Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av den idéburna
organisationspressens villkor och möjligheterna att genom ett särskilt
statligt stöd säkerställa en kvalitativ utveckling av denna press.
Motivering
Demokratiutredningen har i sin omfattande och stimulerande
genomlysning av demokratin och dess villkor i dagens samhälle lyft fram
en rad olika
aspekter, däribland dess grundvärden, de förändrade förutsättningarna,
behovet av det offentliga samtalet och dess problem och
medborgarsammanslutningarnas betydelse för en vital demokrati.
Resultatet av de många forskningsrapporterna och utredningens egna
analyser och slutsatser sammanfattas i slutrapporten "En uthållig
demokrati" (SOU 2000:1). Om man samläser dess avsnitt om politikens
medialisering med analysen av medborgarsammanslutningarnas historiska
och nutida roll tydliggörs ett växande problem:
I dagens alltmer kommersialiserade medievärld är det allt svårare för
ekonomiskt resurssvaga grupper att göra sig gällande. När framgång i fråga
om massmedial uppmärksamhet i hög grad blir avgörande för möjligheterna
att påverka samhällsutvecklingen, riskerar debatten att bli dominerad av
utspel, dramatiska aktioner eller vinklade undersökningar och förenklingar.
Det långsiktiga, nyanserade och problematiserande samtalet råkar då i kläm
och får det allt svårare att nå offentlighetens rum. Viktiga röster och
avvikande perspektiv riskerar därigenom att hamna utanför den process som
leder fram till politiska beslut. Därmed hotas även den "upplysta förståelse"
utredningen pekar på som en förutsättning för en balanserad demokratisk
utveckling.
I sin analys av medborgarsammanslutningars demokrativärde pekar
utredningen på värdet av såväl föreningslivets horisontella kapacitet - dess
demokratiska fostran till gemensamt ansvar - som dess vertikala roll - dess
möjlighet att vara en mobiliserande kraft i samhället: "...ett starkt och
fungerande föreningsliv utgör en grundbult i ett demokratiskt samhälle, som
uttryckligen främjar medborgarnas möjligheter till deltagande, inflytande och
delaktighet."
Utredningen visar visserligen, att medborgarna i högre grad än tidigare
analyser gjort gällande ägnar sig åt frivilliga insatser, och att
folkrörelsernas
medlemsras dessutom är mindre omfattande än vad som tidigare påståtts.
Situationen är dock på många sätt bekymmersam, främst genom att
medelåldern bland de förtroendevalda stiger. Utan att förringa de idéburna
organisationernas övriga svårigheter hör deras problem att komma till tals i
det offentliga samtalet till deras absolut största bekymmer, allrahelst som
deras möjligheter att nå en yngre generation torde vara mer medieberoende än
tidigare.
Utredningen konstaterar, att "värdet av allsidiga nyhetsmedier...blir ofta
påtalat. Mera sällan framhålls vikten av att det finns utrymme för lidelsefullt
engagerade medier, sådana som genomsyras av ett ärende och som aktivt
förespråkar en bestämd hållning, tro eller åsiktsriktning. Demokrati förutsätter
att subjektiva meningar och agitation till fördel också för andra uppfattningar
än de som uppfattas vara självklart riktiga kan göra sig hörda. Medier som
kan uppfattas som smala, ensidiga och propagandistiska kan samtidigt vara
ytterst betydelsefulla i det offentliga samtalet."
För att säkra mångfalden i medierna finns som bekant ett omfattande
statligt presstöd, som utan tvekan bromsat tidningsdöden. Vid sidan om detta
finns även ett strategiskt betydelsefullt om än rätt litet statligt stöd till
ett antal
nischade kulturtidskrifter med begränsad spridning. Mellan dessa kategorier
finns ett betydande antal tidningar och tidskrifter, som utan något som helst
offentligt stöd ges ut av idéburna rörelser. En hel del av dessa har ambitionen
att inte enbart vara interna medlemsorgan utan söker ett samtal med andra
röster och organ i det offentliga rummet. I dagens kommersialiserade
mediekonkurrens hotar emellertid bristande resurser att undergräva deras
möjligheter att hävda och utveckla sin kvalité. Dock har - som utredningen
påpekar - "den roll organisationstidskrifter...spelar i samhället försummats
såväl inom forskningen som i mediepolitiken."
Vi är övertygade om vikten av att denna försummelse snarast rättas till.
Detta bör kunna ske genom att en snabb översyn görs av den idéburna
organisationspressens villkor och möjligheterna att genom ett särskilt statligt
stöd säkerställa en kvalitativ utveckling av denna press.