Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de speciella förhållanden som Norrlandsoperan arbetar under.
Motivering
Redan förra året motionerade jag angående de speciella förhållanden
Norrlandsoperan arbetar under. Motionen bifölls dock inte efter
utskottsbehandling och då ämnet fortfarande är aktuellt vill jag återigen
lyfta fram denna fråga på dagordningen.
Norrlandsoperan i Umeå föddes 1974 som ett barn ur Ny kulturpolitik
(SOU 1972:66), som klargjorde att det var dags för genomgripande
förändringar inom kulturpolitiken. I utredningen formulerades sju delmål för
kulturpolitiken, däribland decentralisering, konstnärlig förnyelse, bevarande
och levandegörande av äldre kultur. Förutom att uppmana de stora
musikteaterscenerna i storstäderna att turnera mera, gällde det att skapa nya
musikteaterinstitutioner i markant underförsörjda regioner. Två regioner
framstod som lämpliga, landskapet Värmland och Norrland.
Norrlandsoperan har nu verkat i drygt 25 år. Under denna tid har man
skördat stora konstnärliga framgångar, som gjort ensemblen både nationellt
och internationellt uppmärksammad. Norrlandsoperan har, trots
återkommande och ibland ständiga problem med lokaler och ekonomi, med
framgång lyckats uppfylla en rad av kulturpolitikens mål. Man har gjort sig
känd som en innovativ teater både konstnärligt och praktiskt.
En mängd föreställningar har genom nytänkande kunnat nå en ny publik.
Man spelar regelbundet för barn och ungdom, man undersöker teaterrummet
för att skapa intima och kommunikativa möten med publiken. En mobil teater
skapades i början av 80-talet som möjliggör föreställningar i orter som ej har
egna teaterlokaler. Uppsökandet av en ny publik har stått i främsta rummet
för teaterns verksamhet. Upptagningsområdet för denna publik återfinns i hela
Norrland. Detta är lika med ett avstånd på ca 110 mil och en folkmängd på
drygt 1,2 miljoner. Regionens yta är 242 000 kvadratkilometer.
Det säger sig självt att möjligheten att täcka detta turnéområde är förenat
med stora kostnader. Förenat med extra kostnader är även det faktum att den
konstnärliga personal som Norrlandsoperan engagerar till största delen är
bosatt i storstäderna i södra Sverige. Detta medför höga kostnader för resor,
traktamenten, bostäder och hotell.
Norrlandsoperan har länge dragits med stora problem genom brist på bra
och ändamålsenliga lokaler. Dessa lokalproblem ser nu ut att få en lösning
genom en nybyggnation, genom vilken publikkapaciteten kommer att
mångdubblas. Man får möjlighet att behålla hela sin verksamhet under eget
tak. Förutsättningar för en effektivare produktionsplanering skapas, vilket rent
praktiskt gör det lättare att vara en turnerande teater i Västerbotten och hela
Norrland.
Trots detta kvarstår ett problem, vilket senast uppmärksammades i en
artikel i Expressen 990929. Där uppgavs att varje operaproduktion på
Norrlandsoperan kostar skattebetalarna 765 000 kronor per föreställning och
att operabiljetten kostar skattebetalarna 1 858 kronor.
Dessa höga kostnader beror till stor del på att Norrlandsoperan är just ett
operahus i Norrland, med de fördyringar som ovan beskrivits. Ägarna Umeå
kommun och Västerbottens läns landsting ger tillsammans med
bidragsgivaren staten teatern möjlighet att verka i dess hemstad Umeå och
hemlän Västerbotten. De övriga Norrlandslänen stöder inte verksamheten, så
uppdraget att turnera i hela Norrland uppfylls inte.