Motion till riksdagen
2000/01:Kr282
av Kihlström, Dan (kd)

Mediepolitik


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om public service-ansvaret.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om public service kulturansvar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om public service finansiering.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den lokala och regionala närvaron.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en framtidskommission.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om koncernbildning för public service.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillgängligheten för funktionshindrade.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om public service-företagens ansvar för funktionshindrade.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett tydligt barnperspektiv i kommande public service-avtal.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av Våldsskildringsrådets verksamhet.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskning om dataspels påverkan.
Mediernas roll i en
demokrati
Massmedierna har genom sin genomslagskraft och
mångsidighet en central betydelse för demokratin i Sverige.
Dagligen förser de oss med information, nyheter och kultur
vilket betyder att de starkt påverkar oss i vår uppfattning om
det som sker i samhället. Massmedia fungerar som ett torg
där aktuella frågor belyses och debatteras. Det är viktigt med
en mångfald av oberoende medieföretag för på så sätt
kommer fler röster till tals.
Respekten för människovärdet är grunden för ett gott samhälle och
demokratin undergrävs om inte människovärdet är en levande del i
människors tänkande och handlande. Människovärdet som demokratins
stöttepelare hotas om kränkning av människovärdet ses som underhållning.
Radio och TV i allmänhetens tjänst har ett särskilt etiskt ansvar i valet av vad
som skall sändas.
I en politisk demokrati har den fria åsiktsbildningen en avgörande
betydelse. Den politiska kommunikationen och åsiktsbildningen kan ske på
olika sätt - till exempel inom ramen för personliga samtal och genom
organisationer och föreningsliv. Det är dock genom massmedierna som skilda
åsikter och opinioner kan nå ut till den stora allmänheten.
Statsmakterna har ett ansvar för att yttrandefriheten i praktiken kan
utnyttjas och för att det kan bedrivas en vital opinionsbildning. Det yttersta
målet för statsmakternas agerande gentemot massmedierna måste vara att
demokratin stärks och fördjupas.
En fri åsiktsbildning står inte i motsättning till ett system där
nyhetsmedierna i stor utsträckning företräder och ger uttryck för organiserade
opinioner i samhället. Tillsammans kan medierna genom debatt,
nyhetsförmedling och annan information ge underlag för medborgarnas fria
och självständiga ställningstaganden.
Också den kritiska granskningen i massmedierna är central för den fria
åsiktsbildningen och demokratin. Massmedierna kan på ett fristående och
oberoende sätt granska de inflytelserika i samhället. Genom en granskning
genomförd av mångfacetterade massmedier motverkas maktmissbruk. En mer
rättvisande och nyanserad bild av de styrande i samhället kan därmed
framträda. Viktiga strömningar och företeelser i samhällslivet kan avslöjas
genom en sådan granskning.
Mediernas uppgift
Medborgarnas möjligheter att komma till tals i medierna är
en så viktig del av mediernas uppgifter i fråga om den fria
åsiktsbildningen att den bör betraktas som en mer
självständig uppgift för massmedierna, jämställd med
informationsuppgiften och granskningsuppgiften. Följande
tre uppgifter brukar framhållas som särskilt viktiga för den
fria åsiktsbildningen:
Informationsuppgiften: Uppgiften att förse medborgarna med sådan
information att de fritt och självständigt kan ta ställning i samhällsfrågor.
Granskningsuppgiften: Uppgiften att verka som självständiga aktörer och
att granska de inflytelserika i samhället.
Forumuppgiften: Uppgiften att låta olika åsikter och kulturyttringar
komma till tals.
Mångfald i massmedierna kan mer ses som ett medel att
främja demokratin och därmed den fria åsiktsbildningen än
att vara ett mål i sig. Begreppet mångfald kan ha flera
betydelser. Det är vanligt i den vetenskapliga litteraturen och
även i den allmänna mediedebatten att man skiljer på
begreppen inre och yttre mångfald. Med inre mångfald
menas då den mångfald som finns inom ett enskilt medium
medan med yttre mångfald avses den mångfald som består i
förekomsten av skilda medier.
Den yttre mångfalden innebär att medierna kan spegla den mångfald och
de olikheter som existerar i samhället. Genom den inre mångfalden kan
medierna också ge plats för olika åsiktsriktningar och idéer som finns i
samhället inom ramen för det enskilda mediet. Den yttre mångfalden inom
massmedieområdet är ett mycket viktigt medel att nå målet att genom den fria
åsiktsbildningen bidra till att främja demokratin i Sverige. Det finns en klar
risk för att en minskad yttre mångfald också kan medföra en minskning av
utbudet av åsikter. En statlig massmediepolitik måste därför inriktas på att
främja den yttre mångfalden inom massmedierna. Konkurrensen mellan flera
medier bidrar i sig till en fruktbar åsiktsbildning och förmodligen också till
att
den så kallade inre mångfalden ökar.
Snabba förändringar
Under de senaste tio åren har medielandskapet genomgått
mycket stora förändringar. I mitten av 1980-talet fanns till
exempel två rikstäckande TV-kanaler och fyra radiokanaler,
samtliga inom public service. Förutom detta fanns ett ganska
stort antal närradiostationer mestadels drivna av ideella
organisationer. Idag finns förutom de redan nämnda cirka
15-20 TV-kanaler som riktar sig till den svenska publiken
och minst 80 kommersiella radiokanaler. Därutöver
tillkommer ett mycket stort antal internationella radio- och
TV-kanaler via satellit.
Från att ha varit få aktörer vilkas verksamhet har varit överblick- och
kontrollerbar, formligen exploderar mångfalden i aktörer och tekniker att nå
fram till den enskilde medborgaren. Detta gör också att nuvarande lagar inte
är anpassade till verkligheten. Exempelvis gör bredbandsuppkoppling i olika
varianter det möjligt att sända program och publicera uppgifter från ett land
utanför svensk jurisdiktion.
Fördelen med den nya tekniken är att fler aktörer ges möjlighet att till låga
kostnader komma till tals. Nackdelen är att avigsidor är mycket svåra att
bemästra med nuvarande lagstiftning. Det är nödvändigt med ett helhetsgrepp
avseende de lagar som på olika sätt handlar om media. De måste vara teknik-
oberoende.
Medieutbudet ökar ständigt i omfattning. Framför allt gäller detta
etermedia där antalet kanaler utvecklats explosionsartat och ny teknik
möjliggör ett ännu bredare utbud.
Genom en kraftig IT-utbyggnad kan idag både radio, TV och tidningar
distribuera sin information till tittare och läsare. Den stressade
världsmedborgaren kan till och med få de senaste nyheterna direkt i sin
waptelefon. De interaktiva inslagen ökar alltmer. Inom dagspressen sker
strukturförändringar och på senare tid har konkurrensen hårdnat genom att nu
också gratistidningar delas ut i storstäderna.
Etermedierna kommer att alltmer övergå till digital teknik. Jämfört med
den gamla analoga tekniken kan mängden information som överföres
mångdubblas med digital teknik. Inte minst för radio och TV kommer detta
att betyda stora förändringar.
Radio och TV i
allmänhetens tjänst
Radio och TV i allmänhetens tjänst har en viktigare roll än
någonsin. Inte minst för mångfalden. Undersökningar visar
att i länder där public service-företag kan erbjuda ett utbud
med hög kvalitet utövar dessa ett positivt tryck på
kommersiella kanaler som närmar sig public service i
utbudet av program och kvalitet.
I nuvarande sändningstillstånd framgår att Sveriges Television, Sveriges
Radio och UR har ett mycket omfattande ansvar när det gäller att
tillhandahålla en saklig och opartisk information, granskning, spegling och
debatt av förhållanden i hela vårt land. Detta ansvar ska bestå även i
kommande sändningstillstånd. Trots den snabba utvecklingen som sker på
medieområdet är det intressant att notera att mellan 30-40 % av svenska
folket fortfarande enbart har tillgång till SVT:s och TV4:s sändningar.
Public service måste ta ansvar för både bredd och djup så att också den del
av kulturlivet som inte bärs av kommersiella intressen kommer allmänheten
till del. Detta är ett sätt att göra viss kultur mer tillgänglig för alla. Det
är
samtidigt ett sätt att verka för allmän kulturell bildning i olika former.
Uppdragen att samarbeta med landets kulturinstitutioner och att lägga en ökad
del av produktionen på fristående producenter måste fördjupas.
I en tid av globalisering är det mycket viktigt att radio och TV i
allmänhetens tjänst tillhandahåller ett mångsidigt utbud av program av hög
kvalitet på svenska språket och samtidigt tillvaratar den svenska kulturen i
dess vidaste bemärkelse. I begreppet kulturansvar ryms inte bara de
traditionella konstarterna utan även det kulturorienterade faktautbudet. Precis
som public service-företagen har ansvar mot till exempel alla
idrottsintresserade som är en stor grupp har programföretagen också ett
särskilt ansvar när det gäller livsåskådningsfrågorna. Minst lika många
människor som deltar i idrottsarrangemang besöker kyrkorna i Sverige under
ett år. Detta ska klart avspegla sig i SVT:s och Sveriges Radios programutbud
och inte bara i firandet av de stora högtiderna. Kulturutbudet behöver rent
allmänt utökas och behandlas mindre styvmoderligt när det gäller
sändningstider.
Finansieringen av public service genom en avgift har sedan lång tid ansetts
vara en garant för verksamhetens självständighet och en buffert mellan staten
och programföretagen. Public service ska också i fortsättningen finansieras
via offentliga medel.
"Hela Sverige ska leva" är numera ett känt uttryck i samhällsdebatten. Det
gäller i allra högsta grad public service-företagens programverksamhet. Enligt
nu gällande avtal ska 55 % av allmänproduktionen ske utanför Stockholm,
något som enligt programföretagens redovisningar från 1999 uppfylles.
Kvotering i procent kan vara en trubbig metod att mäta omfattningen, men det
är viktigt med en fortsatt tydlig markering av en hög andel lokal och regional
närvaro i public service-företagens verksamhet. Det är intressant att notera att
lokala och regionala nyheter på TV får allt högre tittarsiffror.
Framtidsfrågorna för radio och TV i allmänhetens tjänst är mycket viktiga
med tanke på den utveckling som sker på medieområdet. En särskild
framtidskommission bör tillsättas som får i uppgift att ta ett mer samlat grepp
om public service-verksamhetens förutsättningar i en alltmer komplex och
internationaliserad medievärld.
Till och från talas det i mediedebatten om behovet att återigen sammanföra
Sveriges Television, Sveriges Radio och UR i en gemensam koncern.
Argumentet för en sammanslagning skulle vara att bättre kunna samutnyttja
resurser samt bättre kunna möta den internationella konkurrensen. Vi
kristdemokrater är skeptiska till en sammanslagning som vi tror skulle leda
till centralisering och en lång väg från beslut till verksamhet.
Utbildningsprogram i
radio och TV
UR:s verksamhet har förändrats under senare delen av 1990-
talet. Detta gäller både utvecklingen i fråga om ny
informationsteknik och förändringar inom olika
utbildningssektorer. Numera finns en konkurrens när det
gäller mediebaserad utbildning. Behovet finns av ett public
service-utbud även på detta område med kvalitet tillgängligt
för alla. Formen kan alltid diskuteras.
UR:s verksamhet har utretts flera gånger och frågan om UR:s framtida
organisation och finansiering är alltjämt aktuell. I nuvarande
sändningstillstånd framgår att UR skall verka inom områdena förskola,
ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning. UR:s sidoverksamheter, bland
annat förlag och teknikförsäljning, skall bära sina egna kostnader. Idag finns
en överkapacitet när det gäller produktionsresurser och det finns också vissa
oklarheter när det gäller UR:s uppdrag. Detta är inte tillfredsställande.
Klarare
spelregler behövs.
Ökade utbildningsbehov och tillgängligheten talar dock för att
utbildningsprogram även fortsättningsvis skall ingå i det samlade public
service-utbudet i någon form. I beredningsunderlaget "Radio och TV i
allmänhetens tjänst" (SOU 2000:55) lyfter utredaren fram flera alternativ till
organisation för UR. Alternativ ett handlar om att UR skall organiseras som
idag men ges förbättrade förutsättningar. Alternativ två handlar om att UR
integreras i de övriga public service-företagen i syfte att stärka
utbildningsprogrammens ställning och det samlade folkbildningsansvaret. Ett
tredje alternativ skulle vara att UR behåller sin självständiga ställning men
verksamheten renodlas mot utbildningsprogram. Kristdemokraterna avvaktar
den parlamentariska beredningsgruppens förslag angående UR:s framtida
organisation.
Tillgängligheten för
funktionshindrade
En mycket viktig del när det gäller public service-uppdraget
är att öka möjligheten till delaktighet för människor med
funktionsnedsättning. I "Standardregler för att tillförsäkra
människor med funktionsnedsättning delaktighet och
jämlikhet", antagna av FN på initiativ av bl.a. Sverige, står
följande: Staterna bör uppmuntra media, speciellt television,
radio och tidningar, att göra sina tjänster tillgängliga.
De två största grupperna av funktionshindrade är hörselskadade och
synskadade. De funktionshindrades behov är mångskiftande och beror på typ
av hinder och på varje individs egna förutsättningar. Det är inte bara döva och
hörselskadade som har svårt att tillgodogöra sig till exempel radioprogram,
också individer med nedsatt hörsel, till exempel äldre människor, har ofta
svårt att höra när tal blandas med musik.
Kulturutredningen föreslog att krav på handikappanpassning skall gälla för
samtliga marksändande TV-företag. Synskadade kan inte läsa textremsan till
utländska TV-program eller de utländska inslagen i nyhetsprogrammen -
sändningarna är således inte utformade så att de är tillgängliga för denna
grupp. Om textremsan läses upp i en särskild ljudkanal kan dessa problem
undanröjas. Införandet av digital TV innebär nya möjligheter att ytterligare
öka tillgängligheten för funktionshindrade.
Frågan om uppläst textremsa i TV måste snarast få en lösning och innan ett
nytt avtal skrives inför den nya avtalsperioden måste SVT och UR presentera
hur man tänker lösa detta. Idag har public service-företagen ett gemensamt
ansvar när det gäller tillgängligheten för funktionshindrade. I det kommande
sändningstillståndet anser vi att varje företag, var för sig, får ett eget
ansvar
på detta område.
Att behandla funktionshindrades situation är en mycket viktig del av
public service-verksamhet. Detta kan ha två syften. Det ena är information till
funktionshindrade, det andra är att informera allmänheten om
funktionshindrades situation.
Barn och ungdom
Barnen är det mest värdefulla vi har och barn- och
ungdomsfrågor är aktuella inom många områden i samhället.
Det behövs en samordning av politiken med effektiva
styrmedel, opinionsbildning, utbildning och uppföljning av
de olika insatserna. Detta för att barnens och ungdomarnas
situation måste ses ur ett helhetsperspektiv.
Vi är idag väl medvetna om barns fysiska behov, medan kunskapen om
deras psykiska och emotionella behov inte är lika god. Våra barn påverkas
inte bara av materiell standard. Vi vuxna måste bli medvetna om att det i
informationssamhället krävs mer av det som skulle kunna kallas en inre
miljövård. Om vi i vuxenvärlden avstår från att skydda, förklara och ge
positiva förebilder fylls våra barns sinnen av oro, otrygghet och det som
förbereder våld.
De folkhälsoproblem vi har idag i vårt land gäller i allra högsta grad våra
barn och ungdomar. Vi vet att alltför många till exempel rör sig för lite och vi
vet att den situationen inte förbättras av att barn och ungdomar ägnar alltför
mycket tid framför TV:n och datorn. Det är också viktigt att våra barn tidigt
får lära sig att kritiskt granska den information som de ständigt får del av.
Mediekunskap blir allt viktigare. Detta är ett ansvar för föräldrar och skola.
Det är angeläget att de program som visas, framförallt program för barn,
har en god kvalitet och ett genomtänkt pedagogiskt mål. TV-programmen
påverkar barnen i hög grad och därför bör våld av alla slag begränsas i
barnprogrammen. Det är också viktigt att program med våldsinslag inte visas
de tider man kan förvänta sig att barn ser på TV. Varken direkt före eller efter
barnprogram bör våldsinslag få förekomma.
I regeringens skrivelse 1999/2000:137 redovisas hur arbetet med FN:s
barnkonvention utvecklas i Sverige. Allt i syfte att ge barn så goda och trygga
uppväxtförhållanden som möjligt. Barn och ungdomar är en särskild
målgrupp redan idag för public service men icke desto mindre är det viktigt
med ett mycket tydligt barnperspektiv i det kommande avtalet.
Särskilda medel för
kvalificerad
programproduktion
I tidigare beslut ingår att SVT fr.o.m. den 1 juli 1998 skall få
ett nytt årligt stöd ur rundradiokontot på 75 miljoner kronor
för särskilt kvalificerad programproduktion av typen
dokumentärer, dramatik och program för barn och ungdom.
Regeringen föreslår att medelstilldelningen till SVT även för
år 2001 ökas med 75 miljoner kronor för särskilt kvalificerad
programproduktion.
Kristdemokraterna stöder denna satsning i nuvarande läge. Vår uppfattning
är dock att den här typen av extra medelstilldelning ska undvikas.
Programföretagen bör få en samlad medelstilldelning så att de ekonomiska
förutsättningarna är givna för en hel tillståndsperiod. Intressant är att notera
att 1995 beslutade riksdagen om en elvaprocentig besparing för perioden
1995 till och med 1998. Medelstilldelningen var alltså över 500 miljoner
kronor lägre år 1998 än vad den var 1995. Före perioden 1997-2001 har
sedan riksdagen beslutat om tilldelning av särskilda medel på över 500
miljoner. De senaste åren har alltså präglats av ekonomisk ryckighet.
Särskilda medel till
Sveriges Radio
Sveriges Radio har i sin public service-redovisning för år
1999 redovisat problem med att under tillståndsperioden
klara av att öka utomståendes medverkan i
programverksamheten utan att detta får negativa effekter på
andra prioriterade programområden som exempelvis
nyheter, aktualitets- och samhällsprogram och möjligheten
att hålla en fullgod bemanning i den regionala
organisationen.
Regeringen föreslår att Sveriges Radio AB tilldelas ett medelstillskott ur
rundradiokontot på 5 miljoner kronor år 2001 för att värna mångfalden och
kvaliteten i programutbudet. De särskilda medlen skall i hög grad användas
till att skapa ytterligare förutsättningar för ökad medverkan av utomstående i
programverksamheten. Kristdemokraterna föreslår att detta medelstillskott
även år 2001 uppgår till 10 miljoner kronor, dvs fem miljoner kronor mer ur
rundradiokontot än vad regeringen föreslår.
Skadligt medieinnehåll
De flesta rön tyder på att tittaren på ett eller annat sätt
omedvetet eller medvetet påverkas av underhållningsvåldet i
media. För att få ännu mera kännedom om effekterna av
medievåldet är allsidig forskning nödvändig. Kunskaper om
bildvåldets effekter har ökat under senare tid. Man har bland
annat kunnat konstatera att våldsinslagen i medierna kan
leda till aggressioner hos barn. Medievåldet ger upphov till
rädsla hos barn och ungdomar. På sikt kan det innebära en
tillvänjning vid själva våldet. Vissa typer av våld upplevs
som mindre skrämmande om man ser det gång på gång.
I de rapporter som Sveriges Television skall ge årligen till regeringen
angående hur public service-uppdraget uppfyllts följs utvecklingen av
program som innehåller våldsinslag särskilt noga. Det har kunnat konstateras
att public service-kanalerna innehåller färre våldsinslag än övriga. Det är bra
men inte tillräckligt.
I arbetet att motverka skadligt medieinnehåll finns flera viktiga
verksamheter. Granskningsnämnden för radio och TV övervakar att innehållet
överensstämmer med bestämmelserna om våldsskildringar och pornografi i
radio och TV-lagen. Statens biografbyrå granskar alla filmer som visas på
biograferna samt en hel del videofilmer som säljs i videobutiker. Genom
kontakt med mediebranscherna, forskning samt informationsspridning till
allmänheten bidrar Våldskildringsrådet till att skydda barn från skadligt
medieinnehåll. Nordicom, ett forskningscentrum vid Göteborgs universitet
deltar i internationell forskning om medievåldets effekter, en forskning som
rönt stor uppmärksamhet.
Nordicoms nationella arbete som handlar om kunskapsspridning om barn,
våld och media och bland annat riktar sig till lärare och förskolepersonal
måste intensifieras. När det gäller forskning om hur barn påverkas av våld i
media saknas idag forskning om hur barn påverkas av sådana dataspel som
kan anses ha negativ påverkan. Sådan forskning borde snarast påbörjas
Våldskildringsrådet har fått ett speciellt uppdrag att ansvara för det
svenska genomförandet av EU-rekommendationen om skydd av minderåriga
och den mänskliga värdigheten. Det är viktigt att mediebranschen förmås ta
ett ökat ansvar för självreglering när det gäller att skydda barn från skadligt
innehåll. Det är viktigt att detta arbete sker på EU-nivå. Ett land har svårt
att
hävda sig mot de ofta stora internationella mediebolagen men om länderna i
EU går samman ges mer tyngd bakom kraven.
På eget initiativ har Våldskildringsrådet utarbetat en rapport om sin
verksamhet. I rapporten begärs en översyn av kommittéformens lämplighet
för de verksamheter som nu anses vara de primära. Man efterlyser också en
översyn av direktiven och rådets sammansättning. Det finns all anledning att
snarast genomföra den översyn som begärts. Rådets verksamhet behöver
också bli mer känd bland allmänheten för att det på bästa sätt skall kunna
stödja alla som engagerar sig i dessa viktiga frågor.
Det har ibland riktats kritik mot Granskningsnämnden med hänvisning till
att nämnden rutinmässigt och utan närmare analys tycks avfärda en del
anmälningar om kränkningar. Det är viktigt att statliga myndigheter seriöst
ägnar sig åt det som de är tillsatta för att sköta. Det finns alltid en risk för
 att
granskningen över en längre tidsperiod blir rutinmässiga. Därför borde det nu
vara dags att genomföra en allsidig utvärdering av Granskningsnämndens
verksamhet.
Distribution
Det är viktigt att hålla isär programproduktion och
distribution av program. Public service-företagens uppgift är
att producera program med hög kvalitet när det gäller
innehåll men också teknik. Alltför mycket energi har de
senaste åren gått till distributionsfrågan.
En fortsatt utbyggnad av det digitala marknätet för TV-sändningar i hela
landet är i dagsläget en riktig åtgärd. Inom en nära framtid kommer de
analoga sändningarna att slopas. Då är det viktigt att det finns ett praktiskt
taget heltäckande digitalt nät som kan förmedla åtminstone public service-
kanalerna. För detta har staten ett infrastrukturellt ansvar. Konsumenterna får
ökad valfrihet, konkurrensen mellan olika distributionsformer stärks och
distributionskostnaderna blir lägre.
För att det digitala marksända nätet skall bli ett attraktivt alternativ behövs
ett beslut om ett datum när det analoga TV-nätet ska släckas ned. I en tid av
parallella sändningar analogt och digitalt är det rimligt att staten står för
kostnaden för de analoga sändningarna.
Närradion
Sedan mitten av 1980-talet har det varit möjligt för i första
hand föreningslivet att sända närradio. Dessa lokala
ljudradiosändningar är framför allt de lokala ideella
föreningarnas radio och fungerar som ett språkrör för dessa.
Under de första åren ökade antalet tillståndshavare
kontinuerligt. Därefter har utvecklingen gått i motsatt
riktning och under de sju senaste åren har det totala antalet
tillståndshavare halverats.
Orsakerna till denna utveckling kan vara många. En av dessa orsaker kan
vara reglerna för programutbyte. Idag får utbudet med undantag för den så
kallade tiotimmarsregeln endast innehålla program som har framställts enbart
för den egna verksamheten. Föreningar som sänder närradio inom en region
och som har intresse av att samarbeta om vissa arrangemang borde kunna få
göra detta i större omfattning. Det kan till exempel handla om öppna
föreläsningar som kan vara av intresse för flera orter samtidigt. Detta talar
för
generösare regler för närradion. De konkreta förslagen till riksdagsbeslut
preciseras i en särskild kristdemokratisk medielagstiftningsmotion.
Närradion har en stor betydelse för föreningar och organisationer och
hundratusentals människor lyssnar aktivt och troget på den ideella lokala
radiostationen. På detta sätt kan aktualiteter och information, också från
myndigheter, höras av många som annars aldrig nås av information. Noteras
kan att närradion har en stor andel föreningar som sänder på annat språk än
svenska.
Dagspressen
Dagspressen har en central betydelse i det allmänna
medvetandet och den når en stor del av befolkningen. Det
tryckta ordet ger särskilda möjligheter för en innehållsrik
och varierad information och dagspressen kan förmedla
denna information på ett överskådligt och lättillgängligt sätt
med stora möjligheter till fördjupning inom de områden som
upplevs som särskilt intressanta.
Till detta kommer att dagstidningarna genom sin starka ställning hos
allmänheten i förening med sitt allmänorienterande innehåll bidrar till en
allmän och hög medvetenhet om skilda företeelser i samhället, också sådana
som mer indirekt har politisk betydelse. I den meningen kan dagspressen
sägas ge en vidareutveckling, kontinuitet och bredd när det gäller de
kunskaper, de läsvanor och den allmänbildning som skolan lagt grunden till.
Under överskådlig tid torde man kunna räkna med att dagstidningarna
kommer att behålla sin starka och särskilda ställning när det gäller
förutsättningarna för demokratin i Sverige.
Det finns anledning att verka för att just dagspressen ges bästa möjliga
förutsättningar att upprätthålla och fördjupa sin roll i det demokratiska sy-
stemet. Målet med presspolitiken är därvid att dagstidningarna ska medverka
till att främja demokratin genom en allsidig, vital och fri åsikts- och
opinionsbildning. Utan en stark, mångsidig och differentierad dagspress går
mycket av den totala mångfalden förlorad och det kan inte kompenseras av
utvecklingen inom radio/TV. De konkreta förslagen till riksdagsbeslut
preciseras i en särskild kristdemokratisk medielagstiftningsmotion.

Stockholm den 4 oktober 2000
Dan Kihlström (kd)
Inger Davidson (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)
Ingvar Svensson (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Lars Gustafsson (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Fanny Rizell (kd)
Magda Ayoub (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Yvonne Andersson (kd)
Erling Wälivaara (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Maria Larsson (kd)
Helena Höij (kd)