra vi själva kan kommunicera. Hur snabbt ett e-mail levereras är mindre viktigt än om det går att förstå innehållet.
IT, informationsteknik, är olika medel för informationsöverföring. Informationen är kodad på olika sätt, ibland för att kunna dyka upp som tal, ibland för att kunna gestaltas som rörliga bilder och oftast för att kunna läsas som text.
Det är givetvis alldeles utmärkt att möjligheterna att kommunicera blir fler och snabbare, men vi får aldrig glömma att den viktigaste biten av kommunikationen inte är överföringshastigheten mellan de tekniska hjälpmedel vi har, utan möjligheten till förståelse av budskapet. Datateknologin ger oss vinster i kommunikationen bara om vi inte samtidigt med hastighetsökningen får en minskning i kvaliteten på kommunikationen, för i så fall är det ett nollsummespel.
Det finns ingen väg till informationssamhället som inte innefattar språket. Att ge våra barn ett språk är lika viktigt som att ge dem tillgång till datorer, för utan språk är teknikens möjligheter utom räckhåll.
Hur stora möjligheter unga människor har att kritiskt granska de medier de stöter på och att dessutom föra vidare sina upptäckter beror på hur väl de kan använda sitt språk. Att ge dom tillgång till tidningar och böcker är därför lika viktigt som att ge dom tillgång till datorer. Att läsandet gått ned de senaste åren i just de yngre årskurserna ser vi som mycket allvarligt. Kostnaden för böcker och bristen på nära bibliotek får inte utgöra hinder för ungdomar. Detta bör ges regeringen tillkänna
Videogram
Videogram förses i dag med åldersgräns om videogramhandlaren så önskar. Seriösa videobutiker har självklart åldersgräns satt på hela sitt utbud. Men, under den känsliga ungdomstiden då allt tycks ska prövas används videogram också som sexualupplysare. Ansvar för vad som hyrs ut har uthyraren men kontrollen är i dag så gott som obefintlig. De filmer som granskas av Statens biografbyrå är till största delen våldspornografi vilka efter granskning ofta förläggs med någon form av restriktion såsom åldersgräns eller klippning. Vad övrigt filmutbud innehåller vet ingen. Det borde anses rimligt att uthyrare har åldersgräns fastställd på hela sitt sortiment. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Film
Ungdomar mellan 15 och 24 år är den åldersgrupp som oftast går på bio. De gör dubbelt så många biobesök som andra åldersgrupper. Det är denna grupp som därmed i störst utsträckning blir utsatt för det alltmer förråande och sexualiserade kommersiella våldet som vräks ut på film. Regionala filmcentrum är en viktig motkraft och erbjuder ungdomar att själva skapa egen film. Men ett införande av en 18-årsgräns tror vi skulle vara bra både för ungdomarna och för de kommersiella filmmakarna som då tvingas till självsanering för att inte förlora en ekonomiskt viktig målgrupp. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Sammanfattning
Det behövs mer av både debatt och forskning i hur det nya medielandskapet påverkar våra unga. Vi vet idag inte vilka effekter det får på unga människor att växa upp i en värld där mycket av kommunikationen och språkutvecklingen sker i en ordkarg chatmiljö, där möjligheten finns att uppleva våld i virtuella miljöer och där pornografi och nazipropaganda aldrig är mer än ett par knapptryck bort. Därför är det hög tid att ge en helhetssyn av den kunskap som finns i Sverige och internationellt i dag. En utredning behöver tillsättas för att ta ett samlat grepp om alla de mediala situationer ett barn utsätts för och dess påverkan på barnets utveckling psykiskt såväl som fysiskt. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Stockholm den 5 oktober 2000
Ewa Larsson (mp)
Per Lager (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Kerstin-Maria Stalin (mp)