Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skådebanerörelsen. Motivering
Landets regionala skådebanor driver en omfattande verksamhet. Skådebanorna är olika stora och har olika tyngdpunkter i sin verksamhet. Skådebaneregionerna arbetar nära Folkrörelsernas Konstfrämjandet och En Bok För Alla.
De regionala skådebanorna har ett stort antal medlemsorganisationer, fackliga, politiska, studieförbund, bostadsorganisationer, handikapp- och invandrarorganisationer, kultur och pensionärsföreningar. Ett intimt samarbete finns med många kulturinstitutioner och flera regioner har avtal skrivna om medlemsservice med privata och offentliga arbetsplatser. Avtal med företag och fackliga organisationer har blivit allt vanligare.
Basen i skådebanornas verksamhet utgörs av ca 6 000 skådebaneombud som finns ute på arbetsplatser, i bostadsområden och i skolor. Ombuden arbetar ideellt med att söka upp, informera och entusiasmera för olika kulturaktiviteter. Trots att stödsystem för anordnande av studier har minskats genom åren, genomförs en omfattande utbildnings- och mötesverksamhet för ombuden. Det är inte ovanligt att de ideellt arbetande ombuden, på grund av minskat samhällsstöd till skådebanorna, i form av kursavgifter betalar delar av utbildningen själva. Detta till trots kan sägas att efterfrågan på skådebanans utbildningar är god.
De regionala skådebanornas ekonomiska läge har länge varit ansträngt då bl a statens bidrag till Riksskådebanan har varit oförändrat, 4,2 miljoner kronor, under hela 1990-talet. Därtill har många kommuner och landsting haft svårt att upprätthålla värdet av sina anslag och i många fall har dessa minskats. Skådebaneorganisationerna har självklart anpassat verksamheten efter ändrade ekonomiska förutsättningar med ökande svårigheter att nå nya kulturovana grupper som följd.
Enligt vår mening är den satsning som under senare år gjorts i den statliga kulturpolitiken på arrangörsledet angelägen och viktig. Detta står inte på något sätt i strid med det omfattande bildnings- och publikarbete som fortfarande utförs av landets skådebanor. I takt med satsningarna på arrangörsledet bör också skådebanornas arbete med att nå nya grupper av publik ute på arbetsplatser och i samhället i övrigt stimuleras. Den personliga kontakt som skådebanornas 6 000 ombud står för är en viktig tillgång för en demokratisk kulturpolitik som verkar för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till eget skapande.
Stockholm den 5 oktober 2000
Björn Kaaling (s)
Barbro Andersson Öhrn (s)