Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum
Bergslagen.
Ekomuseum Bergslagen
Ekomuseum Bergslagen har under drygt femton år nu varit
verksamt i Bergslagsdelarna av Västmanlands och Dalarnas
län som ett nyskapande museiexperiment. Ekomuseet är
ingen byggnad med samlingar av föremål. Det utgörs av ett
antal platser sammanknutna i landskapet och bygden till en
betydelsebärande helhet. Museet består alltså av ett
geografiskt område där man genom att binda samman
miljöer och anläggningar till tematiska helheter skildrar
människans nyttjande av naturens resurser för sin överlevnad
i ett långt tidsperspektiv.
Området där museet ligger är starkt präglat av tidigare industriell
verksamhet och är en av de regioner i Sverige som på många sätt
symboliserar och speglar förra århundradets industriella utveckling. Det
bärande temat i museets verksamhet är järn- och stålhanteringen.
Museet har en mycket liten organisation med anställd personal.
Huvudvikten av verksamheten baseras på ideella insatser. Undersökningar
som gjorts uppskattar dessa insatser till ett värde av ca 13,5 miljoner kronor.
De sju kommunerna som är huvudmän betalar årligen ca 1,1 miljoner till
museets drift. Statens kulturråd bidrar årligen med två stödbelopp som lotsas
till verksamheten via de två länsmuseerna. De kommunala och statliga
insatserna resulterar således i ett tiofalt nettoresultat i direkt anslutning
till
Ekomuseets miljöer.
Museet behöver dock fortlöpande utvecklas för att även i en framtid ta
vara på och utveckla de miljöer som det förvaltar. Dessa miljöer är dessutom
på grund av sin historiska betydelse av ett riksintresse. För att klara denna
målsättning med en fortlöpande utveckling krävs dock en ekonomisk
bastrygghet. De sju Bergslagskommunerna kommer inte på sikt att klara
denna uppgift om de sevärdheter som idag finns tillgängliga skall kunna
bevaras in i framtiden till kommande generationer. Ekomuseet skulle behöva
ett permanent verksamhetsbidrag från statliga och regionala instanser.