Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utredning och finansiering av icke aktiva fiskehamnar.
Motivering
Eftersom vårt land har en mycket lång kuststräcka har vi
också många hamnar. En stor del av dessa är inte aktiva som
t.ex. fiskehamnar men trots detta utgör de ändå ett stort
kulturellt värde i små fiskesamhällen.
Det moderna men också det storskaliga yrkesfisket som i dag bedrivs har
medfört att det är de större hamnarna som används. Risken är att alla hamnar
som inte är aktiva förfaller om inte underhåll sker. Det kan t.o.m. vara så illa
att hamnarna utplånas och samhällets kulturella livsnerv raderas. De små
fiskesamhällenas historiska bakgrund har ett stort värde. Här har många av
våra förfäder haft sin sysselsättning och försörjning.
Det finns flera kommuner som har många hamnar inom sin kommungräns
och underhållsarbetet av dessa utgör därför en stor utgift i den kommunala
budgeten. Det är därför naturligt att underhållsarbeten kommer långt ner på
prioriteringslistan vid behandling av kommunernas ansträngda budget.
Som exempel kan nämnas Simrishamns kommun som har sju hamnar och
fem av dessa är inte aktiva, dvs hamnarna inbringar inte några intäkter.
Hamnarna omfattar 3 000 meter pirarmar med vågskydd, kajdäck, kaj- och
parapetmurar samt ca 1 000 meter strandskoningar med berörda terminalytor.
Tidigare har staten haft det ekonomiska ansvaret för hamnarna men detta
har överlåtits på kommunerna. Det kan inte vara rimligt att en del
kustkommuner ensamma skall bära underhållskostnaderna för hamnarna
enbart för att bevara det kulturella värde som dessa utgör. Om inte åtgärder
vidtages kommer många av våra traditionella gamla fiskehamnar att
försvinna. Höstens och vårens stormar bryter ner hamnpirarna om inte
underhåll sker.
Vi är väl medvetna om att staten bidrar med medel till kulturmiljövård och
som fördelas via länsstyrelserna. Skåne har 6,5 miljoner kronor i anslag som
skall fördelas till 200 byggnadsminnen plus en stor del andra kulturinsatser.
Behovet av investeringar i hamnarna i Simrishamn är ca 15-20 miljoner. Då
är det förståeligt att länsstyrelsens insats blir minimal och otillräcklig. Av
den
anledningen bör regeringen ta initiativ och utreda de icke aktiva hamnarnas
kulturella betydelse och upprätta en bevarandeplan samt föreslå en
finansiering av underhållsarbetet.