1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring som
innebär att kraven på oavhängighet och opartiskhet vid valet av jurymän
uppfylls.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring som
innebär att det skall bli möjligt att överklaga beslut i jävsfråga till Högsta
domstolen.
Val av jurymedlemmar
Ett utslag i EG-domstolen innebär att Sverige måste ändra i jurysystemet i
tryckfrihetsmål. Förhållandet att jurymedlemmar i en svensk jury utses av
en politiskt sammansatt valkorporation gör att denna av EG-domstolen
inte anses opolitisk. Det innebär att juryn i vissa mål inte är opartisk.
Dessutom finns det brister i möjligheten att överklaga.
Jury har förekommit i tryckfrihetsmål sedan 1815 samt i yttrandefrihetsmål
sedan 1992 (efter det att YGL infördes).
Det är landsting tillsammans med kommun som inte tillhör landsting, som
utser jurymän. I varje län utses 16 jurymän i en första grupp samt 8 jurymän
som skall ha varit nämndemän vid allmän domstol i en andra grupp.
Sammanlagt utses 24 jurymän i varje landsting, bortsett från Stockholm där
36 utses.
För att vara valbar som juryman skall man vara svensk medborgare och
bosatt inom det aktuella länet. Jurymännen bör vara kända för
omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Skilda samhällsgrupper,
olika meningsriktningar samt olika delar av länet bör vara representerade
bland jurymännen.
Tillämpliga lagrum finns i tryckfrihetsförordningen,
yttrandefrihetsgrundlagen samt i den s.k. tillämpningslagen. En jury skall
endast befatta sig med frågan huruvida det föreligger brott, d.v.s. om
innehållet i en framställning är brottsligt. Straff- och skadeståndsfrågan skall
sedan avgöras av domstolen, vilken i tryckfrihetsmål skall bestå av tre
lagfarna domare.
Problemen i det svenska systemet uppkommer när tryck- eller
yttrandefrihetsmål handlar om en skrift eller ansvarig utgivare som är knuten
eller har kopplingar till ett politiskt parti. Då juryn är tillsatt av ett
politiskt
organ kan inte denna sägas vara opartisk. En dylik situation uppstod i det s.k.
Holm-målet där käranden ansåg sig ha blivit förtalad i en bok som var utgiven
av ett Socialdemokraterna närstående förlag; Tidens bokförlag AB. Juryn
fann inte uttalandena i boken brottsliga. Fem av juryns ledamöter hade på
olika sätt anknytning till socialdemokraterna.
Vi måste få en rättslig ordning i Sverige där de som känner sig förtalade
tillförsäkras en rättegång med en oavhängig och opartisk jury. Detta måste
gälla också när en framställning gjorts i en skrift som står ett politiskt parti
nära eller när någon som står ett politiskt parti nära i ett tal gjort en
framställning. Det sätt på vilket jurymedlemmar utses i dag måste därför
ändras så att det partipolitiska inslaget vid valet av dem försvinner. Ett
alternativ är att låta kopplingar av det slag som förekom i Holm-målet prövas
inom ramen för de regler som finns om domarjäv. Vidare bör möjligheterna
att överklaga jävsfrågan ändras så att Högsta domstolen kan pröva om jäv
föreligger.
Moderata samlingspartiet väckte en motion i denna fråga även under
hösten 1999. Inga åtgärder har dock vidtagits med anledning av detta. Vi
anser emellertid att det är angeläget att komma tillrätta med detta problem. Då
författningsändringar i denna fråga kan komma att kräva ändring i grundlagen
är det angeläget att ärendet bereds skyndsamt, för att en ändring skall kunna
träda i kraft inom rimlig tid. Regeringen bör därför ges i uppdrag att
återkomma med förslag till lagstiftning.