1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökad användning av Europaflaggan och EU-symbolen i
offentliga sammanhang.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om godkännande utomlands och ökad användning i Sverige av
EU-modellen för motorfordons registreringsskyltar.1
3.
1 Yrkande 2 hänvisat till TU.
Motiv för mina förslag
Europaflaggan med tolv gula stjärnor på blå botten blev symbol för
Europarådet 1955. Sedan 1986 fyller den samma roll för det samarbete
som nu bedrivs inom EU. Flaggning och annat utnyttjande av symbolen
får ses som uttryck för den samhörighet som växer sig allt starkare mellan
medborgarna i europeiska länder.
Sverige är en aktiv medlem i Europarådet alltsedan starten. Sedan 1995 är
vårt land också med i EU. Men Sverige är utan tvivel det EU-land där
Europasymbolen förekommer mest sparsamt. Även i en atlantisk nation som
Storbritannien ser man oftare Europaflaggan såväl utanför som i både
offentliga och privata byggnader. På bilarnas registreringsskyltar i t.ex.
Tyskland och Frankrike är ofta nationalitetsbeteckningen kompletterad med
de tolv stjärnorna.
Samhörighet kan naturligtvis inte beordras fram genom politiska beslut
eller lagstiftning. Ytterst måste den känslan växa fram hos människorna
själva, och det är de som väljer att ge uttryck för sin tillhörighet till en
större
grupp - det kan ske genom t.ex. ett klubbmärke, en partinål eller en flagga.
Det förtjänar att noteras i detta sammanhang att många svenskar tillkännager
sitt stöd för Europatanken genom att t.ex. klistra en dekal med symbolen på
bilens bakruta eller baklucka.
När det gäller medborgarskap är vi svenskar numera även européer. Enligt
artikel 2 i Amsterdamfördraget stärks medlemsstaternas medborgares
rättigheter och intressen genom att de också omfattas av ett
unionsmedborgarskap. Det vore därför naturligt om staten går före med gott
exempel och låter berörda myndigheter flagga på offentliga byggnader med
både den svenska flaggan och Europaflaggan.
Det har redan nämnts att många svenska bilägare frivilligt anbringar EU-
symbolen på sina fordon. Flertalet medlemsländer i EU tillämpar
Wienkonventionen, enligt vilken det är obligatoriskt att i internationell trafik
förutom registreringsnumret visa även ett nationalitetsmärke baktill. Sedan
slutet av 1980-talet finns det inom EU en gemenskapsmodell av
registreringsskylt. Denna har längst till vänster ett vertikalt blått fält, som
överst visar en cirkel av Europaflaggans tolv gula stjärnor och därunder en
bokstavskombination som anger i vilken medlemsstat fordonet är registrerat.
Modellen har införts i flera EU-länder, antingen som obligatorisk (Irland och
Portugal) eller som ett alternativ (ovan nämnda Tyskland och Frankrike).
Gemenskapsmodellen är numera godkänd inom EU, men den tillgodoser
inte Wien-konventionens krav på nationalitetsmärke. Det har hänt att bilister
med endast "EU-skylten" har blivit bötfällda för denna brist vid trafik utanför
EU. Eftersom gemenskapsmodellen är ett bekvämt sätt att ordna
nationalitetsmärkningen, bör regeringen verka för att den godkänns även
utanför EU. Vidare bör regeringen underlätta för och stimulera att svenska
bilar registreras med nummerplåtar i detta utförande.