1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att
riksdagskandidater endast får ställa upp i en valkrets.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de större valkretsarna i storstadsregionerna delas in i
samma valkretsar som landstingen.
Inledning
Det måste vara väljaren och inte partiorganisationen som skall vara
uppdragsgivaren. Så är fallet i alltför stor utsträckning dessvärre idag när
partierna trots personvalsinslagen till stor del bestämmer vilka som ska
representera väljarna. Personval är viktigt för framtiden för att öka
närheten och förtroendet för politiken. Ett bra steg i rätt riktning togs i
senaste valet 1998, men det återstår mycket att göra för att få ett
personvalssystem som förtjänar namnet. Ett nomineringssystem gör i dag
att en mycket liten andel av väljarna bestämmer vilka som ska
representera de olika partierna. Det är av största vikt att personvalet får en
mer framträdande roll för att innebära en god möjlighet att förnya
demokratin. Mycket av detta ansvar ligger på de olika partiernas
företrädares ansvar, och rätt hanterat kan personvalsinslaget föra väljare
och politiker närmare varandra, och det kan också bidra till att vitalisera
partierna. Det handlar om att man som politiker måste vara och agera på
ett sådant sätt att man vinner människors förtroende. Personvalet bör
därför bygga på att långsiktigt förtroende och direkta kontakter mellan
kandidater och väljare byggs upp. Det är för den som kandiderar en fråga
om inställningen till sig själv, till politikerrollen och till människor. Riktig
kontakt med människor kräver en öppen och prestigelös attityd.
Dagens personvalsmöjligheter
Enligt den nya vallagen har väljarna möjlighet att i alla val kryssa för den
kandidat man helst vill se vald av alla dem som står på en partivalsedel.
Genom personvalet kan listans ordning bekräftas av väljarna, men listans
inbördes ordning kan också ändras.
En kandidat i ett kommunalval som på detta sätt får stöd av minst fem
procent av partiets totala antal väljare i valkretsen och en kandidat som i
riksdagsvalet vinner stöd av minst åtta procent av partiets totala antal väljare
i
valkretsen placeras i en särskild grupp vid sammanräkningen. I de
kommunala valen gäller dessutom en spärregel. Minst 50 röster krävs för att
bli personvald, oavsett hur många procent detta motsvarar.
Mandaten fördelas i första hand till kandidaterna i denna grupp som klarar
spärren. Den som får flest personvalsröster vinner och blir därmed
personvald. Det gör att samtliga kandidater på en valsedel har möjlighet att
bli valda. Det gör också att fler kandidater än det finns mandat att fördela kan
lyckas passera spärren. Så skedde också i flera fall i 1998 års riksdagsval,
vilket utvecklas nedan. I fall där ingen kandidat uppnår ett tillräckligt antal
personvalskryss gäller listans ursprungliga turordning.
Personvalets resultat i senaste valet
Personvalsinslaget fick genomslag i valet, fast inte tillräckligt. Ca 30
procent av väljarna kryssade en kandidat till riksdagen. En siffra man
skulle kunna önska vore högre. 88 av riksdagens ledamöter sitter nu med
direkta mandat från människor i sina valkretsar.
Tyvärr lyckades inte fler än tolv personer som stod utanför valbar plats bli
personvalda till riksdagen. Ett litet och stapplande steg i rätt riktning. I
tabellen nedan kan man se hur personvalet föll ut i respektive valkrets.
Andel av väljarna som använde sig av möjligheten att rösta på person.
Uppdelat på valkrets och parti.
Tabell 1: (SAP M Vp Kd1 Cp Fp Mp )
2 Carl Bildt, Gudrun Schyman och Birger Schlaug var förstanamn i Stockholms
kommun.
3 Lennart Daléus och Lars Leijonborg var förstanamn i Stockholms län.
4 Birger Schlaug var, förutom i Stockholms kommun, förstanamn i Södermanlands,
Östergötlands och Gotlands län.
5 Marianne Samuelsson var förstanamn i Jönköpings, Västra Götalands läns norra
samt östra
valkrets.
6 Göran Persson var förstanamn i Malmö kommun.
Inför valet var bilden i media entydig - personvalet skulle svårligen få
något genomslag att tala om. Att 88 riksdagsledamöter passerade spärren
med goda marginaler visar att personvalet fick genomslag. Önskvärt hade
varit att antalet hade varit större.
Ytterligare 17 personer passerade åtta-procentsspärren utan att bli valda.
Det berodde på att de fick färre röster än en konkurrerande kandidat och att
ytterligare mandat inte fanns att fördela. Sammanlagt klarade alltså 105
personer åtta-procentsspärren till riksdagen.
Ett allvarligare problem var att informationen inför personvalet i bästa fall
kan kallas bristfällig. Riksskatteverket hävdade i informationsbroschyren till
alla hushåll att den som var nöjd med en listas utseende inte behövde kryssa
någon kandidat, utan kunde lämna in listan som den var. Ställt på sin spets
innebar detta att listornas förstakandidater inte kunde bli personvalda, om
väljarna följde Riksskatteverkets råd. Eftersom mandaten i första hand
fördelas bland kandidater som klarat spärren och endast i andra hand fördelas
efter listordning kunde detta mycket väl leda till att partiernas toppkandidater
slogs ut på grund av felaktig information. Om man är nöjd med listans
utseende bör man tvärtom utnyttja kryssmöjligheten för att markera detta.
Situationen förvärrades av att en företrädare för Riksskatteverket i radio
flyttade fram positionerna och hävdade att är man nöjd med listans utseende
så "skall" man inte kryssa någon kandidat. Detta uttalande närmar sig
obstruktion av demokratin och är ett allvarligt övertramp av en tjänsteman.
Det kan inte uteslutas att informationen påverkat utgången av personvalet.
Personvalet innebär en verklig chans för politiken att modernisera gamla
kampanjformer och interna belöningssystem. Min vision är hårdraget att
personvalet på sikt kan komma att avskaffa valrörelserna, som vi är vana att
se dem. Argumentet för detta är enkelt. Det tar så oändligt mycket längre tid
att etablera en relation till människor i den egna valkretsen och verkligen nå
ut med vem man är och vad man står för än den traditionella
intensivvalrörelsens tre veckor. När september månad kommer har de flesta
människors personliga val av politiker förhoppningsvis redan avgjorts. Det
gäller därmed att vara utåtriktad varje dag i sitt politiska arbete, inte bara
de
sista veckorna inför ett val. Idag måste respekt förtjänas av varje politiker
personligen. Det är i grunden en mycket positiv utveckling.
Hur går vi vidare?
Personvalet bör få större möjligheter att påverka vilka representanter som
ska sitta i riksdag, kommuner och landsting. Tyvärr visade det sig att det
fanns flera orsaker till att personvalet inte fick det genomslag som det
förtjänar. Regler borde förhindra att mer namnkunniga och kända namn
kandiderar i flera valkretsar, något som skedde under senaste valet, vilket
fick som följd att personvalsmöjligheterna i realiteten försvann för många
kandidater.
I stora valkretsar var det svårt att få genomslag för
personvalsmöjligheterna. Avståndet mellan väljare och deras företrädare är
för stort. De flesta vet inte vilka som företräder dem i riksdagen. I Stockholms
län t.ex. krävs det nästan 20 000 personröster för att kunna bli personvald i de
större partierna. Mindre valkretsar i dessa stora valkretsar skulle kunna
minska avståndet mellan väljare och företrädare. Införandet av samma
valkretsar i riksdagen som i landstinget borde i de större riksdagsvalkretsarna
kunna minska detta avstånd och ge personvalsmöjligheten chansen den
förtjänar.
Detta skulle kunna ge större intresse för valen, och förtroendet för
politikerna skulle öka då uppdragen blir tydligare från väljarna. En utveckling
som jag tror att alla vill ha.