1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Göteborgsmusiken som stomme till ett genrecentrum för blås-
musik i Göteborg.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det statliga bidraget till Göteborgsmusiken justeras upp
enligt motionen genom anslaget för Svenska Rikskonserter.
Historik
Göteborgsmusiken är en av landets få professionella
blåsorkestrar. Orkestern bildades 1905 då under namnet
Spårvägens Musikkår Göteborg. Göteborgs Spårvägar var
huvudman fram till 1992 och musikerna tjänstgjorde då både
som trafikpersonal och i musiktjänst. Uppdelningen av
tjänsten 1991 var 20% trafik och 80% musik. Stiftelsen
Göteborgsmusiken bildades 1992 av stiftarna Göteborgs
spårvägar, Göteborg och kompani och Göteborgsmusikens
Vänförening.
1996 fick orkestern efter riksdagsbeslut statligt kulturstöd och samtidigt
fick man uppdraget att verka som Flygvapnets Musikkår till en tredjedel av
sin tjänst. Orkestern har fått stor uppmärksamhet genom ett flitigt
konserterande och genom turnéer över hela landet. Mest känd har man blivit
genom fonograminspelningar som under namnet "Svenska Sommarfavoriter
1,2 och 3" har sålt i ca 80 000 exemplar, en unik framgång för en orkester
inom blåsmusikgenren.
Dagsläge
Orkestern består idag av 26 musiker, en dirigent och tre
administratörer. I det västsvenska kulturlivet är man etablerad
bl.a. genom en uppskattad konsertserie som innehåller såväl
nyskriven konstmusik som mer underhållningsbetonade
konserter i samarbete med kända artister. I Göteborg finns
dessutom ett etablerat samarbete med såväl Göteborgs
Symfoniker som Göteborgsoperan.
1998 blev Kronhuset (Göteborgs äldsta profana hus) hemvist för orkestern.
Kronhusets centrala läge i Göteborg ger en lättillgänglighet för publiken och
fyller dessutom sin funktion som konsert och repetitionssal, övningsrum för
musikerna och orkesterns administration. Kulturbidragen fördelar sig år 2000
på 4350 kkr från Kulturrådet och 4500 kkr från Göteborgs kommun.
Försvaret köper in tjänster för 4700 kkr.
De ekonomiska anslagen är mycket knappa och den personalintensiva
verksamheten gör att utrymmet för nyskapande verksamhet och produktioner
blir nästintill obefintliga.
Lönenivåerna är låga i jämförelse med symfoniorkestrarna (ca 30% under).
Utan en betydande insats från olika musiker och en heroiskt kämpande liten
administration hade orkestern i dagsläget inte fungerat. Det är naturligtvis en
tidsfråga hur länge det går att bedriva en professionell verksamhet på högsta
nivå under dessa omständigheter.
Göteborgsmusikens kulturbidrag måste ställas i relation till andra
professionella svenska orkestrars bidrag. Närmast till hands ligger en
jämförelse med Marinens Musikkår i Karlskrona, en heltidsanställd
professionell blåsorkester i försvarets regi. Marinens Musikkår får 21
miljoner kronor i bidrag från försvaret. En annan jämförelse är f.d.
Stockholmsmusiken som i Svenska Rikskonserters regi hade ett bidrag på 18
milj. kr 1995. Därtill kom ett avtal med försvaret om försvarsmusik på 6
milj.kr. årligen.
Genrecenter
Göteborgsmusiken bör bli stommen till ett genrecenter för
blåsmusik i Göteborg, och det statliga bidraget föreslås
justeras upp med 2650 kkr per år till ett sammanlagt belopp
på 7000 kkr årligen.
I uppdraget ligger att genom turnéverksamhet, tonsättarsamarbete och
internationellt utbyte utveckla och befästa svensk blåsmusik.
Bidragshöjningen föreslås att finansieras genom att medel tas ifrån Svenska
Rikskonserters anslag. Svenska Rikskonserter tar i nuläget inget ansvar för
svensk blåsmusik.