1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kursplanen i svenska skall innehålla målet att eleverna lär
sig använda ett vårdat språk i tal och skrift.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kursplanen i svenska på gymnasieskolan skall kompletteras
så att det framgår att det är skolans ansvar att varje elev kan uttrycka sig
vårdat i tal och skrift. 1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en uppföljning av hur språkvårdsfrågorna beaktas av public
service-företagen.
4.
1 Yrkandena 1 och 2 hänvisade till UbU.
Det obligatoriska
skolväsendet
Uppgiften att ge alla ett gemensamt språk, som kan läsas och
förstås, skrivas och talas är en av skolans grundläggande
uppgifter. Utbildning och fostran handlar i hög grad om att
överföra ett kulturarv (värden, traditioner, språk, kunskap)
från en generation till nästa. Givetvis är detta ett delat ansvar
mellan hem och skola. Skolans huvuduppgift är att ge
eleverna kunskaper och färdigheter och i samarbete med
hemmen främja deras utveckling till ansvarskännande
människor och samhällsmedborgare. I skolans mål och
riktlinjer i läroplanen (Lpo 94) anges bland annat att skolan
skall sträva efter att varje elev "utvecklar ett rikt och
nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt
språk". Läraren skall organisera och genomföra arbetet så att
eleven "får stöd i sin språk- och
kommunikationsutveckling". I kursplanerna uttrycks de krav
staten ställer på skolans undervisning i olika ämnen. I dem
anger regeringen dels vilka mål som undervisningen i varje
ämne skall sträva mot, dels vilka mål eleven skall ha uppnått
efter det femte respektive det nionde skolåret. Här anges
ämnenas kärna och dess centrala begrepp, och dessa
kursplaner är bindande föreskrifter. Vikten av ett vårdat
språk anges ej i kursplanen för svenska, vilket vi menar vara
en stor brist. Visserligen anges som ett mål att sträva efter att
eleven "kan analysera, bearbeta och förbättra sitt språk både
självständigt och i samarbete med andra", men vikten av att
uttrycka sig vårdat i tal och skrift saknas.
Under våren 1997 tog Margit Zacharoff, Partille, initiativ till en
namninsamling mot det allt mer omfattande bruket av svordomar i
massmedierna. Under en kort tid samlade hon ihop över 40 000
namnunderskrifter som bland annat presenterades vid uppvaktningar hos
public service-företagen. I många sammanhang används i vårt samhälle
svordomar, nedvärderande uttryck, vulgära ord och uttryck. Detta missbruk
av vårt språk blir enligt vår mening allt mer utbrett. Denna utveckling är inte
lätt att vända men föräldrarnas och skolans betydelse har varit, är och
kommer att vara ovärderlig i arbetet för ett vårdat språk. Ansvaret för
elevernas språkutveckling kan emellertid inte bara tas av läraren i svenska
utan måste ses som en gemensam uppgift för alla i skolan. Med tanke på den
internationalisering som pågår och den mängd information som dagligen
sköljer över oss alla måste skolans undervisning betona och förmedla
betydelsen av ett vårdat språk. För att förstärka betydelsen av ett vårdat språk
bör det klart och tydligt framgå i kursplanen för svenska i grundskolan att
undervisningen strävar efter att eleven "lär sig använda ett vårdat språk i tal
och skrift".
Gymnasiet
I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) finns
bestämmelser om skolans värdegrund och uppgifter. Här
nämns att skolan skall främja en förtrogenhet med svenska
språket, vilket skall befästas genom undervisning i många av
skolans ämnen. Enligt gymnasieförordningen är svenska ett
kärnämne som ingår i alla studieprogram. I mål att uppnå
anges att det är skolans ansvar att varje elev som har slutfört
ett program inom gymnasieskolan "kan uttrycka sig i tal och
skrift så väl att elevens språk fungerar i samhälls-, yrkes-
och vardagslivet och för fortsatta studier". Detta mål att
uppnå bör kompletteras så att det framgår att eleven skall
kunna uttrycka sig vårdat i tal och skrift.
Public service-företagen
I de sändningstillstånd som regeringen meddelat Sveriges Radio AB, Sveriges
Utbildningsradio AB och Sveriges Television AB finns en bestämmelse om
att respektive företag "skall se till att språkvårdsfrågor beaktas i
programverksamheten". Ansvarig myndighet bör göra en uppföljning av hur
språkvården beaktas i den verksamhet som public service-företagen bedriver.