Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ekonomiskt stöd till Folkrörelsernas Konstfrämjande.
Motivering
Riksorganisationen Folkrörelsernas Konstfrämjande arbetar sedan
bildandet 1993 för ökat intresse och spridandet av god bildkonst till
grupper i samhället, som inte utan särskilda ansträngningar kommer i
kontakt med bildkonstområdet. Verksamheten har god geografisk
spridning och bidrar också till bildkonstnärernas inkomster samt främjar
nya kontakter mellan publiken och konstnärerna. Nära 6 000
konstnärsägda konstverk förmedlas varje år till Konstfrämjandets
målgrupper. Man arrangerar därutöver årligen ungefär 1 300 utställningar
och mer än 400 konstbildningsarrangemang av andra slag. Verksamheten
ligger väl i linje med målen för kulturpolitiken. Senare års forskning visar
därutöver att deltagande i kulturlivet också kan bedömas ha positiv
betydelse för folkhälsan.
Folkrörelsernas Konstfrämjande får idag statligt stöd via Kulturrådets
anslagspost D5 Bidrag till bild- och formområdet, dels till organisationens
arbete och till viss regional utveckling, dels som utställningsersättning till
vissa bildkonstnärer.
Årets budgetproposition innehåller förslag om att på försök inrätta ett stöd
till arrangerande konstföreningar. Propositionen pekar här särskilt på
Folkrörelsernas Konstfrämjande och Sveriges Konstföreningars Riksförbund.
Stödformen har sedan flera år efterlysts av berörda organisationer. Behovet av
stöd till de kostnader som är förenade med utställningsverksamheten är stort.
Syftet med den redan befintliga stödformen utställningsersättning - att
möjliggöra för konstnärerna att arbeta utvecklande och experimentellt utan att
vara lika försäljningsberoende av sin bildkonst som annars - är svårt att
förena med de utställande organisationernas inkomstberoende av sina
utställningar. Stödet till utställningsarrangörer är därför välkommet. Behoven
har också påtalats i tidigare motioner (bl.a. 1999/2000:Kr223). För att stödet
skall uppnå avsedd effekt kan behoven emellertid redan nu förutses vara
väsentligt större än det föreslagna stödet med 1 miljon kronor.
En betydande del av distriktens arbete finansieras genom stöd från berörda
landsting och distriktens värdkommuner. Sammanlagt uppgår detta stöd
årligen till ca 2,5 miljoner kronor. Tidigare uppbar distrikten även ett visst
statligt stöd genom den dåvarande riksorganisationen. Distriktens möjligheter
att erhålla statligt stöd upphörde i samband med det förra förbundets
nedläggning men har genom riksdagens beslut 1998 kunnat återupptas om än
i blygsam omfattning. Konstfrämjandedistriktens ekonomi har i större
utsträckning blivit beroende av försäljningsintäkter vilket i sig inte är
negativt
men bristen på resurser gör att Konstfrämjandets bildningsarbete riktat till nya
publikgrupper i viss mån kan få stå tillbaka.
Årets budgetproposition innehåller, utöver förslagen om
försöksverksamhet med stöd till arrangerande konstföreningar, förslag om
viss förstärkning av anslagsposten 28:19 för år 2001. Denna förstärkning
avser vissa utställare inom bild- och formområdet men inte Folkrörelsernas
Konstfrämjande.
Det är viktigt att den för några år sedan inledda utvecklingen med att
gradvis stärka de ekonomiska möjligheterna för Folkrörelsernas
Konstfrämjande återupptas. Konstfrämjandets behov av både en förstärkning
av de centrala resurserna och av möjligheterna att - i likhet med kommuner
och landsting - lämna stöd till det regionala konstfrämjandearbetet har
påtalats tidigare men har inte heller kunnat tillgodoses i årets
budgetproposition.