1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av åtgärder mot utbredningen av illegitima
riddarordnar.
2. Riksdagen beslutar att uppdra åt Kungl. Maj:ts Orden att fastställa en
officiell lista över vilka riddarordnar som i Sverige skall betraktas som
legitima respektive illegitima.
Motivering
Reglerna för vad som är en äkta riddarorden är hårt begränsade. En
legitim andlig riddarorden kan i princip bara stiftas eller återupplivas av
en religiös ledare (som påven). En legitim världslig riddarorden kan bara
stiftas eller återupplivas av en statschef. Kapaciteten att instifta
riddarordnar kallas fons honorum (ung. "hederns och ärans källa").
Det finns många samfund med välgörenhet på programmet som utger sig
för att vara en äkta riddarorden men hänvisar till en historieskrivning som inte
kan styrkas med samtida dokument. Därför har dessa status som illegitim
riddarorden. Bland de illegitima riddarordnarna finns alla ytterligheter, både
de som ligger väldigt nära en legitim riddarorden och de som flagrant bryter
mot bevislig historia och fons honorum (orden är stiftad av annan än statschef
eller religiös ledare). En orden kan vara helt laglig men ändå vara illegitim:
det förra hänvisar till föreningslagstiftning m.m. och det senare till icke
styrkta anspråk på ursprung.
Dessa "riddar"ordnar kan utföra ett stort välgörenhetsarbete med
vällovliga syften, men det ändrar inte grundfakta. De är inga äkta
riddarordnar och deras ordenstecken bör därför inte bäras offentligt. Möjligen
skulle de kunna klassificeras som ridderliga ordenssällskap och som sådana
bära ordenstecknen internt, i likhet med Odd Fellow-orden, Frimurarorden,
Par Bricole m.fl.
Internationellt bevakar bl.a. "The False Order Committee" med
representanter från legitima riddarordnar (bl.a. Johanniterorden i Sverige)
detta fenomen, men kommittén har ingen formell makt att åtgärda problemet.
Två stater har lagstiftning kring riddarordnar (Italien och Frankrike) med
uttalade förbud mot att bära illegitima ordnar offentligt. Vatikanstaten
utfärdar dekret mot illegitima riddarordnar.
Problemet kan till viss del tillskrivas det faktum att de svenska
riddarordnarna inte längre förlänas, vilket lämnat fältet fritt för tvivelaktiga
riddarordnar. Kunskapen om vad som är en riktigt riddarorden finns inte
längre, och de illegitima riddarordnarna utgör därför en stark frestelse. Som
bevis på detta har enligt uppgift minst fyra illegitima riddarordnar fått fäste
här i Sverige. I Uniformsreglemente för försvarsmakten - Utmärkelser
(M7756-780081) kan man läsa att två av dessa otroligt nog har fått generellt
tillstånd att bäras till svensk uniform, trots att dessa omnämns av Frankrike,
Italien och Vatikanstaten som exempel på illegitima ordnar!
Regeringen bör agera mot utbredningen av illegitima ordnar och bärandet
av hederstecken av tvivelaktig karaktär. Vårt förslag är att uppdra åt Kungl.
Maj:ts Orden, som besitter den största sakkunskapen i landet vad gäller rid-
darordnar, att fastställa en lista som ges officiell status över vilka
riddarordnar
som i Sverige skall betraktas som legitima respektive illegitima.