Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder i kommunvalet
2002.
Ett ökat inflytande
Ett öppet samhälle förutsätter att människor tilltros möjligheten att själva
fatta beslut, också avgörande beslut, utifrån sin egen situation och sitt eget
samvete. Ett ökat utrymme för människor att själva och tillsammans fatta
beslut innebär att vi kan förändra maktstrukturer och öka människors
utrymme.
Samtidigt som vi fått allt kunnigare medborgare känner många ungdomar
ett utanförskap gentemot det politiska livet och de institutioner man har
kontakt med. Många gånger finns känsla av att allt redan är bestämt i förväg.
Denna känsla behöver vändas till delaktighet och ökat engagemang i
samhället. Många känner också maktlöshet inför politiken. En del av
vanmakten och utanförskapet är det avstånd som upplevs till alltför många
politiska beslutsfattare och demokratiska arenor.
Vi anser att det är nödvändigt att samhället bättre tillvaratar unga
människors värderingar, engagemang och vilja till inflytande i den
demokratiska processen. Det kan också ske genom bland annat ökad
representation för unga människor i statens offentliga utredningar och
kommittéer, förändrade arbetssätt i de politiska partierna och förändringar i
rösträttsåldern.
En sänkt rösträttsålder
Demokratiutredningen redovisar många viktiga förslag för att stärka
delaktighet, deltagande och inflytande i samhället. En viktig del för att
uppnå detta anser vi vara en sänkt rösträttsålder. Att endast sänka
rösträttsåldern i sig är i och för sig ingen garanti för ett ökat engagemang
och en bättre fungerande demokrati, men det ger ett redskap och en
möjlighet för yngre människor att göra sin röst hörd.
Frågan om sänkt rösträttsålder kräver noggranna bedömningar om
samspelet med valbarhet och myndighetsålder. Samtidigt innebär införandet
av fyraåriga mandatperioder till riksdag, landsting och kommuner en faktisk
höjning av rösträttsåldern, genom att många ungdomar får vänta för att för
första gången få möjlighet att utnyttja sin rösträtt. Genomsnittsåldern för
förstagångsväljare har höjts till 20 år och många kommer inte att få möjlighet
att rösta förrän efter man fyllt 21 år.
Vi vill gärna se en generell sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Ett annat
alternativ kan vara att rösträtt i val till riksdag, landsting och kommun medges
från det kalenderår man fyller 18 år. Vid kommande grundlagsöversyn bör det
göras en översyn om detta och förslag läggas om sänkt rösträttsålder.
Åldersgränsutredningen SOU 1996:111 föreslår att den som fyllt 16 år ska
få rösta i kommunala val och folkomröstningar. Motivet för detta är bland
annat att ungdomar bör få större medborgerligt inflytande över den
kommunala verksamheten, frågor som ofta ligger dem nära.
Den ungdomspolitiska kommittén SOU 1997:71 föreslog en sänkt
rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet 1998. Man drog en parallell till
personvalsreformen där försöksverksamhet genomfördes vid valet till
kommunfullmäktige 1994. Syftet med en försöksverksamhet är att se vilka
effekterna blir av en sänkning av rösträttsåldern. Tyvärr blev det ingen
försöksverksamhet i valet 1998. Vi anser att riksdagen ändå ska gå vidare och
följa den ungdomspolitiska kommitténs förslag och genomföra verksamheten
i valet år 2002.