1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de religiösas rättigheter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättande av en religionsombudsman.
Motivering
När de mänskliga rättigheterna började utryckas i allt mer strukturerad
form under 1700-talet var religionsfriheten grundläggande. Den
mänskliga rättigheten dominerade kampen och debatten. En konsekvens
av rätten till egen tro är också rätten att tycka och förmedla den
övertygelse som man har till andra.
För de flesta i vårt samhälle är detta i dag självklart. Men trots detta finns
allvarliga tendenser i vårt samhälle att ifrågasätta religionsfriheten. Här kan
nämnas exempel som korse, hallale, manlig omskärelse eller religiöst
grundade uppfattningar om vad som är en familj.
I alla dessa frågor ifrågasätts religiösa medborgare på ett alltmer hätskt
sätt. Kritiker nöjer sig inte enbart med att själv vidhålla en annan uppfattning
utan i många stycken tar man heder och ära av den som står upp för sin
religiösa övertygelse.
I svensk lagstiftning finns det till och med hinder för att individer skall
kunna leva ut sin tro på ett enligt trosuppfattningen riktigt sätt. Detta trots
att
vi som nation ställt oss bakom FN-stadgan om de mänskliga rättigheterna och
även talar om att Sverige skall vara ett mångkulturellt land.
Detta har jag tidigare påpekat i en fråga till demokratiministern och då fått
svaret att Sverige står bakom FN och Europakonventionen.
Demokratiministern hävdade vidare att grundlagen garanterar
religionsfriheten och att det därför inte behövs en förstärkning av de troendes
rättsskydd.
Det är tyvärr ett faktum att det i allt fler sammanhang dyker upp mer eller
mindre hätska angrep mot människor som har någon form av
trosuppfattningar. Fördömanden har skett när kyrkorna vid olika
anställningsförfaranden har agerat i enlighet med samfundets religiösa
övertygelse. Vi som lagstiftare tog hänsyn till religionsfriheten när vi skärpte
arbetsrättslagstiftningen vad det gäller kvinnliga präster, handikappade och
invandrare.
Det är också ett faktum att många ungdomar upplever att skolgången är en
jobbig del av livet då man i många stycken känner att den tro man har
ifrågasätts och många gånger förlöjligas. På liknande sätt finns det människor
som känner att man i yrkeslivet inte blir respekterad för den tro man har.
Regeringen bör därför titta närmare på hur religiösa grupper i Sverige
upplever sin situation och vad som bör göras för att Sverige på ett bättre sätt
skall tillgodose de troendes rättigheter.
Det vore bra om religiösa människor får samma möjlighet som många
andra minoritetsgrupper har med egen ombudsman. Religionsombudsmannen
ska jobba med troendes problem och frågeställningar.