Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en uppföljning och utvärdering av Arkitekturåret.
Motivering
Arkitekturen runt omkring oss i våra byggnader, gårdar, torg, parker och
vatten har vi alla åsikter om och ingen är oberörd av den. Vi människor
rör oss dagligen i arkitekturens olika rum och det är vi som ger rummet
ett innehåll och ett liv.
Regeringen har i ett regeringsbeslut utlyst år 2001 som "Arkitekturåret".
Under detta år kommer ett 40-tal myndigheter att genomföra verksamheter
som kommer att ge arkitektur- och formgivningsfrågor en kraftfull
fokusering. Dessutom har regeringen inbjudit landets alla kommuner,
landsting och länsstyrelser samt 125 andra bolag, stiftelser, föreningar och
organisationer att delta med verksamheter under "Arkitekturåret". Särskilt
kommer att uppmärksammas "Storstadens arkitektoniska kvaliteter och det
offentliga rummets utformning". Den långsiktiga målsättningen med
"Arkitekturåret" är att efterfrågan på och förståelsen för god arkitektur,
formgivning och design skall öka i hela landet.
Dessa intentioner och målsättningar är goda och tidpunkten är väl vald
inför Sveriges ordförandeskapsår i EU och FN:s uppföljning av
Habitatagendan som kommer att ske i juni 2001. Habitatagendan kan
sammanfattas i 8 punkter och bland annat står där följande:
- anpassa byggnader och byggda miljöer till kretsloppssamhällets krav och
kraven på sund inomhusmiljö och god tillgänglighet för alla
- skapa bättre livsvillkor i utsatta bostadsområden
- utveckla markanvändningsmönster som främjar städernas
kretsloppsanpassning
- förstärka olika orters attraktionskraft för människor och företag
Planering av våra boendemiljöer är av stor vikt för vårt välbefinnande.
Vackra, trygga miljöer påverkar oss och ger signaler vilket samhälle vi
befinner oss i. Det säger också mycket om hur planerarna, arkitekterna ser
på det samhälle som de skapar för. Miljonprogrammens boendemiljöer
gjordes utefter den ambitionen som fanns då att skapa ett gott samhälle
för alla och med en bra bostadsstandard. Grundambitionen var det inte fel
på men det byggdes för många hus av samma slag och ofta var de alldeles
för höga . Nu står Sverige åter igen med en stor strukturförändring på
gång då befolkningen ökar i våra tillväxtregioner men minskar i övriga
delar av landet. Det för med sig stora krav på god planering av
boendemiljöer, infrastrukturer och stadsmiljöer i våra tillväxtregioner.
Men det kräver också god planering av våra avfolkningsbygder att
planera för ett vikande befolkningsunderlag med tomma ödsliga torg, en
överdimensionerad infrastruktur och tomma bostadsområden. Detta är
också aspekter som bör belysas inom "Arkitekturåret". Det är därför av
stor betydelse för framtiden vad som blir kontentan av dessa satsningar
som görs under "Arkitekturåret". Regeringen bör därför följa upp
satsningen med "Arkitekturåret" och göra en utvärdering.