1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det kan
behövas stimulans från samhällets sida till att sprida kunskap om de olika
dataspelens kvaliteter och marknadsföra de pedagogiska läromedlen.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en frivillig
överenskommelse med berörda parter inom dataspelsbranschen borde
kunna nås för åldersbestämning av dataspel.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att överväga om ytterligare resurser behöver sättas in för att
komma till rätta med olaglig spridning av material på hemsidor. 2
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ämnet
mediekunskap bör ingå som obligatoriskt ämne för alla blivande lärare på
landets lärarhögskolor. 1
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att kostnaden för
böcker och avsaknaden av nära bibliotek inte får utgöra hinder för
ungdomars läsning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att videogram
behöver få åldersgräns fastställd.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att åldersgränsen
för barnförbjuden film bör höjas till 18 år.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en utredning
kan behöva tillsättas för att ta ett samlat grepp om alla de mediala
påverkanssituationer ett barn utsätts för och deras påverkan på barnets
utveckling psykiskt såväl som fysiskt.
9.
1 Yrkandena 1 och 4 hänvisade till UbU.
2 Yrkande 3 hänvisat till JuU.
Inledning
Det är under uppväxten vi skaffar oss de flesta av våra
referensramar och värderingar. Vi utforskar verkligheten och
gör oss en bild av hur den ser ut och hur den fungerar.
Ungdomsåren är en känslig tid. De upplevelser vi har då
formar oss för resten av livet och bestämmer hur vi ska
handskas med de situationer vi möter som vuxna.
Nutidens unga möter information och får upplevelser på helt andra sätt än
de som var unga för tio eller trettio år sedan. Televisionens explosionsartade
utveckling med ständigt fler kanaler med ett allt mer avancerat innehåll har
gått hand i hand med informationsteknikens utbud av snabbare
kommunikation, nya inlärningsmöjligheter, spel och större och mer komplexa
vägar att söka information.
I en tidningsartikel nyligen refererades en undersökning i USA som visar
att den genomsnittliga tiden per dygn en medborgare konsumerar medier är
uppe i elva timmar. Vi har nog långt till den nivån i Sverige, men den
utveckling vi har haft manar ändå till eftertanke.
Att den tekniska utvecklingen går framåt är i sig bra. Yttrandefriheten och
demokratin stärks av att det blir lättare att söka information och sprida sina
åsikter. De demokratiska institutionerna blir mer transparenta när de enskilda
medborgarna via IT kan söka i arkiv.
Samtidigt bör vi fråga oss vad utvecklingen på medieområdet betyder för
dem som är unga, vad medieutvecklingen gör med deras bild av verkligheten
och deras förmåga att analysera den. Vi måste fråga oss vad det innebär att
växa upp med våldsinriktade dataspel, ett gigantiskt TV-utbud dygnet runt
och ögonblicklig tillgång till den gigantiska gryta av information som finns
ihopblandad på Internet där våld, pornografi och rasistpropaganda utgör en
mindre men obehaglig del av helheten. När det mediala utrymmet växer finns
det större möjligheter att inom det skapa slutna rum dit debatt och kritisk
granskning aldrig når.
Vi saknar också kunskap om vad den förändrade användningen av kroppen
gör med vår hälsa. Vad som noterats är att antalet överviktiga barn ökar och
forskare börjar slå larm om skelettskador och motoriska rubbningar.
I IT-utvecklingens spår finns också en risk för fragmentisering på
bekostnad av fördjupade kunskaper. Tidsstressen leder till risken för att vår
uppfattning om verkligheten alltmer bygger på förenklingar och ytliga
sammanfattningar.
Tillgången till information måste vara fri, men det är vuxenvärldens
ansvar, som föräldrar och som medborgare, att ge dem som växer upp de
verktyg de behöver för att handskas med informationen.
Detta gäller både så enkla saker som att alla måste kunna använda sitt
språk för att tillgodogöra sig och dela med sig av information och att alla
måste få tillgång till och lära sig använda de tekniska hjälpmedel som IT
erbjuder.
Det gäller att göra informationen tillgänglig för alla. Att se till att det
skapas motvikter till våldsspel och pornografi, att värden som demokrati,
jämställdhet och mänskliga rättigheter inte kvävs i det nöjesutbud som IT-
utvecklingen vräker över våra barn.
Det finns 6 områden som behöver diskuteras i detta sammanhang.
- Televisionens utveckling
- Dataspelen
- Internet
- Det skrivna språket
- Videogram
- Film
Televisionen
Underhållningsindustrin inom TV-världen är idag en
marknad med knivskarp konkurrens där tittarsiffrorna betyder
allt. Detta har lett till en utveckling där våld och starka
effekter används för att locka och behålla tittare. Televisionen
är en marknad där konsumenten är extremt lättrörlig, om ett
program inte ger tillräckligt snabba kickar så byter publiken
genast kanal.
Med den ökande mängden kommersiella TV-kanaler riskerar vi en
utarmning av TV-mediet där snuttifiering och effektsökeri premieras över
kvalitet och fördjupning. Det är en demokratiskt sett farlig utveckling. De
unga tittarna utsätts både för en stor mängd underhållningsvåld och en
informationsstress där verkligheten presenteras i korta förenklade snuttar.
Dataspelen
De senaste tio åren har de spel som kan spelas på hemdatorer
och spelkonsoler utvecklats mycket snabbt. I takt med att
hastigheten hos processorerna och storleken på
lagringsenheterna har ökat har möjligheterna att åstadkomma
alltmer avancerad grafik förbättrats avsevärt.
Många speltillverkare har utnyttjat dessa möjligheter på ett fantastiskt sätt
för att skapa underbara sagovärldar eller pedagogiska läromedel, medan andra
gör spel som är orgier i krig och blod. De pedagogiska spelen bör kunna
finnas exponerade och tillgängliga på landets bibliotek.
Skillnaden mellan våldet på TV och i filmer är att dataspelsvåldet är
interaktivt. Den spelande kan själv skjuta, hugga och bomba ihjäl figurerna i
spelen. Det är ytterligare ett stort steg i våldskonsumtionen bland unga som
har tagits utan debatt eller eftertanke.
Att vissa försäljare sätter 15-årsgräns på vilka som får köpa de grövsta
spelen är en liten tröst och knappast särskilt effektivt. Det är snarare så att
alla
unga som har tillgång till en dator eller spelkonsol också har tillgång till
dessa
spel. Men ändå kan åldersgränser verka preventivt, det är inte ovanligt att
föräldrar saknar all kunskap om både vad barnet spelar och vad som kan
anses lämpligt. En överenskommelse borde kunna nås med branschen för att
införa en obligatorisk åldersgräns. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Det finns ett rikt utbud av välgjorda pedagogiska spel men utbudet borde
kunna öka på bekostnad av de rent olämpliga våldsspelen. Samhället har ett
ansvar för den utvecklingen och borde kunna ge stöd till att utveckla fler bra
spel och också information om deras existens. Detta bör ges regeringen
tillkänna.
Internet
Internet gör det möjligt för en användare att hemifrån sin
egen dator få tillgång till stora mängder information och
mängder med nya kontaktytor för kommunikation med andra
människor, inte minst mellan olika länder. Internet kan vara
både fredsskapande, demokratiutvecklande och samtidigt
utvecklande för många enskilda människor. Samtidigt skapas
ett problem då unga människor kan komma i kontakt med
pornografi, våldsbudskap och nazistpropaganda via Internet.
Internet är ett gränslöst medium som det i praktiken är nästintill omöjligt
att övervaka. Tekniskt sett fungerar tillgången till Internet delvis som
tillgången till en telefon: Att övervaka det som sägs på en linje är svårt och
av
integritetsskäl inte önskvärt. Den kommunikation som sker mellan två
användare måste alltså skyddas.
Lite annorlunda är det med material som läggs ut på hemsidor och alltså
inte riktar sig till en speciell användare och därför mer är att se som
elektroniska tidningar. Mängden hemsidor och mediets globala struktur kan
dock ge svårigheter att beivra exempelvis barnporr på Internet. Men bara för
att det är svårt får vi inte blunda för att det behövs ytterligare insatser från
samhällets sida så att olagligt material och olämplig spridning kan stävjas.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
På grund av trafikens omfattning är det svårt att ställa krav på de enskilda
Internetleverantörerna att de ska ha total kontroll över vad som skickas
genom deras servrar och linor. Det är dessutom ett ansvar för föräldrar att ta
ansvar för hur deras barn använder Internet. Samtidigt har samhället och inte
minst skolan ett ansvar för hur barnen lär sig att använda datorer. Därför är
det högst rimligt att ämnet mediekunskap införs som obligatoriskt ämne för
alla blivande lärare på landets lärarhögskolor. Detta bör ges regeringen
tillkänna.
Det skrivna språket
Språket är nyckelingrediensen i allt användande av medier.
Att språket är oundgängligt för barns utveckling och för alla
mänskliga relationer överhuvudtaget är väl alla överens om,
men det har sagts för lite om språkets betydelse för just
medieområdet. När nu IT-bubblan sväller och
kommunikationen är tillväxtsektor så måste vi också
konstatera att utan språket finns ingen kommunikation. Utan
böcker blir det meningslöst att bygga bredband.
Vi måste inse att vad datorerna kan göra åt oss begränsas av vad vi kan
göra själva. Gränsen för hur informationen kan flöda sätts vid hur bra vi
själva kan kommunicera. Hur snabbt ett e-mail levereras är mindre viktigt än
om det går att förstå innehållet.
IT, informationsteknik, är olika medel för informationsöverföring.
Informationen är kodad på olika sätt, ibland för att kunna dyka upp som tal,
ibland för att kunna gestaltas som rörliga bilder och oftast för att kunna läsas
som text.
Det är givetvis alldeles utmärkt att möjligheterna att kommunicera blir fler
och snabbare, men vi får aldrig glömma att den viktigaste biten av
kommunikationen inte är överföringshastigheten mellan de tekniska
hjälpmedel vi har, utan möjligheten till förståelse av budskapet.
Datateknologin ger oss vinster i kommunikationen bara om vi inte samtidigt
med hastighetsökningen får en minskning i kvaliteten på kommunikationen,
för i så fall är det ett nollsummespel.
Det finns ingen väg till informationssamhället som inte innefattar språket.
Att ge våra barn ett språk är lika viktigt som att ge dem tillgång till datorer,
för utan språk är teknikens möjligheter utom räckhåll.
Hur stora möjligheter unga människor har att kritiskt granska de medier de
stöter på och att dessutom föra vidare sina upptäckter beror på hur väl de kan
använda sitt språk. Att ge dom tillgång till tidningar och böcker är därför lika
viktigt som att ge dom tillgång till datorer. Att läsandet gått ned de senaste
åren i just de yngre årskurserna ser vi som mycket allvarligt. Kostnaden för
böcker och bristen på nära bibliotek får inte utgöra hinder för ungdomar.
Detta bör ges regeringen tillkänna
Videogram
Videogram förses i dag med åldersgräns om
videogramhandlaren så önskar. Seriösa videobutiker har
självklart åldersgräns satt på hela sitt utbud. Men, under den
känsliga ungdomstiden då allt tycks ska prövas används
videogram också som sexualupplysare. Ansvar för vad som
hyrs ut har uthyraren men kontrollen är i dag så gott som
obefintlig. De filmer som granskas av Statens biografbyrå är
till största delen våldspornografi vilka efter granskning ofta
förläggs med någon form av restriktion såsom åldersgräns
eller klippning. Vad övrigt filmutbud innehåller vet ingen.
Det borde anses rimligt att uthyrare har åldersgräns fastställd
på hela sitt sortiment. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Film
Ungdomar mellan 15 och 24 år är den åldersgrupp som oftast
går på bio. De gör dubbelt så många biobesök som andra
åldersgrupper. Det är denna grupp som därmed i störst
utsträckning blir utsatt för det alltmer förråande och
sexualiserade kommersiella våldet som vräks ut på film.
Regionala filmcentrum är en viktig motkraft och erbjuder
ungdomar att själva skapa egen film. Men ett införande av en
18-årsgräns tror vi skulle vara bra både för ungdomarna och
för de kommersiella filmmakarna som då tvingas till
självsanering för att inte förlora en ekonomiskt viktig
målgrupp. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Sammanfattning
Det behövs mer av både debatt och forskning i hur det nya
medielandskapet påverkar våra unga. Vi vet idag inte vilka
effekter det får på unga människor att växa upp i en värld där
mycket av kommunikationen och språkutvecklingen sker i en
ordkarg chatmiljö, där möjligheten finns att uppleva våld i
virtuella miljöer och där pornografi och nazipropaganda
aldrig är mer än ett par knapptryck bort. Därför är det hög tid
att ge en helhetssyn av den kunskap som finns i Sverige och
internationellt i dag. En utredning behöver tillsättas för att ta
ett samlat grepp om alla de mediala situationer ett barn utsätts
för och dess påverkan på barnets utveckling psykiskt såväl
som fysiskt. Detta bör ges regeringen tillkänna.