Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en språkkommission.
Motivering
Världen blir allt mindre. Med ny informationsteknologi finns
idag oerhört mycket kunskap tillgänglig på nära håll.
Affärslivet blir bara mindre beroende av nationsgränser.
Resemönstren har ändrats - de alltmer avlägsna chartermålen
är bara ett exempel på det. I år får 70 miljoner människor sin
utbildning via Internet. Befolkningarna i olika länder blir
alltmer etniskt heterogena. Listan kan göras mycket längre.
En sak blir alltmer uppenbar - världen blir allt mindre.
I grund och botten är detta en positiv företeelse. Människor lär känna andra
människor och kulturer. Därmed förebyggs mycket av rasism och
främlingsfientlighet och våra samhällen kan få nya nödvändiga influenser.
Genom globalisering väcks också nya produktionsmönster som kan bli
alltmer effektiva.
Samtidigt finns det många problem med utvecklingen. Det finns en risk att
globaliseringen inte omfattar alla och att den sker på de välbesuttnas villkor.
De många reaktionerna mot förhandlingar om frihandelsavtal är bara ett
exempel på den oro som finns. I alla tider av snabba förändringar uppstår
motreaktioner och rädsla inför förändringen, ibland berättigade och ibland
utan fog. Exempelvis kan friare handel vara ett hot mot jobben, men bara om
man inte satsar på kompetens. På samma sätt kan friare handel vara
orättfärdig om den inte kompletteras med regler för rättvisa.
Politiken behöver som en följd av internationaliseringen lämna isoleringen
till den nationella arenan. EU-samarbetet är ett bra exempel på detta även om
det behöver kompletteras med ett mer överstatligt arbete, inte minst inom
skatteområdet.
För att göra den globala världen mer tillgänglig för fler och för att färre ska
lämnas efter behövs en politik som underlättar steget ut i världen.
En avgörande faktor är språket. Alltmer av arbetsmarknaden kräver
språkkunskaper, det lär knappast minska i framtiden. Ett lands förmåga att
konkurrera kommer alltmer att bero på medborgarnas språkkunskaper.
Därför är det viktigt att göra Sverige mer språkkunnigt och mer öppet för
andra språk. Huvudsakligen bör det handla om en satsning på det språk som
har störst spridning i den del av världen vi finns i, engelskan, men även andra
språk bör få en ökad betydelse i undervisning och samhällsliv i övrigt.
Regeringen bör därför ges i uppdrag att forma en kommission med uppgift
att utforma en språkpolitik som bejakar internationalisering. Denna bör
granska hur undervisningen i språk (och då inte minst engelskan) kan stärkas i
såväl ungdomsskola som högre studier. Det bör övervägas om inte engelskan
bör få mer lektionstid.
Denna bör också granska hur språket kan internationaliseras exempelvis
genom ett ökat bruk av låneord. Språken närmar sig successivt varandra, inte
minst den nya informationsteknologin är ett exempel på det, och detta bör på
intet sätt motarbetas genom olika former av "försvenskning" av ord.
Denna kommission bör också ges i uppdrag att göra Sverige mer
tillgängligt för alla de med utländsk bakgrund som bor och verkar i Sverige.
Ett sådant exempel är att i princip alla myndigheters information bör finnas
tillgänglig på engelska. Likaså bör informationen från riksdag och regering
finnas tillgänglig på engelska.
Kommissionen bör slutligen få i uppdrag att granska hur all allmän
information, såsom till exempel skyltar och dylikt, kan göras tillgänglig på
engelska.