Kultur för regional balans - en
kulturell allemansrätt
Centerpartiet vill skapa en kulturell allemansrätt för
människor i hela landet. Kulturen är viktig för människors
livskvalitet. Den betyder också mycket för gemensamma
angelägenheter såsom barn och ungdomars utveckling,
arbetstillfällen, företagande, integration och mångkultur.
Satsningar på kultur kan leda till en positiv utveckling av
den regionala balansen i Sverige. Detta gäller framför allt
satsningar på barn- och ungdomskultur och projekt som
syftar till landsbygdsutveckling.
Kulturens inriktning och form ska formas underifrån av de människor som
ska utföra den. Ung kultur ska exempelvis utföras och styras av ungdomarna
själva. Makt över de egna idéerna och det egna arbetet ger ökad självkänsla
och ökat ansvarstagande. Detta kan leda till en utveckling av det civila
samhället.
Centerpartiet har länge kämpat för att en växande andel av all
kulturverksamhet i kulturinstitutioner ska inriktas mot barn och ungdomar. Vi
anser att minst 25 % av de statliga resurserna av kulturanslaget bör avsättas
till kultur för barn och ungdom. Vi anser därför att Ungdomsstyrelsen bör
tillföras extra resurser för en särskild satsning på ung kultur.
För att skapa livskvalitet för barn och ungdomar i hela landet vill
Centerpartiet införa ett Kul-bidrag. Kul-bidraget ska vara en hjälp för
ungdomar att satsa på den verksamhet de själva tror på. Syftet är att utveckla
kultur- och föreningslivet och att se till att färre ungdomar lämnar sin
hembygd och locka fler människor att flytta dit.
Det mångkulturella samhället måste främjas genom möten mellan gamla
och nya svenskar och mellan svensk kultur och kultur från andra länder.
Kulturen ska finnas i vardagslivet; i folkrörelser, föreningsliv, på
arbetsplatser
och i bostadsområden.
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att minst 25 % av det statliga kulturanslaget bör avsättas till
kultur för barn och ungdom.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden bör ge
ungdomar möjlighet att framträda med sina egna budskap och att själva
få bestämma över sina kulturprojekt.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Kulturrådet bör stimulera unga människor att både ta del av
och delta i kulturverksamhet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att fortsätta att stödja Ungdomens kulturmönstring.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Folkbildningsrådet bör stimulera ungdomars kulturaktivitet
till större utrymme inom folkbildningen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den svenska kulturpolitiken anpassas efter den mångfald
som finns i det svenska samhället.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att satsningar på ungdomskultur i hela landet, det så kallade
Kul-bidraget, och på den kulturella infrastrukturen i hela landet är viktig
för den regionala balansen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bredband för snabb datakommunikation skall omfatta
samlingslokaler i hela landet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regionerna själva skall ansvara för att fördela sitt
kulturanslag.
10. Riksdagen begär att regeringen föreslår förändring av skattereglerna så
att alla ideella kultur- och ungdomsorganisationer jämställs med
idrottsrörelsen i skattehänseende.1
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nationellt uppdrag för Dalhalla musikteater i Rättvik.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge Röhsska museet i Göteborg ökade resurser för att
upprätta ett nationellt/internationellt nätverk för design.
13. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om att bilda ett statligt
bolag för kulturfastigheter.2
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett övergripande ansvar för att säkra en positiv utveckling för
den verksamhet Forum för världskulturen driver.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om socken eller församling som administrativ enhet.3
16. Riksdagen begär att regeringen låter utreda länsmuseernas ekonomiska
situation.
17.
1 Yrkande 10 hänvisat till SfU.
2 Yrkande 13 hänvisat till FiU.
3 Yrkande 15 hänvisat till SkU.
Inledning
En kulturell allemansrätt
En människas livskvalitet är starkt förknippad med hennes
personliga utveckling. I den personliga utvecklingen har
kulturen en stor roll. Kultur kan stärka självkänsla,
uttrycksförmåga och identitet. Kultur kan tydliggöra
problem, skapa möjligheter och ge nya infallsvinklar. Där
människor växer där utvecklas också samtal och samhälle
och grunden för en ny gemensam trygghet kan slå rot och
växa sig stark.
Aktörerna på kulturområdet är - och ska vara - många och ska spegla den
mosaik av olikheter som vårt samhälle består av. För att denna mångfald ska
kunna tas till vara måste kulturen formas underifrån.
De politiska besluten måste inriktas på att skapa goda förutsättningar för
ett levande, lokalt kulturliv i alla delar av landet - ett kulturliv med bredd,
hög kvalitet och plats för både amatörers skapande och professionella
konstnärers gästspel och medverkan. Barn- och ungdomar ska prioriteras
inom kulturen.
Kulturlivet har också betydelse för en orts attraktion och identitet. Ett rikt
och intressant kulturliv är, på samma sätt som till exempel goda
kommunikationer och hög kvalitet på skolorna, en faktor att räkna med när
människor väljer bostadsort. Kulturevenemang av hög kvalitet har lyskraft
som får besökare att resa långa vägar och det i sig ger gensvar på flera plan:
stolthet och stärkt självtillit hos de lokala arrangörerna och ekonomiska
kringeffekter i form av fler gäster i besöks- och servicenäringar.
Kulturens utveckling och spridning påverkar demokratins utveckling.
Människor som kan uttrycka sig kan göra sin röst hörd och påverka sin
omvärld.
Kultur för regional balans
En kommuns eller regions attraktionsförmåga är avhängigt
av dess kulturella dragningskraft. Kulturen är viktig för att
människor ska våga skapa sig en framtid på den plats där de
bor, men också för att dra till sig investeringar och
välutbildad arbetskraft. I en rapport från EU-kommissionen
visar man på kulturens potential för ökad sysselsättning, inte
minst ute i regionerna och på landsbygden. Här beskrivs en
rad projekt inom ramen för strukturfonderna. Vad man bland
annat pekar på är att stöd till kulturen är billigare än andra
investeringar, till exempel i infrastruktur, och kan bidra lika
mycket som dessa till att förbättra den lokala och regionala
dragningskraften.
Under 1980- och 1990-talen har regionala och lokala kultursatsningar
blivit ett hjälpmedel för att skapa ny profil och inriktning, särskilt för orter
där
industri har lagts ned. Därför är satsningar på den kulturella infrastrukturen i
hela landet viktiga för den regionala balansen mellan olika delar av landet.
En rättvis fördelning av statens resurser till kultur är nödvändig för att
tillgodose andra behov än de materiella, och det förutsätter ett brett
kulturutbud för alla åldrar i hela landet. Centerpartiet har under lång tid
efterlyst en fullständig redovisning av den regionala fördelningen av statens
resurser till kultur. Alla regioner har ännu inte fått det fulla ansvaret för
kulturresurserna såsom exempelvis västra Götaland. Centerpartiet anser att
varje region själv ska få det fulla ansvaret för att fördela sina
kulturresurser.
Detta bör ges regeringen till känna.
Kul-bidrag för regional utveckling
i hela landet
Det civila samhället är ofta underskattat när det gäller att
göra regioner och kommuner livskraftiga. För att skapa ökad
livskvalitet för barn och ungdomar i hela landet vill
Centerpartiet införa ett Kul-bidrag. Kul-bidraget ska vara en
hjälp för ungdomar att satsa på den verksamhet de själva tror
på. Vi föreslår att 100 miljoner kronor ska anslås till
Ungdomsstyrelsen för att sedan efter ansökan fördelas ut till
de kommunala ungdomsråden eller motsvarande. Detta för
att utveckla det kulturella utbudet för ungdomar, med
ungdomar, av ungdomar. Syftet är att utveckla kultur- och
föreningslivet och medverka till att ungdomar trivs, har kul
och utvecklar meningsfull verksamhet och meningsfulla
aktiviteter. Det kommer enligt vår mening också att bidra till
att fler ungdomar efter högskolestudier och/eller arbete på
annan plats eller i annat land väljer att söka sig tillbaka till
sin hembygd.
Bidraget skall fördelas på samtliga kommuner i landet för att utveckla
ungdomars egen verksamhet och i förlängningen leda till att kultur och
föreningsliv utvecklas. Det kan också locka fler att bosätta sig i områden som
idag har negativ befolkningsutveckling. Det är mycket viktigt att ungdomarna
på orten själva får bestämma hur resurserna ska fördelas och därför ska
pengarna fördelas via kommunernas ungdomsråd, inte direkt via
kommunerna. Detta bör ges regeringen till känna.
Kultur skapar sysselsättning
De flesta har en ganska klar uppfattning om betydelsen av
lokalt och regionalt företagsstöd för sysselsättning och
ekonomi. När det gäller att motivera kultursatsningar är det
däremot inte lika självklart vilken betydelse dessa har för att
skapa utveckling. Vad som ofta glöms bort är att kulturen
inte bara har en kostnadssida utan att den också ger positiva
ekonomiska effekter utöver de mer svårmätbara som t.ex.
olika upplevelser. Detta oftast till en mycket låg
investerings- och driftskostnad. Kulturen är en viktig del i
tillväxtindustrin eftersom kultur skapar sysselsättning.
Kulturindustrin är en expanderande arbetsmarknad och sysselsätter i dag
många människor. Det ökade intresset för kulturfrågor har lett till att fler
aktörer har kommit in på den kulturpolitiska arenan. Kommersiellt kan vi se
ett ökat intresse för kultur, kulturverksamhet och för kulturmiljö.
Kulturturism
Turismen är den bransch som kanske mer än någon annan i
dagens samhälle söker tillgodogöra sig våra kulturprodukter.
Kulturturism är ett sätt att utveckla turismen och tänka i
andra banor än de traditionella. Turismen behöver inte bara
ge upplevelser för stunden utan även ge fördjupade
kunskaper och nya intressen. När upplevelsen blir det viktiga
kommer lokala initiativ att bli betydelsefulla. Platser med
unika upplevelser i natur och kultur blir starka
konkurrensmedel. Genom att lyfta den lokala historien och
kulturen kan många fler orter än idag bli intressanta från
turistsynpunkt. Det handlar om att ta vara på den kunskap
och erfarenhet som finns lokalt. Vi kan som turistland
erbjuda upplevelser som, naturen, det svenska landskapet,
vildmarksäventyr, tystnaden, den svenska maten, svensk
historia och kultur, storstadsliv m.m.
Kulturen stärker bygdens självtillit. Genom att uppmärksamma en bygds
traditioner skapas en känsla av stolthet över det man har åstadkommit och vad
man betyder i regionen och landet. Det kan handla om att uppmärksamma
lokala hantverkstraditioner men också om att ta till vara och uppmärksamma
byggnader och fornminnen som ger en spännvidd över seklerna.
Det behövs samverkan mellan kulturlivet och turistorganisationerna för att
göra landets kultur och konstnärliga verksamhet mer känd och lättillgänglig.
Barn- och ungdomskultur
Anledningen till att Centerpartiet prioriterar barn- och
ungdomskultur är att vi vill att alla barn och ungdomar ska
ha lika möjligheter att utöva sin "favoritkultur", utan att
detta styrs av föräldrarnas inkomster eller geografisk
hemvist. Kultur är viktig för unga människor eftersom
kulturellt och konstnärligt skapande är ett sätt att lära känna
sig själv och omvärlden. Kulturella aktiviteter ger också
övning i att uttrycka sig, lyssna och förstå.
Människor föredrar olika former för att uttrycka sig. En del föredrar ordet,
andra rörelsen, tonen eller bilden. Den som behärskar flera sätt att uttrycka
sig
utvecklas till en mångsidig människa - minskar uttryckssätten reduceras
också individen. Demokratins utveckling beror till stor utsträckning på i
vilken grad unga människor kan uttrycka sig. När man kan säga ifrån och
påverka sig själv och sin omvärld krymper maktlösheten och självkänslan
stärks. Kulturaktiviteter kan vara ett sätt att skapa fler välbehövliga
mötestorg
i den offentliga debatten, inte minst för våra ungdomar.
Kultur för barn och ungdomar har självklart också ett egenvärde. Kulturen
som skapas av barn och ungdomar får inte reduceras till en behandlingsmetod
eller bara vara en förebyggande insats.
Det är främst i kommunerna som förutsättningarna skapas för barns och
ungdomars kulturverksamhet. Under 1990-talet har stora nedskärningar gjorts
ute i kommuner och landsting och då inte minst i verksamheter där barn och
ungdomar finns.
Centerpartiet har målmedvetet arbetat för att barn och ungdom ska ha en
framskjuten plats i den nationella kulturpolitiken och att barn- och ungdoms-
kultur inte ska diskrimineras i förhållande till vuxenkultur. Minst 25 % av
resurserna av det statliga kulturanslaget bör avsättas till kultur för barn och
ungdomar. Detta bör ges regeringen till känna.
Vi anser också att det måste finnas ett större intresse för att rikta sig mot
barn och ungdomar hos kulturinstitutioner, organisationer, museer etcetera.
Det borde vara naturligt och ingå i deras planering att satsa på barn- och
ungdomsföreställningar, utställningar och att bedriva en del av verksamheten
ute i de miljöer där barn och ungdomar befinner sig. Kulturen ska finnas i
vardagsmiljön. Det är i det dagliga livet som intresset kan väckas. För att nå
de långsiktiga effekterna måste vuxna ta till vara barns och ungdomars
önskemål om att delta i planeringen och utformningen av verksamheten.
Detta bör ges regeringen till känna.
Särskild satsning på ung kultur
Ungdomar har egna idéer och vill något eget, därför är det så
viktigt att inte degradera ungdomar till rollen som deltagare i
olika kulturprojekt utan i stället se till att de har rollen som
initiativtagare. Centerpartiet anser att det är en viktig
ungdomspolitisk uppgift att skapa ett ökat utrymme för
ungdomars eget skapande och för ung kultur.
Ungdomar och vuxna har olika erfarenheter och olika referensramar som
man måste ta hänsyn till. Det måste vara upp till de unga att själva bestämma
vilken kultur man bör satsa på. Både för kvalitetens skull och för
ungdomarnas entusiasm och självförtroende.
De två största bidragsgivarna till ung kultur är idag Ungdomsstyrelsen och
Allmänna arvsfonden. Åtskilliga miljoner kronor delas varje år ut till olika
ungdomsprojekt. Tyvärr händer det inte alltför sällan att det är just
ungdomens statliga försvarare, som släpper igenom projekt som styrs av
vuxna och reducerar ungdomskulturen till att vara endast en förebyggande
insats mot ungdomars problem. Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden
måste ge ungdomar möjlighet att framträda med sina egna budskap och att
själva få bestämma. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet anser att Ungdomsstyrelsen, utöver regeringens anslag, bör
tillföras extra resurser som ska gå till en särskild satsning på ung kultur.
Pengarna ska användas till ungdomars egna projekt, för unga, av unga med
unga. Även de som inte tillhör någon förening bör få ta del av dessa pengar.
En representant från Cirkus Cirkör säger till exempel att "om man vill göra
något i Stockholm så ska man vända sig till 22 olika representanter". Hon
anser att det är fel att för att få kulturbidrag till ungdomsverksamhet så måste
det handla om ungdomars problem; vara emot droger, rasism eller dylikt.
Kulturrådet bör stimulera unga människor att både ta del av och delta i
kulturverksamhet och dessutom fortsätta att stödja Ungdomens
kulturmönstring. Folkbildningsrådet bör stimulera ungdomars kulturaktivitet
så att det får större utrymme inom folkbildningen. Detta bör ges regeringen
till känna.
Kultur i skolan
Skolan är vår största och viktigaste kulturinstitution i
samhället eftersom den i stort sett omfattar alla barn och
ungdomar. Därför är det också viktigt att man lokalt
utarbetar en strategi för hur man arbetar med kultur i skolan.
De nedskärningar som drabbade skolan under 1990-talet har inneburit
stora påfrestningar på den kulturella verksamheten. Större barngrupper, större
klasser, mindre personal och minskade ekonomiska möjligheter har gjort att
barnens kontakt med kulturaktiviteter, möten med konstnärer och olika
kulturformer, saknas på många håll. Besöken på konsthallar, museer,
bibliotek och inköp av teaterföreställningar har minskat. Omorganisationer
och uppsplittring av resurser och att tidigare fungerande kontaktnät har brutits
sönder har inneburit nya problem.
Kultur och estetiska ämnen har svårt att hävda sig i dagens skola trots att
den skapande verksamheten med framgång kan användas i
inlärningsprocessen och borde vara en oundgänglig del av utbildningen. Den
innebär att barn får såväl tillfälle att utveckla sina olika förmågor som en
möjlighet att få utlopp för känslor som annars kan vara svåra att uttrycka.
Centerpartiet anser att skapande verksamhet bör vara en integrerad del av alla
barns skolgång. Den kulturella verksamheten i skolan bör också syfta till att
stärka elevernas identitet och trygghet i sin egen kultur.
Visst finns det skolor idag som arbetar mycket med kultur och estetisk
verksamhet, men ofta hänger detta samman med enskilda engagerade
skolledare eller lärare. Varje enskild skola bestämmer hur man ska arbeta för
att förverkliga de nationella målen. Läroplanerna innehåller många
formuleringar om skolans kulturuppgift.
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
- har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse
för att ta del av samhällets kulturutbud
- har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska,
inklusive det samiska samt västerländska kulturarvet.
Estetisk verksamhet är en metod för annat lärande där till
exempel drama kan spela en viktig roll för hela skolan.
Dramapedagogiken skapar stark inlevelse och förståelse.
Drama kommer av det grekiska ordet "dram", som betyder
handla. När man i handling föreställer något så innebär det
att hela jaget medverkar. Eleverna får då insikt om sig
själva, men de kan också lära sig förstå hur andra har det.
Dramaövningar stärker självförtroendet och tränar det egna
ställningstagandet och det kritiska tänkandet. Ett mål med
dramaövningar kan vara att hjälpa en grupp som har problem
med mobbning. Det är viktigt att inte bara tala om känslor
utan även att arbeta med känslor. Om förmågan till empati
kan tränas så är drama en bra metod.
Relationsfrågan behöver tränas från förskolan upp till och med gymnasiet.
Ett bra exempel är gymnasieskolan Tullängen i Örebro. Där undervisas
eleverna i ämnet människosyn och etik - ett ämne där värderingar diskuteras.
Eleverna på skolan anser själva att undervisningen i människosyn och
livsfrågor får deras självförtroende att växa.
Centerpartiet vill lyfta fram behovet av litteratur och tillgång till böcker
inte minst för att motverka läs- och skrivsvårigheter bland eleverna. Vi vill
även lyfta fram och betona betydelsen av arbetet med bild i skolan. Vi lever i
ett samhälle där vi ständigt omger oss med bilder av olika slag. Bilder i
tidningar, TV, film, video, reklambilder etc. Att i skolan få möta olika
bildkonstnärer på bildlektionerna och att själv få skapa olika bilder är därför
viktigt ur olika synvinklar. I läroplanen står: "Bild och bildkonst ger
tillfälle
till reflektioner kring andra människors sätt att tänka och uppleva olika tider
och kulturer och är en viktig del av det kulturarv skolan skall förmedla."
Genom att uttrycka sig i bilder kan eleverna växa som individer och lära sig
bearbeta svåra händelser.
Musiken har länge dominerat många ungdomars kultur- och fritidsliv både
vad gäller att lyssna och att själva musicera. Här har våra musikskolor haft en
stor betydelse för barns musicerande. Nära hälften av alla barn mellan 9 och
12 år spelar ett instrument. Bredden på musikundervisningen i Sverige sägs
vara enastående i världen. Kommunerna har ett stort ansvar att skapa
möjligheter för musikskolan och erbjuda så många barn som möjligt att ta del
av verksamheten.
Kulturpolitik
Kulturpolitiken fungerar inte isolerat i en speciell sektor.
Kulturpolitiken påverkar de flesta politikområdena och den
blir också mest effektiv om den integreras med andra
politikområden. Tankarna på att öka kulturens samarbete
med andra samhällssektorer har funnits länge. Många
diskussioner har förts angående kulturens roll i skolan,
vården och samhällsplaneringen. Visst finns kulturen
integrerad i många sektorer idag. Men man kan nog inte
påstå att det har skett några genomgripande förändringar - så
det finns mycket kvar att göra för att öka samspelet mellan
kulturpolitiken och politiken inom andra samhällsområden.
Media och kultur
Mediet är en viktig kanal för kulturens spridning och
genomslagskraft. För att trygga en mångfald av kultur,
åsikter och sändningsformat bör starka ägarkoncentrationer
motverkas. Centerpartiet anser att medieinnehållet ska
diversifieras och att utbudet av produktioner från andra delar
av världen än de engelskspråkiga länderna ska öka. Läs mer
om Centerpartiets mediepolitik i kommittémotionen om
media.
Genom den snabba utvecklingen inom hela telekommunikationsområdet
och främst informationstekniken, öppnas nya möjligheter för människor att ta
emot och distribuera information. När alltfler människor blir uppkopplade
med snabba förbindelser får de möjlighet att välja mellan ett oändligt mycket
större globalt utbud än det utbud vi ser i dag, som främst gjorts genom någon
annans urvalsprocess. Alltfler får också möjlighet att publicera sig på nätet -
vi kan tala om att människor blir "prosumenter", det vill säga att de både
producerar och konsumerar information.
Synliggör kvinnorna i
kulturpolitiken
Den nya kulturpolitiken ska leda oss in i det nya årtusendet
och Centerpartiet anser att den måste innehålla tydliga
signaler om att kvinnors historia och kulturella gärningar ska
synliggöras. Det är helt nödvändigt inför framtiden, som
symboliseras av årtusendeskiftet, att kvinnoperspektivet blir
lika tydligt som mansperspektivet inom alla
samhällsområden, varav kulturen är ett. Strukturer i
samhället som inte förmår att ta till vara kvinnoperspektivet
lika bra som mansperspektivet hör inte hemma i det nya
årtusendet.
Dagens situation måste förbättras. Kvinnorna, deras roll och betydelse,
saknas ofta när olika företeelser beskrivs ur ett historiskt perspektiv.
Kvinnorna är osynliga i skolans historieböcker och de är osynliga på
museerna. Flickor får redan i tidiga år klart för sig att det nästan inte
funnits
några kvinnor som varit så betydelsefulla att de, eller det de gjort, är värt
att
avbilda, beskriva eller visa upp. Denna situation är givetvis helt orimlig. Lägg
till detta förhållandet att det är kvinnorna som är de stora
kulturkonsumenterna och likaså de stora kulturbärarna.
En av de största utmaningarna inom historie- och museisfären torde vara
att synliggöra kvinnornas historia. Ett exempel på detta är Anna Nordlander-
museet i Skellefteå där man lyfter fram kvinnans roll i samhället. På ett
genomgripande sätt måste vi se till att kvinnoperspektivet blir lika synligt
som mansperspektivet. Centerpartiet anser att ett landsomfattande projekt
med uppgift att belysa och framhålla kvinnans betydelse för kulturen bör
genomföras.
Mångkultur
Ett av de nya målen för den svenska kulturpolitiken är att
främja kulturell mångfald. Det är ett mycket viktigt mål. Vi
har idag ett mångkulturellt samhälle men ett mångkulturellt
samhälle där främlingsfientlighet och rasism breder ut sig.
Kulturmöten och mångfald skapar en ny styrka och nya
möjligheter och är viktiga för ökad förståelse och
delaktighet. Att hitta en balans mellan integrering och
acceptans är en stor utmaning - att inlemma nya medborgare
i samhället samtidigt som vi låter samhället utvecklas till
följd av nya impulser från andra kulturer. Det är viktigt att
ge stöd för egna kulturella uttryck men också att erbjuda
delaktighet i det svenska samhället.
Centerpartiet anser att det handlar om att ge alla konstnärliga institutioner
ett uppdrag att främja kulturmöten. Det handlar också om att involvera hela
föreningslivet mer än tidigare i den uppgiften. Genom att mötas i våra olika
traditioner, seder och bruk uppstår spännande möten, inte minst för våra
ungdomar. En viktig kulturpolitisk princip är att varje kulturinstitution tar
ansvar för att bedriva en verksamhet som vänder sig till hela befolkningen.
Redan nu har många institutioner och organisationer verksamhet med
inriktning på andra länders kultur. Det är viktigt att dessa verksamheter
utvecklas vidare på ett naturligt sätt inom ramen för institutionernas
ansvarsområden. Även i de kulturpolitiska mål som riksdagen har tagit tas
denna fråga upp.
Kulturarvet
I en värld där internationella och globala kontakter ökar och
där avstånden genom allt snabbare kommunikationer
minskar från tidsmässig synpunkt, får kulturarvet också en
ökad betydelse.
Kulturarvet i vid bemärkelse är nämligen grunden för vår identitet, dels
som individer, dels i form av regional och nationell identitet. En positiv egen
kulturidentitet är också grunden för respekt och förståelse för andra folk och
andra kulturer.
Detta innebär att bevarandet och överförandet av vårt eget kulturarv är
betydelsefullt och nödvändigt för vår syn på invandrare och deras kultur samt
för insikten om det värdefulla i att Sverige är ett mångkulturellt samhälle. I
detta mångkulturella Sverige måste givetvis också vårt eget kulturarv
fortsättningsvis ha en dominerande ställning. För att de nya svenskarna ska
kunna integreras på ett bra sätt i det svenska samhället är det viktigt att de
får
kunskap om vårt kulturarv och landets historia. Lika viktigt är det att landet
tar till vara de nya medborgarnas kulturtraditioner och att den svenska
kulturpolitiken anpassas efter den mångfald som finns i vårt samhälle. Detta
bör ges regeringen till känna.
Bokens roll i kulturen
Genom det skrivna ordet kan tankar, känslor, erfarenheter
och idéer delas och spridas. Det ger oss kunskap och sätter
igång fantasin. Språket bevaras och utvecklas av en nära
tillgång till litteraturens område. Biblioteken har utgjort
grunden för samhällets insats på litteraturens område.
"Att boken i en framtid kommer att utsättas för ökad konkurrens i den
meningen att nya media tillkommer är självklart" förutspådde man redan
1974 i Litteraturutredningens huvudbetänkande Boken. Den stora
medieexplosionen till trots så har boken försvarat sin ställning relativt väl.
Under 1990-talet har dock bokläsningen minskat inte minst bland yngre.
Centerpartiet anser att det krävs olika åtgärder för att öka läsandet. Bland
annat så anser vi att en kampanj i samarbete med landets kommuner, skolor
och bibliotek bör göras. Inriktningen bör vara att betona det lustfyllda i
läsningen och att ge landets elever goda läsupplevelser som stimulerar till
fortsatt utforskande på egen hand.
Idag har Sverige en bokmoms på 25 %. Centerpartiet anser att momsen på
böcker bör sänkas till 6 % från och med år 2002. En sänkt skatt på böcker
skulle gynna läsandet i alla åldrar genom att böckerna blir billigare. Detta bör
ges regeringen till känna.
Folkbildning
Studieförbunden med sina nära 1 000 lokala avdelningar är
betydelsefulla aktörer för att kulturlivet ska leva i alla delar
av hela landet. Studiecirklar och övrig
folkbildningsverksamhet ger amatörer förutsättningar att
växa i kunnande och att se sitt eget skapande - sitt hantverk,
sin teater- eller musikverksamhet - i t ex historiska och
internationella sammanhang. Kulturprogrammen ger forum
för både amatörer och professionella konstnärer att
framträda i. Studieförbunden är, tillsammans med de
kommunala folkbiblioteken, den viktigaste länken för att av
riksdagen beslutade statsbidrag till kultur når ut till
människor i alla delar av landet.
Genom sin närvaro lokalt är studieförbunden viktiga kulturarrangörer i
människors omedelbara närmiljö - i stadsdelar, små samhällen och byar. För
att här kunna bjuda professionellt buren konst av högsta kvalitet är det helt
avgörande att teater- och musikensembler, museer och andra gör produktioner
i den lilla skala som kan passa i kvarterslokaler, bygdegårdar, små Folkets hus
och andra mindre samlingslokaler.
I beslutet om ny kulturpolitik 1997 poängterar regering och riksdag att
"folkbildningen bör kunna spela en central roll i arbetet med att hävda
kulturens plats i hela landet". De kulturpolitiska målen talar om att bland
annat främja bildningssträvandena.
Även inom folkbildningen är ungdomars engagemang och medverkan
mycket viktiga. Folkbildningsrådet bör se till så att ungdomars
kulturaktiviteter får större utrymme inom folkbildningen. Detta bör ges
regeringen till känna.
Deltagardemokrati
En levande demokrati förutsätter många mötesplatser där
människor kan träffas, skaffa sig nya kunskaper och
erfarenheter samt utbyta åsikter och tankar. Grunden i en
svensk deltagardemokrati är de tusentals mötesplatser som
genom föreningsliv, studieförbund och partier erbjuds i det
lokala samhället.
Studieförbunden erbjuder omistliga mötesplatser för det demokratiska
samtalet i studiecirklar, kulturarrangemang och föreläsningar. Detta är
mötesplatser där möjligheter finns att finna nya kunskaper och att skaffa sig
redskap för att påverka samhällsutvecklingen.
Stat, landsting och kommuner ska underlätta medborgarinflytande och
delaktighet genom att stärka folkbildningen. Samhället behöver en mångfald
av studiecirklar, kurser och kulturarrangemang i studieförbund och
folkrörelser. Detta är ett viktigt motiv för en nationell, sammanhållen,
generell folkbildningspolitik.
Men det förutsätter också en medveten prioritering av detta område inom
landsting och kommuner. Många kommuners politik att kraftigt reducera
stödet till folkbildning och föreningsliv försämrar förutsättningarna för
demokratin och medborgarnas delaktighet. Några kommuner i landet,
däribland Lidingö och Salem, har till och med dragit in stödet till
folkbildning. Många kommuners neddragning av anslagen till folkbildningen
är bland annat från denna utgångspunkt djupt oroande.
Anslag
Folkbildningsanslaget har under 1990-talet minskat med
cirka 600 miljoner kronor. Inom studieförbunden har en
omfattande rationalisering och effektivisering ägt rum av
verksamheten. De negativa effekterna av denna
rationalisering har bl a gått ut över cirkelledarutbildningar
och andra kvalitetshöjande åtgärder. Vidare har
cirkelavgifterna, som deltagaren själv betalar, höjts kraftigt,
vilket allvarligt försvårar möjligheten för ekonomiskt svaga
grupper att delta. Det finns en stor risk för att verksamheten
inom studieförbunden utvecklas så att man satsar på lönsam
verksamhet på orter där det finns betalningsvilja och
tillräckligt stort underlag. De av samhället nämnda grupper
som det är särskilt angeläget att nå tillhör inte denna grupp.
Den utjämnande roll som folkbildningsanslaget ska ha
mellan olika samhällsgrupper och olika delar av landet
riskerar att urholkas.
Trots att studieförbunden försöker att prioritera användningen av
samhällsmedel till de prioriterade grupperna är det ändå svårt att upprätthålla
en hög kvalitet i verksamheten med minskade resurser. Folkbildningens
organisationer förväntas idag få en allt viktigare roll inom olika
samhällsgrenar. Dessa insatser motiverar mer än väl det samhällsstöd som nu
utgår.
Träffpunkter behövs inte bara i regionernas centra utan de
bör även vara väl spridda över landet och nära människorna.
I glesbygd och mindre tätorter utgör de allmänna
samlingslokalerna ett nödvändigt medel för en
decentraliserad kulturpolitik. Ett fint förgrenat nätverk av
lokala arrangörer är en nyckel till att kunna genomföra
lokala kulturutbud och väl förberedda och genomförda
evenemang.
De föreningsdrivna samlingslokalerna, bygdegårdar, folkets hus och
ordenshus, erbjuder 3 000 möteslokaler. Lokaler som idag utgör ett viktigt
forum för amatörers skapande och som ger möjlighet till möten mellan
professionellt verksamma konstnärer och publik i människors närmiljö.
Samhället har en uppgift att se till att förutsättningar finns för lokalhållare
att driva tidsenliga lokaler. Här sker möten mellan amatörer och
professionella som kan utveckla och berika den lokala kulturen. Här sker
möten som kan utveckla bygden, byn, kvarteret eller stadsdelen.
Samhället bör positivt stödja upprustningar och standardhöjningar, som
exempelvis handikappanpassning. Centerpartiet anser att samhällsstöd för
samlingslokaler är en förutsättning för att hålla tidsenliga samlingslokaler i
hela landet och vill öka anslaget till dessa utöver regeringens förslag.
Kultur kräver goda kommunikationer mellan människor, och dagens teknik
möjliggör möten och samarbete som varit betydligt svårare tidigare. För att
samlingslokaler ska fungera som träffpunkter för människor och kunna vara
navet för olika verksamheter måste dessa få tillgång till goda
datakommunikationer. Centerpartiets krav på bredband i hela landet omfattar
självklart också samlingslokaler i hela landet.
Detta bör ges regeringen till känna.
Rättvisa skatteregler för
ideella ungdoms- och
kulturorganisationer
Idrottsrörelsen har möjlighet att avlöna domare, hjälptränare
med flera
idrottsledare med upp till ett halv basbelopp utan att betala
arbetsgivaravgifter och avgifter/särskild löneskatt. Detta
enligt Riksskatteverkets rekommendationer RSV 2354
utgåva 8.
Idrotten är en verksamhet för många ungdomar och gagnar barn och
ungdomar fysiskt, psykiskt och socialt. Alla ungdomar är dock inte
intresserade av idrott. Många andra organisationer har också verksamheter
som bidrar till barns och ungdomars goda uppväxtförhållanden. Som exempel
kan nämnas, Sveriges 4H, SVEROK, Vi Unga, Scoutrörelsen, kyrkliga
ungdomsverksamheter och organisationer som bedriver kulturaktiviteter för
ungdomar. Dessa viktiga organisationer har inte samma ekonomiska
förutsättningar som
idrottsrörelsen för sin verksamhet, och detta är en orättvisa som bör
uppmärksammas och ändras. Detta bör ges regeringen till känna.
Om samma regler gällde för alla ideella kultur- och
ungdomsorganisationer skulle dessutom många fler unga kunna få
sommarjobb som lägerledare, hjälpledare vid 4H-gårdar och medhjälpare i
andra sammanhang. Man skulle också ge fler barn och ungdomar kontakt med
skapande kulturverksamhet på ett naturligt sätt.
Nationella uppdrag
Dalhalla
Dalhalla i Rättvik är en musikteater som är lokaliserad i ett
före detta kalkbrott och har lyckats locka stora grupper
besökare. Man har lyckats väcka ett folkligt intresse inte
bara hos vana teater- och operabesökare. Dalhalla lever upp
till de krav som en musikteaterinstitution behöver uppfylla.
Centerpartiet anser därför att musikteaterverksamheten där
bör ges ökade möjligheter till utveckling, varför vi föreslår
ett nationellt uppdrag för Dalhalla. Detta bör ges regeringen
till känna.
Röhsska museet
Röhsska museet i Göteborg har stor kompetens inom
designområdet. Därför bör Röhsska museet ges i uppdrag att
upprätta ett nationellt/internationellt nätverk för design.
Detta bör ges regeringen till känna.
Kulturfastigheter
Ett flertal kulturinstitutioner tvingas lägga en stor andel av
sina kulturanslag på hyreskostnader på grund av
marknadsmässig hyressättning av kulturfastigheterna. Vissa
betalade under 1999 över 50 % av det statliga anslaget till
fastighetshyra. För att frigöra större andel av kulturanslaget
till kulturverksamhet bör frågan om bildande av ett bolag för
de kulturfastigheter som staten äger utredas. Detta bör ges
regeringen till känna.
Låt Forum för
världskultur leva vidare
Forum för världskultur är en kommitté med uppdrag att öka
den konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige genom
att ta initiativ till och samordna presentationer av
kulturyttringar från hela världen. Kommittén lämnade sitt
första delbetänkande SOU 2000:15 i våras med en analys av
situationen och förslag om framtida verksamhet.
Kommitténs slutbetänkande skall lämnas i slutet av året. Men utan att det
första delbetänkandet varit föremål för remissbehandling och innan
slutbetänkandet föreligger har regeringen valt att avveckla sitt eget ambitiösa
initiativ på världskulturområdet och låta det övergå till att vara en mindre
anslagspost inom ramen för Kulturrådets anslag. En anslagspost som riskerar
att motverka det långsiktiga syftet med hela initiativet och en återgång som
rimmar dåligt med regeringens övriga ambitioner för detta område.
Forum för världskultur har som sagt haft i syfte att öka den kulturella
mångfalden i Sverige. Inom ramen för detta har den också sökt finna former
för stöd till idérika men relativt sett resurssvaga kulturgrupper eller
föreningar. Formerna för samverkan mellan dessa och kulturinstitutioner och
-organisationer bör utvecklas på ett sätt som inte upphäver dådkraften hos de
förra, anser kommittén.
Enligt Forum för världskultur kommer det att behövas ett
utvecklingsarbete även i framtiden, och det behövs därför en organisation
med ett uppdrag från regeringen som tar sikte på dessa frågor framför allt
inom scenkonstområdet. Att redan efter två års arbete försöka inlemma alla
aktuella uppgifter i de inom kulturområdet redan befintliga organisationerna,
skulle innebära en risk för att det världskulturella perspektivet inte skulle få
den fokusering som är nödvändig.
Centerpartiet anser att riksdag och regering bör ta ett övergripande ansvar
för att säkra en positiv utveckling för den verksamhet Forum för
världskulturen bedriver. Detta bör ges regeringen till känna.
Socken som administrativ
enhet
En statlig utredare har lagt fram ett förslag om att socken-
och församlingstillhörigheten ska avskaffas. Förslaget hotar
viktiga underlag för samhällsforskning och lokalt
utvecklingsarbete. Dessutom är sockennamnen en viktig del
av det svenska kulturarvet och står för kulturell identitet och
samarbete. Centerpartiet vill därför bevara den
administrativa enhet med församlingar och socknar som
råder idag. Detta bör ges regeringen till känna.
Länsmuseerna
En viktig del av den regionala kulturen är länsmuseerna.
Dessa sprider information och intresse för den egna
regionens kulturarv och historia. På flera håll i landet har
länsmuseerna ekonomiska bekymmer. Med bakgrund av vad
som ovan anförts finns det anledning att utreda
länsmuseernas ekonomiska situation. Detta bör ges
regeringen till känna.