1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att på olika sätt öka tillgängligheten för funktionshindrade till
allmänhetens radio och TV i och med kommande tillståndsavtal.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Public service-
utredningen till sig bör knyta en referensgrupp bestående av
representanter för de funktionshindrades organisationer enligt vad i
motionen anförs.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillsättandet av en arbetgrupp med syfte att lösa de tekniska
problemen som rör uppläsning av textremsa.
4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till sådan
ändring i sändningstillstånden att även kommersiell TV blir mer
tillgänglig för funktionshindrade.1
5.
1 Yrkande 4 hänvisat till KU.
Översikt över punkter där
tillgängligheten bör
förbättras
Innevarande avtalsperiod (och
kommande)
- Fler barnprogram i SVT bör teckentolkas i enlighet med de krav som finns
i innevarande avtal
- Teckenspråkstolkningen bör ökas allmänt
- Syntolkning bör införas i SVT och öka successivt
- Tillgängligheten för hörselskadade till Sveriges Radios program ska ökas
genom att besvärande bakgrundsljud tas bort
- Textningen av program i SVT bör öka.
Kommande avtalsperiod(er)
- Minst 50 procent av programinnehållet i SVT under kommande
tillståndsperiod bör vara textat
- I det kommande tillståndsavtalet bör beaktas att SVT:s beredskap för
teckentolkning vid händelser av större vikt kan tillgodoses i
nyhetsprogrammen
- I det kommande tillståndsavtalet med SVT bör beaktas att
samhällsprogram bör syntolkas samt i ökad utsträckning
teckenspråkstolkas
- Samtliga nyhetsprogram i SVT bör textas, även regionala nyheter
- Nyheter på lätt svenska bör i ökad utsträckning sändas i allmänhetens radio
och TV
Bakgrund
I enlighet med förslag i 1999/2000:SoU14 beslutade
riksdagen om följande nationella mål för handikappolitiken:
- en samhällsgemenskap med mångfald som grund
- att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar
blir fullt delaktiga i samhällslivet
- jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med
funktionshinder
Dessa mål innebär att programföretagen måste vidtaga
åtgärder för att funktionshindrade redan under den
innevarande tillståndsperioden ska få tillgång till
allmänhetens radio och TV.
Programföretagen i allmänhetens tjänst har till uppgift att erbjuda ett
mångsidigt och oberoende programutbud som kännetecknas av tillgänglighet
och hög kvalitet. Programmen ska tillgodose skiftande intressen hos hela
landets befolkning. De ska erbjuda en hög tillgänglighet till en stor variation
av radio- och TV-program, vilka ger många människor möjlighet att komma i
kontakt med andra människors liv, kulturer och sedvänjor. Detta är en viktig
del i och förutsättning för den förståelse och tolerans som demokratin vilar
på.
Vänsterpartiet vill särskilt understryka att uppgiften att göra
programutbudet tillgängligt för hela befolkningen även innefattar att man ska
ta hänsyn till olika individuella förutsättningar hos publiken. Public service-
företagen är i stort sett ensamma i Sverige om att sända program som är
särskilt anpassade för funktionshindrade.
Sverige har även skrivit under Agenda 22, vilken innehåller tjugotvå regler
som preciserar förutsättningarna för delaktighet och jämlikhet. Den tionde
punkten berör kultur och lyder:
"Människor med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att använda sin
kreativitet och sina konstnärliga och intellektuella färdigheter. Oavsett om
man bor i en stad eller på landsbygden."
Programföretagens ansvar innefattar dels att göra de ordinarie programmen
tillgängliga för funktionshindrade, dels att producera särskilda program som
funktionshindrade kan identifiera sig med.
I sin roll som kulturbärare skall programföretagen vidga och fördjupa sitt
kulturansvar genom att samarbeta med kultur- och musikinstitutioner i hela
Sverige i syfte att erbjuda utsändningar av föreställningar och evenemang från
hela landet. Kulturinslagen skall ge upplevelser och stimulera fantasin och
därigenom ge möjligheter till inlevelse, engagemang och förströelse. Detta
programuppdrag gäller givetvis även minoritetsgruppers och
funktionshindrades möjlighet att tillägna sig allmänhetens radio och TV.
Enligt det nu gällande avtal som slutits mellan staten och programbolagen
ska dessa under tillståndsperioden utnyttja ny och befintlig teknik för att öka
möjligheterna för funktionshindrade att ta del av programmen. Enligt vad
Vänsterpartiet erfar har så inte skett.
Personer som i dag helt eller delvis
utestängs
I dag utestängs ca 800 000 hörselskadade helt eller delvis
från det befintliga radio- och TV-utbudet. Av dessa har ca
350 000 hörapparat. Ca 10 000 är barndomsdöva och ca
10 000 är vuxendöva. Därtill kommer en mindre grupp med
kombinerat syn- och hörselhandikapp samt utvecklingsstörda
liksom de som har dyslexi eller liknande språkhandikapp.
Problem i radio
Radiomediet kan vara utmärkt för hörselskadade om inslag
med tal sänds utan bakgrundsljud som t.ex. musik,
fågelkvitter eller trafikbuller.
Problem i TV
TV-mediet är svårt att tillgodogöra sig om man är synskadad.
En metod att förbättra den synskadades möjlighet att ta del av
samhällsprogram, kultur och "såpor" är uppläsning av
textremsa och syntolkning. Det bör påpekas att den
synskadade inte kan utföra s.k. menysökning om inte menyn
samtidigt läses upp. Särskild hänsyn bör tas till
barndomsdöva kvinnor och män, tjejer och killar, en grupp
som har stort behov av teckenspråkstolkning. Teckenspråk är
de barndomsdövas första språk. TV-mediet har unika
möjligheter att förmedla tankar, åsikter och känslor på detta
visuella språk. Särskilda nyhetsprogram på lätt svenska,
gärna med textning och teckenspråkstolkning som
komplement i vissa utsändningar, bör i ökad utsträckning
sändas för dem som har svårt att tillgodogöra sig ordinarie
utsändningar av t.ex. utländska program och nyhetsprogram.
Åtgärder
Hörselskadade
Personer med nedsatt hörsel har svårt att ta del av hörbara
utsändningar av tal om de blandas med musik eller annat
bakgrundsljud. Detta måste programföretagen göra till
föremål för åtgärder. Andelen textade program och textade
program på lätt svenska liksom teckenspråkstolkade program
måste öka både i förstagångssändningar och i
direktsändningar. Textningen bör på sikt vara flerspråkig för
att programmen ska nå ut även till andra språkgrupper än
svenska. Textning bör ske via text-TV, så att de som vill ha
textremsa kan välja det och de som inte vill ej behöver störas
av den. Vidare bör alla nyhetsprogram textas, även de
regionala, och TV4 inleda textning av sina nyhetsprogram.
Det kan även nämnas att en ökad textning i TV-mediets
programutbud generellt ökar språkförståelsen hos män och
kvinnor med andra språk än svenska som modersmål.
Provsändningar på teckenspråk av program för icke
svensktalande döva och hörselskadade bör inledas under
kommande tillståndsperiod.
Synskadade
Synskadades möjlighet att utnyttja TV- och radiomedierna
måste också förbättras. En enkel åtgärd vore att
programföretagen låter läsa upp allt som textas på remsa,
meny eller ruta. Programtablåerna bör tillgängliggöras i ökad
utsträckning. Detta kan ske genom att programtablåer med
punktskrift tillsänds de synskadades hushåll samt att
programtablån läses upp i ljudsändning på angivna tider. En
annan viktig åtgärd är att s.k. syntolkning av de visuella
skeendena i TV-programmen införs. Detta är en förutsättning
för att de synskadade skall kunna ta del av programmen.
Det finns även en grupp människor som har flera handikapp samtidigt.
Dessutom talas det andra språk än svenska i många program - inte minst i
filmer. Ska textremsan bli tillgänglig för synskadade och personer med flera
handikapp, bör den läsas upp. De tekniska problemen i samband med
genomförandet bör få en lösning redan under innevarande tillståndsperiod.
För att uppnå detta bör en arbetsgrupp tillsättas bestående av representanter
för SVT, Utbildningsradion, Teracom och representanter för relevanta
handikapporganisationer.
Allmänt
Även de kommersiella programbolagen måste ta hänsyn till
de funktionshindrades behov. Därför bör det i nästa
sändningstillstånd för de kommersiella bolagen föras in
villkor. De programbolag som sänder i marksänt digitalt nät,
liksom TV4 som sänder både analogt och digitalt, bör införa
textning, samt öka och förbättra kvaliteten i textningen,
texttolkning m.m.. Detta bör ges regeringen till känna.
Slutsatser
Det är synnerligen viktigt att riksdag och regering trycker på i
tillgänglighetsfrågorna när det gäller allmänhetens radio och
TV, detta för att få programbolagen att leva upp till public
service-avtalet. Regeringen bör därför lägga fram förslag som
leder till att allmänhetens radio och TV ökar
funktionshindrades tillgång till public service-utbudet under
innevarande avtalsperiod.
Programbolagen bör för att uppnå detta stärka sitt samarbete och utöka
kompetensutbytet sinsemellan för att vart och ett av bolagen bättre ska kunna
leva upp till de krav och behov olika grupper av funktionshindrade har.
Inför kommande tillståndsperiod bör tillgänglighetsfrågorna
uppmärksammas särskilt. Ett mål är att minst 50 procent av
programinnehållet i TV ska textas under den perioden och att tillgängligheten
ska öka ytterligare under kommande tillståndsperioder till dess att en för de
funktionshindrade acceptabel nivå har nåtts.
För att på bästa sätt tillgodose de funktionshindrades behov i kommande
public service-avtal bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att knyta en
referensgrupp bestående av representanter från de funktionshindrades
organisationer till kommittén som bereder det nya public service-avtalet.