Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunal näringsverksamhet.
Motiv för mitt förslag
När kommuner äger företag eller bedriver olika typer av
näringsverksamhet konkurrerar man på en marknad med privata företag.
Detta leder ofelbart till problem eftersom kommunala företag och
näringsverksamheter har konkurrensfördelar. Genom beskattningsmakten
kan en kommun garantera ett eget bolag aktieägartillskott, eller tillräckligt
med pengar till eget drivna näringsverksamheter. Detta kan gälla allt från
lunchrestauranger, bostadsbolag och bussbolag till tapetserarverkstäder.
Vidare kan banker och kreditinstitut erbjuda kommunala företag med
kommunal borgen lägre räntor eftersom riskerna är mindre, och detta
samtidigt som kommunen som ägare inte behöver ställa avkastningskrav
på verksamheterna.
Privata företag har ofta sämre finansiell styrka. De kan inte räkna med
lägre räntor och de måste ha avkastning på sin verksamhet. I fallet med
kommunala bolag kan kommuninvånarna med skatt skjuta till det kapital som
behövs vid reinvesteringar eller förluster. Detta leder till att kommunala
företag har möjlighet att politiskt bestämma priser till en nivå som ett
privatägt företag inte har möjlighet att erbjuda. Man konkurrerar inte på lika
villkor, utan undandrar kundunderlag på marknaden för privata företag.
Kommunal näringsverksamhet medför risker för att kommunerna i strid
med kommunallagen ägnar sig åt affärsverksamhet som snedvrider
konkurrensen på en marknad där lokala småföretag skall kunna utvecklas,
vilket bland andra Konkurrensverket också poängterat. För att balansera de
privata företagens konkurrenssituation behövs en skärpning av
kommunallagen.