med anledning av prop. 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att minst 60 % ur SVT:s program skall vara textade år 2005.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att alla synskadade bör ges möjlighet att utnyttja uppläst text-
remsa senast 2005.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att UR:s program, så långt möjligt, skall produceras lokalt eller
regionalt.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de regionala stationerna bör få en högre indexuppräkning
än 2 %.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att när människor från hela landet ges möjlighet att delta i
programverksamhet skall detta gälla inte bara i lokala och regionala
sändningar utan också i riksutbudet.
Motivering
Centerpartiet vill utveckla public service där partiet strävar efter
mångfald, vilket bl.a. innebär att en allsidig rapportering från hela landet
är väldigt viktig. Partiert vill också ha en större diversifiering av
innehållet i medierna och öka utbudet av produktioner från andra delar av
världen än de engelskspråkiga länderna. I dagsläget handlar det också om
att stärka svenska språkets ställning. Särskild uppmärksamhet måste
också ägnas åt de funktionshindrades möjlighet att ta del av radio- och
TV-program. I propositionen finns en viljeinriktning att tillgodose
funktionshindrades behov, men från Centerpartiets sida vill vi se ännu
tydligare skrivningar om detta.
Regering och riksdag har länge angett som ett villkor att public service-
företagen ska beakta funktionshindrades behov.
Ungefär 600 000 medborgare har sådana hörselnedsättningar att de
behöver textade TV-program för att kunna tillgodogöra sig vad som sägs. En
mindre grupp är helt beroende av text, för att överhuvudtaget kunna ta del av
tal i TV. Många behöver också text för att inte missa väsentliga delar i en
dialog eller liknande. Invandrare är även de en grupp som har behov att kunna
läsa text, eftersom de ibland kan ha svårigheter att hinna förstå vad som sägs.
Det är viktigt ur både demokrati- och jämställdhetssynpunkt att de
hörselskadade kan ta del av ett program redan första gången det sänds i TV.
De har rätt att kunna delta i diskussioner om ett TV-program dagen efter det
att det har sänts och inte först när det gått i textad repris och hörande
tittare
redan har nya program att diskutera.
I regeringens proposition finns bara allmänt hållna formuleringar när det
gäller textade TV-program. Där står "textningen skall öka påtagligt".
Däremot finns ingen definition av vad som menas "påtagligt". Idag är 27 %
av de svenskspråkiga public service-programmen textade vid första
sändningen. Regionala program är inte textade alls. Som exempel kan nämnas
att brittiska BBC lovat att texta 80 % av sina program 2004 och 100 % 2008.
Vi anser att ambitionen bör vara att minst 60 % av SVT:s program ska
vara textade. Detta bör ges regeringen till känna.
Synskadade behöver också få en förbättring så att de kan ta del av nyhets-
och debattprogram i TV. Det finns möjligheter med en uppläst textremsa.
Alla synskadade bör ha möjlighet att ta del av den innan avtalsperioden är slut
2005. Detta bör ges regeringen till känna.
Utbildningsradion (UR) bör finnas och verka i hela landet. Lokalt kan
behov av kunskap och lärande effektivt fångas upp och föras vidare. Vi anser
att en ökad andel av rikssända UR-program bör planeras och produceras i
distrikt och regioner utanför Stockholm.
Om ett UR-program ska produceras som exempelvis ska handla om
svenska fjällvärlden, så måste målsättningen vara att det är lokala journalister
som får i uppdrag att göra programmet. Målsättningen att producera minst 55
% av sändningarna regionalt är bra. Det bör även avspeglas i UR-
programmen. Vi yrkar inte på att det ska vara lika hög procent UR:s program
som produceras lokalt, men målsättningen bör vara att de så långt som möjligt
ska produceras lokalt eller regionalt. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Public service-företagen ska, enligt propositionen, under kommande
tillståndsperiod sträva efter en högre grad av utläggningar, samarbetsprojekt
och inköp av program. Tanken bakom detta är bra, men kan också skapa
problem för redaktioner runt om i landet. I de stora städerna finns det gott om
produktionsbolag som har tillgång till frilansande journalister och fria
kulturarbetare i radio och TV. I de mindre städerna finns inte dessa bolag.
Målsättningen att 55 % av programmen ska vara producerade regionalt ska
givetvis gälla även uppköp av utomståendes medverkan. Följden kan bli att
lokala redaktioner inte kan göra de aviserade uppköpen. Samtidigt har de
dålig ekonomi och den indexuppräkning på 2 % som propositionen föreslår
räcker inte långt. Ute på de lokala stationerna har man också slimmat
verksamheten under 90-talets resursminskningar och har därför små
möjligheter att göra ytterligare personalnedskärningar. Vid lokalredaktionerna
har man redan plockat bort teknikerna och journalisterna arbetar således både
som journalister och tekniker.
För att få loss pengar att köpa program av utomstående kan det leda till att
man måste avskeda journalister från sin redaktion, som därefter kan starta
egna produktionsbolag för att sälja sina program till public service. Detta är
ett scenario som vi inte vill se och anser att de regionala stationerna bör få
en
högre uppräkning av index än 2 %. Detta bör ges regeringen till känna.
I propositionen skrivs att programföretagen ska ha en decentraliserad
organisation. Det skrivs dock inget om någon skillnad på riksproduktion och
lokal produktion. Det skrivs att människor från hela landet ska kunna delta i
programverksamheten, men inte vilken programverksamhet.
Beredningsgruppen har förmodligen inte tänkt på att det är skillnad på
Mittnytt och Aktuellt samt Pulsen i radio Västernorrland och Studio Ett. Ur
ett demokratiperspektiv är det viktigt att olika regionala perspektiv synliggörs
för publiken i hela landet. Det räcker alltså inte att de lokala och regionala
perspektiven kommer från lokala sändningar. Texten som handlar om
"Decentraliserad organisation"(avsnitt 8.7.1.) bör därför kompletteras med att
när människor från hela landet ges möjlighet att delta i programverksamhet
ska detta gälla inte bara i de lokala och regionala sändningarna utan också i
riksutbudet. Detta bör ges regeringen till känna.