1. Riksdagen avslår vad regeringen föreslår om en höjning av driftsstödet.
2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen för år 2001 under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt
uppställning:
3.
Tabell 1: (Anslag (tusental
kronor) Regeringens
förslag Anslagsförändring
)
Anslagen för
Datainspektionen,
Presstöd samt
Regeringskansliet m.m.
Datainspektionen
Regeringens återrapporteringskrav på Datainspektionen har i
huvudsak varit inriktade på prestationsmått och ger inte
fullgod information om vilka effekter och resultat som
uppnåtts. Någon samlad bedömning av i vilken utsträckning
effektmålen, d.v.s. att förhindra intrång i enskildas
personliga integritet i samband med automatisk
databehandling och att säkerställa god sed i
kreditupplysnings- och inkassoverksamhet, är därför svår att
göra enbart utifrån årsredovisningen, konstaterar regeringen.
Regeringen har för avsikt att inför kommande budgetår
utveckla mera resultatinriktade verksamhetsmål och
återrapporteringskrav. En särskild utredare kommer att göra
en översyn av Datainspektionens uppgifter och verksamhet
och lämna förslag till inriktning, omfattning och finansiering
av den fortsatta verksamheten.
I avvaktan på denna utvärdering av Datainspektionens verksamhet föreslår
vi att anslagsramen minskas med 6 miljoner kronor.
Presstödet
Kristdemokraterna anser att presstödet har haft stor
betydelse för den publicistiska mångfalden, och det torde
komma att ha betydelse även framöver. Medielandskapets
snabba förändring kommer dock att leda till fortsatta
strukturförändringar inom tidningsbranschen och det är
därför att förvänta att antalet stödtidningar successivt
minskar. Det som har hänt i Ångermanland är ett exempel.
Kristdemokraterna är positiva till de generösa
regelförändringar för presstödet som övervägs.
Regelförändringarna bidrar till att strukturförändringar kan
underlättas och därmed minskas på sikt presstödsberoendet.
I budgeten för år 2000 hävdade regeringen angående presstödet att det var
nödvändigt att utöka driftsstödet med 4,5 procent för att stärka den
publicistiska mångfalden, vilket innebar en utökad och förändrad ram på 20
miljoner kronor för driftsstödet. Genom regelförändringar inhämtades en del
medel varför ramen för driftsstödet endast ökades med 5 miljoner kronor.
Kristdemokraterna föreslog att besparingen genom regelförändringarna
utnyttjades som enbart besparing och att ramhöjningen inte skulle
genomföras. Vi menade att anslaget i förhållande till regeringens förslag
borde minskas med 20 miljoner kronor. Riksdagen följde regeringen förslag.
Inför 2001 föreslår regeringen ytterligare uppjusteringar med 3 procent,
vilket innebär en utökning av ramen för driftsstödet med 14 miljoner kronor.
Kristdemokraterna vidhåller att uppjusteringen av ramen för år 2000 skall
återtas och att det inte sker någon uppjustering för år 2001.
I och med att en storstadstidning med omfattande presstöd upphört att
komma ut kan ramen dessutom minskas med 90 miljoner kronor. Ramen för
presstöd ska alltså minskas med totalt 124 miljoner kronor.
Regeringskansliet
Under en följd av år har regeringen gjort enorma ramtillskott
för Regeringskansliet. Kristdemokraterna har varit mer
restriktiva. Självklart innebär ordförandeskapet för EU
betydande kostnader, men den övriga satsningen på
Regeringskansliet har varit obefogat omfattande.
Utvecklingen och anpassningen av Regeringskansliet kan mycket väl ske
genom organisationsförändringar och rationaliseringar utan att ytterligare
resurser tillförs. Förändrings- och förnyelsearbetet bör ha kostnadseffektivitet
som mål. T ex borde den utvecklade informationstekniken leda till
tidsbesparingar i de administrativa rutinerna.
Enligt Kristdemokraterna bör därför ramhöjningen på 250 miljoner kronor
för 1999 återtas, likaså det ytterligare anslaget på 50 miljoner kronor för år
2000. Det extra tillskottet som föreslogs för 2002 redan i vårpropositionen på
130 miljoner kronor bör heller inte fullföljas. Ramen för Regeringskansliet
m.m. bör alltså minskas med 430 miljoner kronor.