Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om public service-ansvaret.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om public service kulturansvar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om public service finansiering.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den lokala och regionala närvaron.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en framtidskommission.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om koncernbildning för public service.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgängligheten för funktionshindrade.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om public service-företagens ansvar för funktionshindrade.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett tydligt barnperspektiv i kommande public service-avtal.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av Våldsskildringsrådets verksamhet.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning om dataspels påverkan.
Mediernas roll i en demokrati
Massmedierna har genom sin genomslagskraft och mångsidighet en central betydelse för demokratin i Sverige. Dagligen förser de oss med information, nyheter och kultur vilket betyder att de starkt påverkar oss i vår uppfattning om det som sker i samhället. Massmedia fungerar som ett torg där aktuella frågor belyses och debatteras. Det är viktigt med en mångfald av oberoende medieföretag för på så sätt kommer fler röster till tals.
Respekten för människovärdet är grunden för ett gott samhälle och demokratin undergrävs om inte människovärdet är en levande del i människors tänkande och handlande. Människovärdet som demokratins stöttepelare hotas om kränkning av människovärdet ses som underhållning. Radio och TV i allmänhetens tjänst har ett särskilt etiskt ansvar i valet av vad som skall sändas.
I en politisk demokrati har den fria åsiktsbildningen en avgörande betydelse. Den politiska kommunikationen och åsiktsbildningen kan ske på olika sätt - till exempel inom ramen för personliga samtal och genom organisationer och föreningsliv. Det är dock genom massmedierna som skilda åsikter och opinioner kan nå ut till den stora allmänheten.
Statsmakterna har ett ansvar för att yttrandefriheten i praktiken kan utnyttjas och för att det kan bedrivas en vital opinionsbildning. Det yttersta målet för statsmakternas agerande gentemot massmedierna måste vara att demokratin stärks och fördjupas.
En fri åsiktsbildning står inte i motsättning till ett system där nyhetsmedierna i stor utsträckning företräder och ger uttryck för organiserade opinioner i samhället. Tillsammans kan medierna genom debatt, nyhetsförmedling och annan information ge underlag för medborgarnas fria och självständiga ställningstaganden.
Också den kritiska granskningen i massmedierna är central för den fria åsiktsbildningen och demokratin. Massmedierna kan på ett fristående och oberoende sätt granska de inflytelserika i samhället. Genom en granskning genomförd av mångfacetterade massmedier motverkas maktmissbruk. En mer rättvisande och nyanserad bild av de styrande i samhället kan därmed framträda. Viktiga strömningar och företeelser i samhällslivet kan avslöjas genom en sådan granskning.
Mediernas uppgift
Medborgarnas möjligheter att komma till tals i medierna är en så viktig del av mediernas uppgifter i fråga om den fria åsiktsbildningen att den bör betraktas som en mer självständig uppgift för massmedierna, jämställd med informationsuppgiften och granskningsuppgiften. Följande tre uppgifter brukar framhållas som särskilt viktiga för den fria åsiktsbildningen:
Informationsuppgiften: Uppgiften att förse medborgarna med sådan information att de fritt och självständigt kan ta ställning i samhällsfrågor.
Granskningsuppgiften: Uppgiften att verka som självständiga aktörer och att granska de inflytelserika i samhället.
Forumuppgiften: Uppgiften att låta olika åsikter och kulturyttringar komma till tals.
Mångfald i massmedierna kan mer ses som ett medel att främja demokratin och därmed den fria åsiktsbildningen än att vara ett mål i sig. Begreppet mångfald kan ha flera betydelser. Det är vanligt i den vetenskapliga litteraturen och även i den allmänna mediedebatten att man skiljer på begreppen inre och yttre mångfald. Med inre mångfald menas då den mångfald som finns inom ett enskilt medium medan med yttre mångfald avses den mångfald som består i förekomsten av skilda medier.
Den yttre mångfalden innebär att medierna kan spegla den mångfald och de olikheter som existerar i samhället. Genom den inre mångfalden kan medierna också ge plats för olika åsiktsriktningar och idéer som finns i samhället inom ramen för det enskilda mediet. Den yttre mångfalden inom massmedieområdet är ett mycket viktigt medel att nå målet att genom den fria åsiktsbildningen bidra till att främja demokratin i Sverige. Det finns en klar risk för att en minskad yttre mångfald också kan medföra en minskning av utbudet av åsikter. En statlig massmediepolitik måste därför inriktas på att främja den yttre mångfalden inom massmedierna. Konkurrensen mellan flera medier bidrar i sig till en fruktbar åsiktsbildning och förmodligen också till att den så kallade inre mångfalden ökar.
Snabba förändringar
Under de senaste tio åren har medielandskapet genomgått mycket stora förändringar. I mitten av 1980-talet fanns till exempel två rikstäckande TV-kanaler och fyra radiokanaler, samtliga inom public service. Förutom detta fanns ett ganska stort antal närradiostationer mestadels drivna av ideella organisationer. Idag finns förutom de redan nämnda cirka 15-20 TV-kanaler som riktar sig till den svenska publiken och minst 80 kommersiella radiokanaler. Därutöver tillkommer ett mycket stort antal internationella radio- och TV-kanaler via satellit.
Från att ha varit få aktörer vilkas verksamhet har varit överblick- och kontrollerbar, formligen exploderar mångfalden i aktörer och tekniker att nå fram till den enskilde medborgaren. Detta gör också att nuvarande lagar inte är anpassade till verkligheten. Exempelvis gör bredbandsuppkoppling i olika varianter det möjligt att sända program och publicera uppgifter från ett land utanför svensk jurisdiktion.
Fördelen med den nya tekniken är att fler aktörer ges möjlighet att till låga kostnader komma till tals. Nackdelen är att avigsidor är mycket svåra att bemästra med nuvarande lagstiftning. Det är nödvändigt med ett helhetsgrepp avseende de lagar som på olika sätt handlar om media. De måste vara teknik- oberoende.
Medieutbudet ökar ständigt i omfattning. Framför allt gäller detta etermedia där antalet kanaler utvecklats explosionsartat och ny teknik möjliggör ett ännu bredare utbud.
Genom en kraftig IT-utbyggnad kan idag både radio, TV och tidningar distribuera sin information till tittare och läsare. Den stressade världsmedborgaren kan till och med få de senaste nyheterna direkt i sin waptelefon. De interaktiva inslagen ökar alltmer. Inom dagspressen sker strukturförändringar och på senare tid har konkurrensen hårdnat genom att nu också gratistidningar delas ut i storstäderna.
Etermedierna kommer att alltmer övergå till digital teknik. Jämfört med den gamla analoga tekniken kan mängden information som överföres mångdubblas med digital teknik. Inte minst för radio och TV kommer detta att betyda stora förändringar.
Radio och TV i allmänhetens tjänst
Radio och TV i allmänhetens tjänst har en viktigare roll än någonsin. Inte minst för mångfalden. Undersökningar visar att i länder där public service-företag kan erbjuda ett utbud med hög kvalitet utövar dessa ett positivt tryck på kommersiella kanaler som närmar sig public service i utbudet av program och kvalitet.
I nuvarande sändningstillstånd framgår att Sveriges Television, Sveriges Radio och UR har ett mycket omfattande ansvar när det gäller att tillhandahålla en saklig och opartisk information, granskning, spegling och debatt av förhållanden i hela vårt land. Detta ansvar ska bestå även i kommande sändningstillstånd. Trots den snabba utvecklingen som sker på medieområdet är det intressant att notera att mellan 30-40 % av svenska folket fortfarande enbart har tillgång till SVT:s och TV4:s sändningar.
Public service måste ta ansvar för både bredd och djup så att också den del av kulturlivet som inte bärs av kommersiella intressen kommer allmänheten till del. Detta är ett sätt att göra viss kultur mer tillgänglig för alla. Det är samtidigt ett sätt att verka för allmän kulturell bildning i olika former. Uppdragen att samarbeta med landets kulturinstitutioner och att lägga en ökad del av produktionen på fristående producenter måste fördjupas.
I en tid av globalisering är det mycket viktigt att radio och TV i allmänhetens tjänst tillhandahåller ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på svenska språket och samtidigt tillvaratar den svenska kulturen i dess vidaste bemärkelse. I begreppet kulturansvar ryms inte bara de traditionella konstarterna utan även det kulturorienterade faktautbudet. Precis som public service-företagen har ansvar mot till exempel alla idrottsintresserade som är en stor grupp har programföretagen också ett särskilt ansvar när det gäller livsåskådningsfrågorna. Minst lika många människor som deltar i idrottsarrangemang besöker kyrkorna i Sverige under ett år. Detta ska klart avspegla sig i SVT:s och Sveriges Radios programutbud och inte bara i firandet av de stora högtiderna. Kulturutbudet behöver rent allmänt utökas och behandlas mindre styvmoderligt när det gäller sändningstider.
Finansieringen av public service genom en avgift har sedan lång tid ansetts vara en garant för verksamhetens självständighet och en buffert mellan staten och programföretagen. Public service ska också i fortsättningen finansieras via offentliga medel.
"Hela Sverige ska leva" är numera ett känt uttryck i samhällsdebatten. Det gäller i allra högsta grad public service-företagens programverksamhet. Enligt nu gällande avtal ska 55 % av allmänproduktionen ske utanför Stockholm, något som enligt programföretagens redovisningar från 1999 uppfylles. Kvotering i procent kan vara en trubbig metod att mäta omfattningen, men det är viktigt med en fortsatt tydlig markering av en hög andel lokal och regional närvaro i public service-företagens verksamhet. Det är intressant att notera att lokala och regionala nyheter på TV får allt högre tittarsiffror.
Framtidsfrågorna för radio och TV i allmänhetens tjänst är mycket viktiga med tanke på den utveckling som sker på medieområdet. En särskild framtidskommission bör tillsättas som får i uppgift att ta ett mer samlat grepp om public service-verksamhetens förutsättningar i en alltmer komplex och internationaliserad medievärld.
Till och från talas det i mediedebatten om behovet att återigen sammanföra Sveriges Television, Sveriges Radio och UR i en gemensam koncern. Argumentet för en sammanslagning skulle vara att bättre kunna samutnyttja resurser samt bättre kunna möta den internationella konkurrensen. Vi kristdemokrater är skeptiska till en sammanslagning som vi tror skulle leda till centralisering och en lång väg från beslut till verksamhet.
Utbildningsprogram i radio och TV
UR:s verksamhet har förändrats under senare delen av 1990- talet. Detta gäller både utvecklingen i fråga om ny informationsteknik och förändringar inom olika utbildningssektorer. Numera finns en konkurrens när det gäller mediebaserad utbildning. Behovet finns av ett public service-utbud även på detta område med kvalitet tillgängligt för alla. Formen kan alltid diskuteras.
UR:s verksamhet har utretts flera gånger och frågan om UR:s framtida organisation och finansiering är alltjämt aktuell. I nuvarande sändningstillstånd framgår att UR skall verka inom områdena förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning. UR:s sidoverksamheter, bland annat förlag och teknikförsäljning, skall bära sina egna kostnader. Idag finns en överkapacitet när det gäller produktionsresurser och det finns också vissa oklarheter när det gäller UR:s uppdrag. Detta är inte tillfredsställande. Klarare spelregler behövs.
Ökade utbildningsbehov och tillgängligheten talar dock för att utbildningsprogram även fortsättningsvis skall ingå i det samlade public service-utbudet i någon form. I beredningsunderlaget "Radio och TV i allmänhetens tjänst" (SOU 2000:55) lyfter utredaren fram flera alternativ till organisation för UR. Alternativ ett handlar om att UR skall organiseras som idag men ges förbättrade förutsättningar. Alternativ två handlar om att UR integreras i de övriga public service-företagen i syfte att stärka utbildningsprogrammens ställning och det samlade folkbildningsansvaret. Ett tredje alternativ skulle vara att UR behåller sin självständiga ställning men verksamheten renodlas mot utbildningsprogram. Kristdemokraterna avvaktar den parlamentariska beredningsgruppens förslag angående UR:s framtida organisation.
Tillgängligheten för funktionshindrade
En mycket viktig del när det gäller public service-uppdraget är att öka möjligheten till delaktighet för människor med funktionsnedsättning. I "Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet", antagna av FN på initiativ av bl.a. Sverige, står följande: Staterna bör uppmuntra media, speciellt television, radio och tidningar, att göra sina tjänster tillgängliga.
De två största grupperna av funktionshindrade är hörselskadade och synskadade. De funktionshindrades behov är mångskiftande och beror på typ av hinder och på varje individs egna förutsättningar. Det är inte bara döva och hörselskadade som har svårt att tillgodogöra sig till exempel radioprogram, också individer med nedsatt hörsel, till exempel äldre människor, har ofta svårt att höra när tal blandas med musik.
Kulturutredningen föreslog att krav på handikappanpassning skall gälla för samtliga marksändande TV-företag. Synskadade kan inte läsa textremsan till utländska TV-program eller de utländska inslagen i nyhetsprogrammen - sändningarna är således inte utformade så att de är tillgängliga för denna grupp. Om textremsan läses upp i en särskild ljudkanal kan dessa problem undanröjas. Införandet av digital TV innebär nya möjligheter att ytterligare öka tillgängligheten för funktionshindrade.
Frågan om uppläst textremsa i TV måste snarast få en lösning och innan ett nytt avtal skrives inför den nya avtalsperioden måste SVT och UR presentera hur man tänker lösa detta. Idag har public service-företagen ett gemensamt ansvar när det gäller tillgängligheten för funktionshindrade. I det kommande sändningstillståndet anser vi att varje företag, var för sig, får ett eget ansvar på detta område.
Att behandla funktionshindrades situation är en mycket viktig del av public service-verksamhet. Detta kan ha två syften. Det ena är information till funktionshindrade, det andra är att informera allmänheten om funktionshindrades situation.
Barn och ungdom
Barnen är det mest värdefulla vi har och barn- och ungdomsfrågor är aktuella inom många områden i samhället. Det behövs en samordning av politiken med effektiva styrmedel, opinionsbildning, utbildning och uppföljning av de olika insatserna. Detta för att barnens och ungdomarnas situation måste ses ur ett helhetsperspektiv.
Vi är idag väl medvetna om barns fysiska behov, medan kunskapen om deras psykiska och emotionella behov inte är lika god. Våra barn påverkas inte bara av materiell standard. Vi vuxna måste bli medvetna om att det i informationssamhället krävs mer av det som skulle kunna kallas en inre miljövård. Om vi i vuxenvärlden avstår från att skydda, förklara och ge positiva förebilder fylls våra barns sinnen av oro, otrygghet och det som förbereder våld.
De folkhälsoproblem vi har idag i vårt land gäller i allra högsta grad våra barn och ungdomar. Vi vet att alltför många till exempel rör sig för lite och vi vet att den situationen inte förbättras av att barn och ungdomar ägnar alltför mycket tid framför TV:n och datorn. Det är också viktigt att våra barn tidigt får lära sig att kritiskt granska den information som de ständigt får del av. Mediekunskap blir allt viktigare. Detta är ett ansvar för föräldrar och skola.
Det är angeläget att de program som visas, framförallt program för barn, har en god kvalitet och ett genomtänkt pedagogiskt mål. TV-programmen påverkar barnen i hög grad och därför bör våld av alla slag begränsas i barnprogrammen. Det är också viktigt att program med våldsinslag inte visas de tider man kan förvänta sig att barn ser på TV. Varken direkt före eller efter barnprogram bör våldsinslag få förekomma.
I regeringens skrivelse 1999/2000:137 redovisas hur arbetet med FN:s barnkonvention utvecklas i Sverige. Allt i syfte att ge barn så goda och trygga uppväxtförhållanden som möjligt. Barn och ungdomar är en särskild målgrupp redan idag för public service men icke desto mindre är det viktigt med ett mycket tydligt barnperspektiv i det kommande avtalet.
Särskilda medel för kvalificerad programproduktion
I tidigare beslut ingår att SVT fr.o.m. den 1 juli 1998 skall få ett nytt årligt stöd ur rundradiokontot på 75 miljoner kronor för särskilt kvalificerad programproduktion av typen dokumentärer, dramatik och program för barn och ungdom. Regeringen föreslår att medelstilldelningen till SVT även för år 2001 ökas med 75 miljoner kronor för särskilt kvalificerad programproduktion.
Kristdemokraterna stöder denna satsning i nuvarande läge. Vår uppfattning är dock att den här typen av extra medelstilldelning ska undvikas. Programföretagen bör få en samlad medelstilldelning så att de ekonomiska förutsättningarna är givna för en hel tillståndsperiod. Intressant är att notera att 1995 beslutade riksdagen om en elvaprocentig besparing för perioden 1995 till och med 1998. Medelstilldelningen var alltså över 500 miljoner kronor lägre år 1998 än vad den var 1995. Före perioden 1997-2001 har sedan riksdagen beslutat om tilldelning av särskilda medel på över 500 miljoner. De senaste åren har alltså präglats av ekonomisk ryckighet.
Särskilda medel till Sveriges Radio
Sveriges Radio har i sin public service-redovisning för år 1999 redovisat problem med att under tillståndsperioden klara av att öka utomståendes medverkan i programverksamheten utan att detta får negativa effekter på andra prioriterade programområden som exempelvis nyheter, aktualitets- och samhällsprogram och möjligheten att hålla en fullgod bemanning i den regionala organisationen.
Regeringen föreslår att Sveriges Radio AB tilldelas ett medelstillskott ur rundradiokontot på 5 miljoner kronor år 2001 för att värna mångfalden och kvaliteten i programutbudet. De särskilda medlen skall i hög grad användas till att skapa ytterligare förutsättningar för ökad medverkan av utomstående i programverksamheten. Kristdemokraterna föreslår att detta medelstillskott även år 2001 uppgår till 10 miljoner kronor, dvs fem miljoner kronor mer ur rundradiokontot än vad regeringen föreslår.
Skadligt medieinnehåll
De flesta rön tyder på att tittaren på ett eller annat sätt omedvetet eller medvetet påverkas av underhållningsvåldet i media. För att få ännu mera kännedom om effekterna av medievåldet är allsidig forskning nödvändig. Kunskaper om bildvåldets effekter har ökat under senare tid. Man har bland annat kunnat konstatera att våldsinslagen i medierna kan leda till aggressioner hos barn. Medievåldet ger upphov till rädsla hos barn och ungdomar. På sikt kan det innebära en tillvänjning vid själva våldet. Vissa typer av våld upplevs som mindre skrämmande om man ser det gång på gång.
I de rapporter som Sveriges Television skall ge årligen till regeringen angående hur public service-uppdraget uppfyllts följs utvecklingen av program som innehåller våldsinslag särskilt noga. Det har kunnat konstateras att public service-kanalerna innehåller färre våldsinslag än övriga. Det är bra men inte tillräckligt.
I arbetet att motverka skadligt medieinnehåll finns flera viktiga verksamheter. Granskningsnämnden för radio och TV övervakar att innehållet överensstämmer med bestämmelserna om våldsskildringar och pornografi i radio och TV-lagen. Statens biografbyrå granskar alla filmer som visas på biograferna samt en hel del videofilmer som säljs i videobutiker. Genom kontakt med mediebranscherna, forskning samt informationsspridning till allmänheten bidrar Våldskildringsrådet till att skydda barn från skadligt medieinnehåll. Nordicom, ett forskningscentrum vid Göteborgs universitet deltar i internationell forskning om medievåldets effekter, en forskning som rönt stor uppmärksamhet.
Nordicoms nationella arbete som handlar om kunskapsspridning om barn, våld och media och bland annat riktar sig till lärare och förskolepersonal måste intensifieras. När det gäller forskning om hur barn påverkas av våld i media saknas idag forskning om hur barn påverkas av sådana dataspel som kan anses ha negativ påverkan. Sådan forskning borde snarast påbörjas
Våldskildringsrådet har fått ett speciellt uppdrag att ansvara för det svenska genomförandet av EU-rekommendationen om skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten. Det är viktigt att mediebranschen förmås ta ett ökat ansvar för självreglering när det gäller att skydda barn från skadligt innehåll. Det är viktigt att detta arbete sker på EU-nivå. Ett land har svårt att hävda sig mot de ofta stora internationella mediebolagen men om länderna i EU går samman ges mer tyngd bakom kraven.
På eget initiativ har Våldskildringsrådet utarbetat en rapport om sin verksamhet. I rapporten begärs en översyn av kommittéformens lämplighet för de verksamheter som nu anses vara de primära. Man efterlyser också en översyn av direktiven och rådets sammansättning. Det finns all anledning att snarast genomföra den översyn som begärts. Rådets verksamhet behöver också bli mer känd bland allmänheten för att det på bästa sätt skall kunna stödja alla som engagerar sig i dessa viktiga frågor.
Det har ibland riktats kritik mot Granskningsnämnden med hänvisning till att nämnden rutinmässigt och utan närmare analys tycks avfärda en del anmälningar om kränkningar. Det är viktigt att statliga myndigheter seriöst ägnar sig åt det som de är tillsatta för att sköta. Det finns alltid en risk för att granskningen över en längre tidsperiod blir rutinmässiga. Därför borde det nu vara dags att genomföra en allsidig utvärdering av Granskningsnämndens verksamhet.
Distribution
Det är viktigt att hålla isär programproduktion och distribution av program. Public service-företagens uppgift är att producera program med hög kvalitet när det gäller innehåll men också teknik. Alltför mycket energi har de senaste åren gått till distributionsfrågan.
En fortsatt utbyggnad av det digitala marknätet för TV-sändningar i hela landet är i dagsläget en riktig åtgärd. Inom en nära framtid kommer de analoga sändningarna att slopas. Då är det viktigt att det finns ett praktiskt taget heltäckande digitalt nät som kan förmedla åtminstone public service- kanalerna. För detta har staten ett infrastrukturellt ansvar. Konsumenterna får ökad valfrihet, konkurrensen mellan olika distributionsformer stärks och distributionskostnaderna blir lägre.
För att det digitala marksända nätet skall bli ett attraktivt alternativ behövs ett beslut om ett datum när det analoga TV-nätet ska släckas ned. I en tid av parallella sändningar analogt och digitalt är det rimligt att staten står för kostnaden för de analoga sändningarna.
Närradion
Sedan mitten av 1980-talet har det varit möjligt för i första hand föreningslivet att sända närradio. Dessa lokala ljudradiosändningar är framför allt de lokala ideella föreningarnas radio och fungerar som ett språkrör för dessa. Under de första åren ökade antalet tillståndshavare kontinuerligt. Därefter har utvecklingen gått i motsatt riktning och under de sju senaste åren har det totala antalet tillståndshavare halverats.
Orsakerna till denna utveckling kan vara många. En av dessa orsaker kan vara reglerna för programutbyte. Idag får utbudet med undantag för den så kallade tiotimmarsregeln endast innehålla program som har framställts enbart för den egna verksamheten. Föreningar som sänder närradio inom en region och som har intresse av att samarbeta om vissa arrangemang borde kunna få göra detta i större omfattning. Det kan till exempel handla om öppna föreläsningar som kan vara av intresse för flera orter samtidigt. Detta talar för generösare regler för närradion. De konkreta förslagen till riksdagsbeslut preciseras i en särskild kristdemokratisk medielagstiftningsmotion.
Närradion har en stor betydelse för föreningar och organisationer och hundratusentals människor lyssnar aktivt och troget på den ideella lokala radiostationen. På detta sätt kan aktualiteter och information, också från myndigheter, höras av många som annars aldrig nås av information. Noteras kan att närradion har en stor andel föreningar som sänder på annat språk än svenska.
Dagspressen
Dagspressen har en central betydelse i det allmänna medvetandet och den når en stor del av befolkningen. Det tryckta ordet ger särskilda möjligheter för en innehållsrik och varierad information och dagspressen kan förmedla denna information på ett överskådligt och lättillgängligt sätt med stora möjligheter till fördjupning inom de områden som upplevs som särskilt intressanta.
Till detta kommer att dagstidningarna genom sin starka ställning hos allmänheten i förening med sitt allmänorienterande innehåll bidrar till en allmän och hög medvetenhet om skilda företeelser i samhället, också sådana som mer indirekt har politisk betydelse. I den meningen kan dagspressen sägas ge en vidareutveckling, kontinuitet och bredd när det gäller de kunskaper, de läsvanor och den allmänbildning som skolan lagt grunden till. Under överskådlig tid torde man kunna räkna med att dagstidningarna kommer att behålla sin starka och särskilda ställning när det gäller förutsättningarna för demokratin i Sverige.
Det finns anledning att verka för att just dagspressen ges bästa möjliga förutsättningar att upprätthålla och fördjupa sin roll i det demokratiska sy- stemet. Målet med presspolitiken är därvid att dagstidningarna ska medverka till att främja demokratin genom en allsidig, vital och fri åsikts- och opinionsbildning. Utan en stark, mångsidig och differentierad dagspress går mycket av den totala mångfalden förlorad och det kan inte kompenseras av utvecklingen inom radio/TV. De konkreta förslagen till riksdagsbeslut preciseras i en särskild kristdemokratisk medielagstiftningsmotion.
Stockholm den 4 oktober 2000
Dan Kihlström (kd)
Inger Davidson (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)
Ingvar Svensson (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Lars Gustafsson (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Fanny Rizell (kd)
Magda Ayoub (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Yvonne Andersson (kd)
Erling Wälivaara (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Maria Larsson (kd)
Helena Höij (kd)