Riksdagen tillkännager för regeringen, med avslag på riksdagsstyrelsens
förslag, vad som i motionen anförs om ett stärkande av den statliga
revisionen.
Motivering
I de flesta statliga förvaltningsorgan och statliga bolag finns bland
styrelseledamöterna företrädare för allmänintresset, ofta utsedda bland
dem som i demokratiska val utsetts att företräda befolkningen. Även i
revisionsverksamheten är allmänintresset företrätt på samma sätt. Detta är
ett värdefullt bidrag för att öka den allmänna insynen som i sin tur också
bidrar till att skapa legitimitet för verksamheterna.
Ett av de främsta uttrycken för revision genom förtroendevalda är
Riksdagens revisorer, som utför ett värdefullt granskningsarbete. I kommuner
och landsting utförs också på samma sätt en värdefull kontroll genom
förtroendevalda. Enligt vår mening utgör denna revisionsverksamhet ett
viktigt och angeläget inslag i svensk demokrati. Begreppet oberoende
används stundtals som ett slags mantra utan att användarna gör klart för sig
vad det handlar om. Något totalt oberoende kan det aldrig heller bli fråga om,
bl.a. måste anslag till arbetet beviljas av något organ som kan taxera ut
nödvändiga skatter.
Svensk förvaltningsmodell
Det som brukar kallas för den svenska förvaltningsmodellen bygger på tre
komponenter: den organisatoriska uppdelningen i ett regeringskansli och
myndigheter, förbudet för regeringen och riksdagen att lägga sig i
myndigheternas myndighetsutövande och lagtillämpande verksamhet och
förbudet för ministrar att på egen hand fatta beslut som rör
myndigheterna. I förening med offentlighetsprincipen innebär denna
modell att Sverige skiljer sig från det dominerande mönstret i Europa, där
departementen fullgör arbetsuppgifter som i Sverige utförs av
ämbetsverk. Detta tillsammans med en rad förvaltningspolitiska reformer
såsom den arbetsgivarpolitiska delegationen har gett de svenska
statsmyndigheterna en unikt självständig ställning.
Den kritik som riktas mot detta tar oftast sikte på att Sverige skiljer sig
från övriga Europa medan man sällan diskuterar eventuella brister i de olika
systemen. Sett ur funktionell synpunkt kan den svenska modellen väl mäta sig
med andra.
En förutsättning för att denna självständighet ska gå att förena med
demokratiska principer är att både regering och riksdag förfogar över väl
fungerande instrument för uppföljning, utvärdering och heltäckande
granskning. Riksrevisionsverket granskar statlig verksamhet i syfte att uppnå
en ändamålsenlig säker och effektiv statlig förvaltning samt effektivitet i
statliga åtaganden. Lagen om statsbudgeten anger dels att regeringen är
redovisningsskyldig inför riksdagen beträffande den verksamhet som bedrivs
av staten, dels att hög effektivitet och god hushållning ska iakttas i statens
verksamhet. För att tillgodose lagens krav måste regeringen kunna verifiera
såväl effektivitet som god hushållning i statlig verksamhet. Regeringen har bl
a mot denna bakgrund behov av ett starkt revisionsorgan innefattande såväl
årlig revision som effektivitetsrevision.
Den svenska modellen med ett oberoende riksrevisionsverk underställt
regeringen har bidragit till att myndigheterna i ett internationellt perspektiv
är
mycket effektiva. Riksrevisionsverket genomför dels årlig granskning av
myndigheterna, dels egeninitierad effektivitetsrevision samt
granskningsuppdrag på uppdrag av regeringen. Revisionen bedrivs oberoende
och i enlighet med god sed.
I grundlagen fastslås att alla statliga myndigheter med undantag för
riksdagens verk lyder under regeringen. Därmed har regeringen både rätt och
skyldighet att löpande granska och kontrollera myndigheternas verksamhet.
Riksdagens revisorers verksamhet är grundlagsreglerad i regeringsformen.
Där föreskrivs att riksdagen väljer revisorer att granska den statliga
verksamheten. Riksdagen kan besluta att revisorernas granskning ska omfatta
också annan verksamhet. Det är värdefullt med det parlamentariska ögat, det
vill säga att personer med brett medborgarperspektiv kan medverka i
granskningsarbetet.
Sverige har i dag en heltäckande statlig revision där regeringen granskas
av Riksdagens revisorer, JO och JK och där statliga myndigheter granskas av
Riksrevisionsverket, RRV. Den nuvarande ordningen fungerar väl. Vi vill
behålla den nuvarande svenska modellen för revisionen. Förslag om ett nytt
revisionsorgan under riksdagen med en i princip oavsättlig chef eller ett
revisionsverk oberoende av riksdag och regering är båda ett avsteg från den
svenska modellen.
Riksdagskommittén föreslår ett nytt revisionsorgan underordnat riksdagen
men med obefintligt inflytande från riksdagsledamöterna över granskningens
inriktning. Vidare synes förslaget begränsa möjligheten för regeringen att
uppdra åt myndighet att ombesörja annan granskning än sådan som är av
närmast internrevisionell natur. I övrigt ska den nya myndigheten anses
tillgodose regeringens behov. De nuvarande riksdagsrevisorerna avskaffas.
De närmare reglerna kring detta - även grundlagsbestämmelser - ska
regeringen låta utreda så att en ny myndighet kan bildas 1 januari 2003.
Mot bakgrund av att en proposition med grundlagsförslag måste läggas
fram senast i december 2001 synes beredningstiden - inbegripet
remissbehandling - av de begärda förslagen bli synnerligen kort.
Att under denna korta tid utföra en genomarbetad utredning av de
författningspolitiska konsekvenserna av Riksdagskommitténs förslag skulle
möta betydande problem. Mot bakgrund av de principiellt mycket
betydelsefulla förändringar som föreslås kan en sådan utredning inte undgå att
överväga bl.a. konsekvensändringar i regeringsformens första kapitel. Att
lägga kommitténs förslag till grund för lagstiftning synes föra avsevärt längre
än vad som krävs för att stärka den statliga revisionens ställning samtidigt
som det är mycket tveksamt om beredningsunderlaget kommer att hålla den
kvalitet som riksdagen normalt brukar kräva när det gäller förändringar i
regeringsformen.
En översyn av den statliga revisionen bör dock ske. Några viktiga
utgångspunkter bör vara att revisionen ska bedrivas professionellt och
oberoende (av en myndighet underställd regeringen) samt att riksdagens
organisation för granskning och uppföljning bör förstärkas, under fortsatt
starkt inflytande från de folkvalda. Revisionen bör vara så utformad att
regeringen kan uppfylla sin författningsenliga roll. Revisionens särställning
ska lagfästas. I övrigt bör översynen ske förutsättningslöst. Då
riksdagsrevisorerna inte avskaffas behövs inga ändringar i regeringsformen.
Ett ikraftträdande kan därför planeras utan att avkall behöver göras på
beredningsunderlagets kvalitet.