Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de demokratiska aspekterna på en utarmning av det svenska
språket.
Motivering
Det svenska språket håller på att förändras. Som med så
mycket annat känns det som om förändringen går väldigt fort.
Bl a kommunikationsteknikens snabba frammarsch bidrar till
detta. Allt fler uttryck, i första hand från engelskan, införlivas
i svenskan i sin ursprungsform, men också något
försvenskade.
Den ökande internationaliseringen av arbetsmarknaden och kulturutbudet
har en stor påverkan på vårt språkbruk. Det gäller att skapa uttryck som
förstås av så många som möjligt runt om i världen. Det kan i sig vara positivt,
men utvecklingen har en baksida. Det svenska språket utarmas. Utarmningen
gäller inte enbart orden, som inte får någon svensk översättning, även
grammatik och meningsuppbyggnad påverkas.
För att känna delaktighet och engagemang måste man kunna ta till sig
information om vad som händer, i vårt land och i andra delar av världen.
Grunden i en människas identitet är språket. Ju mer utvecklat modersmålet är
desto större möjlighet har man att fungera i samhället. Man har lättare att
studera, arbeta, ta del av kulturutbudet och delta i samhällsdebatten. En stark
identitet ger en trygghet att möta andra språk och kulturer och utgör en
mycket viktig del i vår demokrati.
En utarmning hotar inte bara det svenska språket som
kommunikationsmedel, utan även demokratin. Riksdagens kulturutskott har
tidigare fått i uppdrag att utreda svenska språkets framtid. Det är angeläget
att
denna utredning leder till en bred debatt såväl bland allmänheten som bland
dem som yrkesmässigt arbetar med det svenska språket inom högskolor,
media, myndigheter och andra berörda. Lika viktigt är att man snarast
påbörjar studier av de demokratiska effekterna av ett försvagat svenskt språk.