Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Göteborgsoperan.
Motivering
Göteborgsoperan har inlett sin sjunde säsong sedan
invigningen 1 oktober 1994. Under de sex år som den verkat
har den byggt upp en bred publikbas i hela Västra
Götalandsregionen och fått ett gott renommé inom branschen.
Publiktillströmmningen och antalet föreställningar gör att
Göteborgsoperan i dag mycket väl kan jämföras med
Kungliga Operan i Stockholm. Sedan Västra
Götalandsregionen bildades kan man med fog säga att
Göteborgsoperan har blivit hela Västsveriges opera och en
kulturell mötesplats i regionen.
En målsättning för Göteborgsoperan är att bli ett av de mest intressanta
operahusen i Europa där hög konstnärlig och teknisk kvalitet råder över en
bred repertoar. I målsättningen ligger också en ambition att verkligen nå ut
till
alla, inte bara geografiskt utan också verksamhetsmässigt.
Under året har verksamheten på Göteborgsoperan bedrivits med ett högt
tempo. Bland verksamheten kan nämnas konserter både i Skövde, Borås,
Lidköping och Åmål. Ett antal operauppsättningar har dessutom med god
framgång genomförts med en beläggning på mellan 84 och 91 %. Dessutom
skall nämnas den nyskrivna ungdomsmusikalen "Mega", som framförts på
Lilla Scenen och den kritikerrosade uppsättningen av "Elektra". För år 2001
finns det ett antal stora produktioner planerade.
Verksamheten på Göteborgsoperan har nu stabiliserats konstnärligt,
tekniskt och administrativt, inte minst genom stora IT-satsningar. Det
projektinriktade arbetssättet med långtgående produktionsansvar har skapat
ökad delaktighet och motivation.
Det stora problemet är att verksamhetens finansiering ännu inte är
tillfredsställande löst trots tidigare ansträngningar med nedskärningar i
personalstyrkan, höjda biljettpriser, ökade sponsorintäkter och extra anslag
från Göteborgs kommun och Västra Götalandsregionen. Detta medför att
kravet på biljettintäkter är mycket högt ställt och beroendet av sponsorbidrag
alltför stort.
Även om kostnadssidan för Göteborgsoperan har stabiliserats så innebär
löneökningar och högre internationella gagenivåer ytterligare påfrestningar.
Variationen är emellertid mer osäker på intäktssidan för Göteborgsoperan.
Här finns flera faktorer som kan påverka, såsom bidrag från Västra
Götalandregionen, sponsorintäkter, utvecklingsbidrag och biljettintäkter.
Det är för Göteborgsoperans framtid mycket otillfredsställande att inte ha
en ekonomi som är i långsiktig balans. Det omöjliggör rationell planering och
effektiv användning av befintliga resurser. Även personalen känner av den
stress och oro som kommer över det ekonomiska läget.
Mot denna bakgrund ter sig Göteborgsoperans framtid osäker. Att öka
inkomsterna genom mer sponsring då Göteborgsoperan redan har bland de
högsta sponsringsintäkterna ter sig svårt. Biljettpriserna inför säsongen
2000/01 har redan höjts med 10 %, vilket fått till följd att Göteborgsoperan
tappat 1 000 abonnenter. Att ytterligare skära ner på kostnader kan endast
innebära en betydande försämring av både bredd och kvalité. Risken är då
överhängande att Göteborgsoperan tappar den position som nu uppnåtts bland
både publik och kritiker.
Jämförelser med Kungliga Operan i Stockholm och operan i Helsingfors
visar att Göteborgsoperan har alltför begränsade resurser. De offentliga
bidragen och de konstnärliga och tekniska resurserna är utifrån både ur ett
verksamhets- och publikperspektiv betydligt mindre än de andra
musikteatrarnas.
Även Statens kulturråd som studerat situationen för de svenska
musikteatrarna menar i rapporten "Från Sevilla till Duvemåla" att
Göteborgsoperan är den enda institution där det klart framgår att statens
verksamhetsbidrag borde höjas.
För att kunna bibehålla Göteborgsoperans verksamhet och befästa den
kulturella statusen i Västra Götalandsregionen bör därför det statliga
verksamhetsbidraget ses över 2000/01. Jämförelsevis skall sägas att
regeringens förslag till utökade resurser för Kungliga Operan 2000/01 är 5,9
miljoner kronor.