Vi lever i en allt mer internationaliserad värld. För Sveriges del har detta
främst tydliggjorts genom medlemskapet i Europeiska unionen.
Internationaliseringen ökar samarbetet över nationsgränserna. För oss
finns dock ingen motsättning mellan att eftersträva samarbete och att
värna vårt nationella kulturarv. Ett nationaldagsfirande som är upplagt på
lämpligt sätt kan motverka rasism och främlingsfientlighet. Av
kostnadsskäl bör en annan arbetsfri dag upphöra när den 6 juni blir
helgdag. Av skäl som redovisats av Nationaldagsutredningen bör
annandag pingst därför upphöra som arbetsfri dag.
2 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen om
allmänna helgdagar (1989:253) i enlighet med vad som anförs i
motionen.
3 Varför nationaldagen bör bli helgdag
3.1 Historisk bakgrund
Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till svensk konung. Samma datum
antogs regeringsformen 1809. Också riksdagens beslut om den nu
gällande regeringsformen meddelades den 6 juni år 1973. Denna dag är
alltså förbunden såväl med vår nationella frihet som med vårt statsskick.
3.2 Stora förändringar och ökande internationalisering
Svenska flaggans dag började firas som nationaldag den 6 juni 1983.
I en tid av stora förändringar och med ökande internationalisering är det
angeläget att stärka den nationella identiteten. Den svenska kulturen och
språket är de minsta gemensamma nämnarna för alla dem som bor i landet.
3.3 Ett sätt att motverka rasism och
främlingsfientlighet
I en tid då främlingsfientligheten och intoleransen ökar i vissa grupper i
samhället är det viktigt att svenska folket återtar sina symboler från de
grupper som missbrukar dem. Firandet av nationaldagen kan bli ett viktigt
inslag i kampen mot rasism och främlingsfientlighet. Nationaldagen
skulle kunna vara den dag då utländska medborgare erhåller sitt svenska
medborgarskap, eller den dag då beviset delades ut till dem som under
den senaste tolvmånadersperioden erhållit svenskt medborgarskap. I dag
sker detta på vissa håll i landet, men vi menar att det borde vara fallet
överallt.
Sådana synliga manifestationer skulle kunna tjäna två syften: dels hälsa
nya medborgare välkomna till Sverige, dels bidra till en ökad förståelse för
flyktingar och andra som valt att skapa sin framtid i Sverige. Det finns därför
all anledning för oss att, i likhet med de flesta andra länder, göra
nationaldagen till allmän helgdag.
3.4 Övrigt innehåll att fylla nationaldagen med
Genom att fylla nationaldagen med innehåll som tydliggör syftet med
firandet skulle nationaldagen enligt vår mening ges en ökad betydelse
som symbol för alla som lever i Sverige. Nationaldagsutredningen (SOU
1994:58) lämnade förslag till hur firandet av nationaldagen skulle kunna
fyllas med innehåll. Bl.a. föreslogs att traditionerna från svenska flaggans
dag, med överlämnande av flaggor och fanor till olika organisationer och
privatpersoner, skulle bibehållas. Om möjligt skulle skolavslutningen
alltid ske den 6 juni. Det skulle underlätta för anhöriga att delta. Förutom
att gemensamt firande av högtidsstunder bidrar till att stärka banden
mellan människor skulle de anhörigas medverkan vid skolavslutningar
också bli en viktig markering av tron på de ungas framtid och betydelsen
av kunskaper. Dessa förslag skulle komplettera det nuvarande firandet
och tydliggöra syftet med firandet av nationaldagen.
3.5 Annandag pingst bör upphöra som arbetsfri dag
Nationaldagsutredningen beräknade produktionsbortfallet för en extra
helgdag till cirka fyra miljarder kronor. Slutsatsen blev därför att en
annan arbetsfri dag bör försvinna när nationaldagen blir helgdag.
Utredaren, som biträddes av såväl andliga som världsliga experter, kom
efter en grundlig genomgång fram till att annandag pingst borde upphöra
som arbetsfri dag. Skälen är bland annat närheten till nationaldagen i
tiden och att annandag pingst ur kyrklig synvinkel framstår som
lämpligare att ta bort än alternativen.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan föreslår vi att den 6 juni blir
allmän helgdag fr.o.m. den 6 juni 2001. Nationaldagsutredningens
författningsförslag kan ligga till grund för en sådan ändring. Det bör
ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.