1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:1 Statens kulturråd för år 2001
18 503 000 kr.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet
m.m. För år 2001 124 463 000 kr.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:5 Bidrag till Svenska riksteatern m.fl.
För år 2001 609 264 000 kr.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:7 Bidrag till vissa teaterändamål m.m.
För år 2001 20 000 000 kr mer än regeringen eller således 133 000 000
kr.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:8 Bidrag till regional
biblioteksverksamhet för år 2001 25 657 000 kr.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:9 Litteraturstöd för år 2001 61 917
000 kr.
7. Riksdagen beslutar att avskaffa anslaget 28:11 Stöd till bokhandeln i
enlighet med vad som anförs i motionen.
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 polititikområde 28:12 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket för år 2001 9 801 000 kr utöver vad regeringen
föreslår eller således 72 330 000 kr.
9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:16 Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön för år 2001 29 438 000 kr.
10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:21 Ersättningar och bidrag till
konstnärer för år 2001 224 933 000 kr.
11. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 polititikområde 28:27 Bidrag till kulturmiljövård och
kulturstöd vid ombyggnad för år 2001 25 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslår eller således 272 038 000 kr.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kulturinstitutionernas lokalförsörjning och hyreskostnader.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en ny museistruktur.
14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:29 Centrala museer för år 2001 181
578 000 kr.
15. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler
0 kr.
16. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:33 Riksutställningar för år 2001
13 046 000 kr.
17. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:39 Kulturfond för år 2001 120 000
000 kr.
18. Riksdagen beslutar att överföra bidrag till folkhögskolorna från
utgiftsområde 17 till utgiftsområde 16 i enlighet med vad som anförs i
motionen.
19. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 25:1 Bidrag till folkbildningen för år
2001 1 363 068 000 kr.
20. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 29:1 Ungdomsstyrelsen för år 2001 5
829 000 kr.
21. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 29:2 Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet 17 889 000 kr.
22. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen för
utgiftsområde 17 politikområde 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler
för år 2001 0 kr.
23. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen för
utgiftsområde 17 politikområde 30:3 Bidrag till kvinnoorganisationer för
år 2001 2 432 000 kr.
24. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen för
utgiftsområde 17 politikområde 30:4 Stöd till friluftsorganisationer för år
2001 10 000 000 kr.
25. Riksdagen avslår regeringens förslag att höja TV-licensen från den 1
januari 2001 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Inledning
Moderata Samlingspartiet vill verka för en större frihet på
kulturens område och vi har i motion 2000/01:Kr235 av Bo
Lundgren m.fl. (m) angivit de principer vi anser bör gälla för
de kulturpolitiska insatserna. Den av Socialdemokraterna
förda kulturpolitiken leder till korporativism som skapar ett
beroende som verkar hämmande för initiativ och
nyskapande. Skatter och pålagor försvårar den konstnärliga
verksamheten och gör produktionen orimligt
kostnadskrävande.
De kulturpolitiska insatserna får inte styras av arbetsmarknadspolitiska
aspekter. Kulturpolitiken måste garanteras mångfald, konstnärlig frihet och
kvalitet. Statens och kommunernas stöd och engagemang i
kultursammanhang måste präglas av viljan att ge förutsättningar för
kvalitativt högtstående kulturupplevelser för den enskilde.
En ny roll för
Kulturrådet
Vi vidhåller vår mångåriga kritik mot Kulturrådets
dominerande roll och de risker det medför för en vital
förnyelse av kulturen. Vi föreslår en minskning av
kulturbyråkratin genom ett lägre anslag till Kulturrådet.
Statens kulturråd har haft en dominerande roll vid bedömning av
kulturverksamheter, tilldelande av statliga medel och uppföljning av de
områden där staten genom sina regelverk och medel har ett avgörande
inflytande. Genom rådets konstruktion finns inte någon möjlighet att utkräva
normalt politiskt ansvar. Bidragen fördelas genom bedömningsgrupper, vars
medlemmar ofta har en personlig relation till det verksamhetsfält som de är
satta att ta ställning till. Detta har hos många kulturaktiva skapat en känsla
av
skepsis mot Kulturrådet. Kulturrådet fungerar också som utrednings- och
beredningsorgan åt regeringen och har dessutom blivit beredande organ åt
Stiftelsen framtidens kultur, som tillkom just med den avsikten att vara ett
helt oberoende organ. Kulturrådets anslag 28:1 bör uppgå till
18.503.000 kronor.
Renodla statens uppgifter
Flera av de verksamheter som ryms inom anslagsposten
Allmän kulturverksamhet bör ej vara statliga uppgifter. Det
som inte efterfrågas eller får lokalt stöd skall inte alltid
kunna räkna med att överleva genom statliga bidrag, som
sedan övergår till att bli årliga anslag. Det var vår
förhoppning att Kulturutredningens förslag skulle leda till en
ordentlig vitalisering av svenskt kulturliv. Statens
ansvarsområde måste närmare definieras och klart
avgränsas. Av det skälet föreslår vi en minskning av anslaget
till ett bantat kulturråd under denna utgiftspost. Vi avvisar
också förslaget att permanenta Teateralliansen och hänvisar
vad gäller detta till motion 2000/01:Kr230 av Elisabeth
Fleetwood m.fl. (m).
Anslaget 28:2 bör uppgå till 124.463.000 kronor.
Ökat lokalt ansvar för
teater, dans och musik
Riksteatern skapades för att producera teater för hela landet.
Då hade de kringresande privata teatersällskapen på mycket
kort tid mer eller mindre försvunnit och det fanns inte några
regionala teaterensembler skapade för att producera teater
för hela landet. Sverige har i dag ett i princip heltäckande nät
av länsteatrar, några med flera scener och dessutom
turnerande. Flera av de andra institutionsteatrarna, såsom
stadsteatrarna i våra största städer, har etablerat annexscener
och turnéverksamhet. Länsteatrarna har ofta ambitionen att
turnera i den egna regionen och även utanför det egna länet.
De fria teatergrupperna svarar numera för en omfattande
turnéverksamhet som betyder mycket främst för spridningen
av barn- och skolteater.
Det är viktigt att så många som möjligt får möjlighet att ta del av utbudet
på nationalscenerna och de andra större teatrarna. Vi betalar alla via skatten
merparten av verksamhetens kostnader oavsett var vi bor. Utan avkall på
konstnärlig kvalitet eller integritet bör det kunna hävdas att, i den nya
medievärld vi lever, det bör vara naturligt att ha andra medier än bara den
levande scenen i åtanke vid uppsättandet av skådespel, för att med en lätt
anpassning kunna nå en mångdubbelt större publik via t.ex. TV och video.
Det är enligt vår mening inte rimligt att behålla en verksamhet vid Riks-
teatern på oförändrad nivå när det nu finns ett regionalt teaterutbud. Det är
också uppenbart att förenings- och arrangörsdelen av Riksteatern på många
orter känner sig bundna av utbudet från den producerande delen. Vi anser att
vuxenteaterverksamheten vid Riksteatern kan upphöra och att Riksteatern
genom sina s.k. specialensembler, som Tyst teater och Cullbergbaletten, skall
erbjuda lokala arrangörer det som inte regionteatrarna har kapacitet till.
Rikskonserters verksamhet bör likaledes omprövas. Vi anser till skillnad
från regeringen att Rikskonserters produktion kan minska ytterligare. I likhet
med Kulturutredningen anser vi också att den löpande fonogramutgivningen
bör ske på samma villkor som för övriga skivproducenter. Specialutgivning i
anslutning till projektet bör kunna ske efter vanlig upphandling med normala
konkurrensregler. Då inte Rikskonserter skall ha ett eget ansvar för
blåsmusiken som genre bör någon typ av nationellt ansvar genom avtal
tilldelas någon av de kvarvarande professionella orkestrarna.
Sammantaget bör anslaget 28:5 uppgå till 609.264.000 kronor.
I likhet med en enig teaterutredning anser vi att erfarenheterna av
Skådebanan är sådana att det som kvarstår av dess verksamhet skall upphöra
och att motsvarande medel för publikverksamhet kan tillföras arrangörer via
anslaget till Riksteatern.
De fria teatergrupperna
De fria teatergrupperna lever under mycket knappa
förhållanden. Lönerna är minst sagt låga och idealiteten är
mycket hög. Samtidigt är de fria teatergruppernas arbete och
insats för att sprida teaterkultur oerhört viktigt, då de ofta
står för en förnyelse av scenkonsten, och inte minst för att de
når personer som annars kanske inte skulle besöka en teater.
För de tre kommande budgetåren vill vi därför öka anslaget
till de fria teatergrupperna med totalt 60 miljoner kronor
fördelade med 20 miljoner kronor per år.
Anslaget 28:7 bör därför uppgå till 133.000.000 kronor.
Litteraturstöd
Stödet inom litteraturområdet består i dag av ett antal
komponenter varav utgivningsstödet är det i särklass största.
Kulturutredningen redovisade att det i Sverige utges cirka
13.000 nya titlar per år varav cirka 2.000 är skönlitteratur,
1.000 barnlitteratur och 10.000 facklitteratur. Detta är enligt
vår bedömning en omfattande utgivningsvolym med tanke
på att Sverige är ett litet språkområde.
Det går inte att med bestämdhet hävda att denna omfattande utgivning
kommer till stånd till följd av det statliga utgivningsstödet. Enligt vår mening
är det rimligt att minska utgivningsstödet.
Utgivningen av vuxenlitteratur En Bok För Alla bör upphöra, medan en
utgivning av barnböcker kan anses vara befogad inte minst genom det höga
kostnadsläget i Sverige som drabbar även böcker för barn.
Sverige är ett av de länder där den kontinuerliga tillgången på klassiker i
bokhandeln är lägst. Det kan gå årtionden mellan utgivning av såväl svenska
som översatta utländska verk, vilket leder till att tillgången även antikvariskt
är näst intill obefintlig. En god tillgång till det litterära arvet är ett av de
främsta kännetecknen på en kulturnation, och som en sådan vill vi räkna oss.
Det finns ett lagerhållningsstöd, som dock inte primärt är inriktat på
klassiker.
Vi anser att den datatekniska utvecklingen kommer att innebära en
förenkling och rationalisering av fjärrlåneverksamheten. Detta borde medföra
lägre kostnader för den regionala biblioteksverksamheten. Andra möjligheter
är lokalsamordning, som exemplet Härnösand visar, eller entreprenad som i
före detta Malmöhus län. För depåbiblioteksverksamheten anvisar vi i en
annan motion alternativa lösningar. Anslaget 28:8 bör därför uppgå till
25.657.000 kronor.
Med stöd från Statens kulturråd utges sedan ett antal år en klassikerserie
för gymnasieskolan av flera förlag i samverkan. Emellertid sker försäljningen
av dessa utgåvor endast till skolor. Vi finner det vara en självklarhet att de
skall hållas tillgängliga i bokhandeln. Till anslaget 28:9 bör anvisas
61 917 000 kronor.
Regeringen föreslog förra året att stödet till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket, anslag 28:12, skulle minskas med tre miljoner kronor.
Vi avvisade detta förslag och för år 2000 anser vi att riksdagen bör anvisa
knappt tio miljoner kronor utöver det som regeringen föreslår. Det ligger
också väl i linje med vad Moderata Samlingspartiet föreslår på andra områden
när det gäller satsningar på funktionshindrade. Anslaget 28:12 bör uppgå till
72.330.000 kronor. Den summan vi ökar anslaget 28:12 med tar vi från anslag
28:11 Stöd till bokhandel, som vi föreslår avvecklas helt. Ingen annan
detaljhandelsbransch har motsvarande stöd, förutom glesbygdsstödet, och
eftersom nya distributionsformer, t.ex. Internetbokhandlare, inte får del av
stödet snedvrider det konkurrensen. Anslag 28:11 bör därför upphöra.
Konstnärlig gestaltning
av den gemensamma
miljön
Regeringen föreslår att de statliga bidragen för konstnärlig
utsmyckning i den offentliga miljön också skall kunna
användas för andra miljöer än "de statliga". Som exempel
nämns bostadsområden samt skol- och fritidsmiljöer. Även
om syftet är vällovligt innebär den föreslagna ordningen att
staten på sikt förväntas svara för praktiskt taget all offentlig
utsmyckning. Vår uppfattning är att staten bör renodla sitt
ansvar för olika kulturverksamheter och inte ikläda sig nya
ansvar och utgifter. Anslaget 28:16 bör uppgå till 29.438.000
kronor.
Ersättningar och bidrag
till konstnärer
I motion 2000/01:Kr230 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
presenterar vi en lång rad förslag för att göra den
ekonomiska situationen enklare, stabilare och mer
förutsägbar för konstnärer. De förslag på nödvändiga
förändringar som vi presenterar i denna motion innebär att vi
anser att anslag 28:21 kan minskas.
Anslaget 28:21 bör därför uppgå till 224.933.000 kronor.
Kulturmiljövård och
kulturstöd
Vi anser att den verksamhet som skall finansieras under
anslaget 28:27 är mycket värdefull. Under flera år har den
socialdemokratiska regeringen minskat detta anslag, vilket vi
moderater har vänt oss emot. Hela Museisverige har delat
denna vår inställning. Det är glädjande att regeringen nu tar
sitt förnuft till fånga och anslår en ökning av medel till detta
område. Vi anser dock inte att det räcker, utan menar att
anslaget bör utökas med 75 miljoner kronor de kommande
tre åren.
Anslaget 28:27 kommer med vårt förslag att uppgå till
272.038.000 kronor.
Kulturinstitutionernas
hyreskostnader
Det är tillfredsställande att regeringen nu synes ta
hyressituationen för våra kulturinstitutioner på allvar. Den
utredning som skall tillsättas måste arbeta skyndsamt och
återkomma med en redovisning inom det snaraste. Vi vill
därför understryka det regeringen själv skriver angående
utredningens tempo.
En bättre museistruktur
Det är otillfredsställande att regeringen inte heller i år lägger
fram ett samlat förslag om en ny museistruktur.
Ansvarsmuseirollen måste också förtydligas. Det är också
anmärkningsvärt att regeringen inte förmår att redovisa en
översyn av strukturen inom museiområdet. Förra året
meddelade regeringen att den skulle återkomma inför 2001
med en redogörelse för en ny museistruktur. Någon sådan
redovisas dock inte i budgetpropositionen, vilket är
anmärkningsvärt.
Vi vill understryka vikten av att samtliga museer som får statliga bidrag
ges i uppdrag att utarbeta gallringsplaner. De medel som avsatts för riktade
insatser på museiområdet kan med fördel användas för att stimulera detta
arbete. Behovet av kompetensutveckling inom museivärlden är väl
dokumenterat. De ideella krafternas insatser förtjänar att uppmärksammas och
uppmuntras. Sponsorinsatser kan ytterligare stimuleras med förnuftigt
utformade skatteregler.
Arbetets museum -
bristande
huvudmannaansvar
Arbetets museum i Norrköping bedriver en verksamhet
liknande den som återfinns hos ett stort antal kulturhistoriska
museer samt industri- och verksamhetsmuseer. Liksom ett
antal andra verksamheter har det skapats på initiativ av olika
intressegrupper. I fallet Arbetets museum dock utan att man
sett till att verksamheten har de medel som behövs för att
fortleva av egen kraft. Av politiska skäl har sedan det
ekonomiska ansvaret för verksamheten övertagits av staten.
Vi har av principiella skäl vänt oss mot detta och finner
ingen anledning att frångå vårt tidigare ställningstagande.
Om ett dokumentationscentrum av unik karaktär söker stöd för sin
verksamhet skall detta självfallet - om det finns ett allmänintresse av
verksamheten - prövas på samma meriter som andra för vårt kulturarv
värdefulla verksamheter. Arbetets museum uppfyller enligt vår mening inte
dessa kriterier. Att då föreslå att anslaget flyttas över till det anslag som
avser
centrala museer i stiftelseform, vars stadgar i samtliga fall har fastställts av
regeringen, är utmanande och vilseledande. Anslaget 28:29 skall därför uppgå
till 181.578.000 kronor.
Stöd till icke-statliga
kulturlokaler
Vi föreslår att anslaget för stöd till icke-statliga kulturlokaler
utgår. Regeringen slår fast att villkoret för att statligt stöd
skall utgå till någon kulturverksamhet skall vara att
huvudmannen är beredd att svara för lokalkostnaden. Att då
samtidigt ha ett statligt anslag för detta ändamål är ologiskt.
Vi anser att möjligheten till handikappanpassning är viktig
men att detta i så fall bör täckas av anslag inom samma
utgiftsområde som andra handikappåtgärder. Anslaget 28:32
utgår således.
Riksutställningar ges ny
inriktning
Vi anser att den nya myndigheten Riksutställningar, trots att
den tilldelats nya uppgifter, totalt sett bör minska sin
verksamhet. Antalet egna produktioner bör minska och man
bör i större utsträckning fungera som serviceorganisation till
andra utställningsarrangörer. Efterfrågestyrningen måste
ytterligare förstärkas. Anslaget 28:33 bör uppgå till
13.046.000 kronor.
Ny kulturfond
Vi har under ett flertal år föreslagit inrättande av en
kulturfond med uppgift att stödja nyskapande verksamhet
inom kulturområdet som inte på annat sätt uppbär stöd av
offentliga medel. Fondens uppgift är att anvisa medel
motsvarande de resurser som mobiliserats genom bidrag,
sponsorinsatser eller på annat sätt. Fonden bör tillföras
100 miljoner kronor och ett nytt anslag 28:39 skapas.
Folkbildningen
Vi föreslår en besparing på 300 miljoner kronor. Aktiva
insatser för att öka andelen uppdragsutbildning och annan
icke-bidragsberoende utbildning bör kunna göras även
fortsättningsvis. Riksrevisionsverkets rapport om
Folkbildningsrådets verksamhet som publicerades hösten
2000 med titeln "Folkbildning - styrning och kontroll"
innehåller viktiga iakttagelser som bör föranleda att
regeringen ser över budgetdialogen med Folkbildningsrådet.
Det förslag till kulturfond som presenterats i vår motion kommer också att
kunna utnyttjas av folkbildningen.
Anslaget 25:1 skall uppgå till 1.363.068.000 kronor.
Ungdomsfrågor
Bidraget till den nationella och internationella
ungdomsverksamheten bör minskas. I första hand bör den
internationella verksamheten klara sig med snävare
ekonomiska ramar, men även grundbidragen till
rikstäckande barn- och ungdomsorganisationer bör kunna
minskas. Detta bidrag har funnits länge och ett mål är att få
fler ungdomar i föreningslivet, men de flesta
ungdomsorganisationer visar en minskning i
medlemsantalet. Det finns klara tecken på att
ungdomsaktiviteter som inte erhåller bidrag drar till sig nya
grupper. En omprövning är alltså nödvändig.
Ungdomsstyrelsen får enligt vårt förslag ett mindre anslag
att hantera och myndigheten borde därför också klara sig
med minskade anslag.
Anslaget 29:1 skall med detta uppgå till 5.829.000 kronor och anslaget
29:2 skall uppgå till 17.889.000 kronor.
Idrotts- och
folkrörelsefrågor
Vad gäller idrottens finansiering vill vi att denna skall ha en
större andel av lotterimarknaden för att på så sätt ges
möjlighet att påverka sin egen situation i större utsträckning.
Under detta anslagsområde återfinns också Bidrag till allmänna
samlingslokaler. Vi förordar att detta anslag upphör. Det är enligt vår mening
en kommunal uppgift att i förekommande fall bistå med kostnader för
allmänna samlingslokaler. Vad gäller bidrag för handikappanpassning
konstaterar vi att det finns möjlighet till stöd genom anslag på andra
utgiftsområden. Anslaget 30:2 bör således upphöra.
Vi strävar efter likabehandling av de politiska kvinnoförbunden och menar
att anslaget 30:3 därför bör minska med 1.000.000 kronor.
Avslutningsvis föreslår vi att stödet till friluftsorganisationerna minskar
med tre miljoner kronor.
TV-avgiften
Regeringen föreslår att TV-avgiften från den 1 januari 2001
höjs från 1.644 kronor till 1.668 kronor per år. För år 2001
tilldelas de tre public service-företagen knappt 5,3 miljarder
kronor. Beloppet fördelas på Sveriges Television, Sveriges
Radio och Utbildningsradion enligt en särskild fördelnings-
nyckel. Vi avvisar den föreslagna höjningen av TV-avgiften.