Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hjulångaren Erik Nordevalls bärgning och framtida förvaring i
ett museum.
Historik
Hjulångaren Erik Nordevall byggdes i Norrköping 1836-37. På Motala
verkstad tillverkades samtidigt fartygets två balansångmaskiner om
vardera 17 hästkrafter. Fartyget var avsett för trafiken mellan Stockholm
och Göteborg på den några år tidigare färdigställda Göta kanal.
Hjulångarens dimensionering är anpassad till kanalens slussar. Längden
är 28,62 m och bredden är 6,7 m. Hjulhusen har indragna sidor, s.k.
fiolbåt, för att inte vara i vägen i slussarna. Men fartyget var också en god
sjöbåt och trots sin begränsade storlek utformad även för fart på öppna
havet. Fart: 7 knop.
Erik Nordevall är byggd av trä och utrustad med ångmaskiner och
ångpanna av de äldsta typerna. Då denna hjulångare byggdes, hade de
maskindrivna fartygen ännu inte funnit sin egen form. Påverkan från
segelskutorna är påtaglig. Hösten 1837 hyrdes ångaren av postverket för
postfarten mellan Ystad och Stralsund.
Sista seglatsen
Den 4 juni år 1856 lade hjulångaren Erik Nordevall ut från Vadstena efter
en natts uppehåll på sin färd från Stockholm till Göteborg. Fartyget hade
passagerare och var bl.a. lastat med en däckslast brännvin från bränneriet
på Vadstena Slott. Kaptenen lämnade efter någon timma över rodret till
rorgängaren, som i sin tur lämnade rodret till en av besättningskarlarna.
Ordern löd: "Du kan gå så nära ön Jungfrun som helst."
På eftermiddagen gick emellertid Erik Nordevall hårt på grund några
hundra meter norr om Jungfrun. Efter fruktlösa försök att få loss fartyget med
egen maskin begärdes hjälp av skonerten Motala Ström. Passagerare och last
överfördes till denna. Med hjälp av två andra fartyg lyckades man få
Nordevall flott, men efter bara några hundra meter sjönk fartyget till botten
och ligger nu på 45 meters djup. I tjugo år gjorde Erik Nordevall god tjänst
som kanalfartyg.
Unikt fynd
År 1980 hittades fartyget Erik Nordevall. Efter upptäckten har
marinarkeologiska undersökningar och mätningar utförts. Förberedande
utredningar för en bärgning och konservering som museum har
genomförts under ledning av Länsstyrelsen i Östergötland. Goda skäl
talar för att låta fartyget bli museum i Motala, där dess maskiner byggdes.
Det finns på många håll ett betydande intresse för det märkliga fartyget
och för ett museum. Ändamålsenliga byggnader finns inom Motala gamla
verkstadsområde. Enskilda organisationer och företag har uttryckt sin
vilja att bidra, men det måste också till ett statligt engagemang för att
detta viktiga museum ska bli möjligt att förverkliga.
Tack vare det söta Vätternvattnet är Erik Nordevall nästan spöklikt
välbevarad. Allt finns kvar - från riggen och den höga skorstenen till
ångmaskinerna, från den förgyllda galjonen till panelerna och bemålningen i
salongerna.
Erik Nordevall saknar motsvarighet. Ingen annanstans finns ett helt
bevarat ångfartyg av den första generationen. Museer har byggts upp kring
mycket gamla ångfartyg på andra håll i världen. Men de fartygen är inte bara
yngre utan har också endast mindre delar bevarade från den äldsta tiden.
Om än mindre och yngre är Erik Nordevall fullt ut en motsvarighet till
regalskeppet Vasa. Fartyget är unikt och representerar ett tidigt och viktigt
skede i fartygens, ångdriftens och ångsjöfartens utformning. Det har också
väckt ett berättigat internationellt intresse.
Fartyget är ett industri- och teknikhistoriskt minnesmärke i världsklass.
Enligt Sjöfartsverket är Erik Nordevall efter 143 år på Vätterns botten intakt
och mycket välbevarat, varför de tekniska förutsättningarna för bärgning och
fortsatt bevarande är goda.
Statens Sjöhistoriska museum säger att om fartyget utställdes på ett
museum skulle det kunna utgöra ett intressant tidsdokument över
fartygsbyggnad och framdrivningsindustri. Även början till det moderna
resandet till sjöss skulle kunna åskådliggöras i anslutning till en sådan
utställning.
En omfattande marinarkeologisk undersökning av Erik Nordevall har
gjorts. En enig expertis föreslår att fartyget skall bärgas. Skrov, inredning
och
maskiner är i så gott skick att ett återställande är fullt möjligt. Vidare
framhåller stiftelsen Skärgårdsbåten i Stockholm att ett välbevarat ångfartyg
från 1836 internationellt sett inte bara är mycket ovanligt utan fullständigt
unikt. Ingen annanstans i världen finns en representant för den första
generationen ångfartyg bevarad. Hjulångaren Erik Nordevall är jämförbar
med regalskeppet Vasa och borde behandlas därefter.