Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen beslutar att ändra 21 § personuppgiftslagen så att personuppgifter som avses i paragrafen får behandlas om kravet på samtycke är uppfyllt. Motivering
Enligt 10 § personuppgiftslagen får personuppgifter behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig för en rad uppräknade fall. Samtyckesprincipen omfattar dock inte uppgifter enligt 21 §.
Paragrafen har följande lydelse:
"21 § Det är förbjudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från förbudet i första stycket.
Regeringen får i enskilda fall besluta om undantag från förbudet i första stycket. Regeringen får överlåta åt tillsynsmyndigheten att fatta sådana beslut."
Paragrafen innehåller genom sina begränsningar allvarliga inskränkningar i yttrandefriheten. Den som har dömts för brott och anser sig oskyldigt dömd har alltså ingen möjlighet att lägga fram sin sak för offentligheten via Internet. Däremot kan en sådan person skriva en tidningsartikel och där lägga fram sin sak. Blir den publicerad kan den sedan läggas in på Internet och i så fall gäller inte inskränkningen i 21 §.
Detta är självfallet en orimlig obalans. I en ofullkomlig värld är det fullt möjligt att t ex domstol begår misstag. Bevisligen händer detta nu och då. Den fria debatten ger en möjlighet att belysa vari sådana misstag kan ha bestått. Det är då märkligt att personuppgiftslagen ställer upp hinder för en sådan fri debatt på Internet, men att sådana hinder inte existerar i t ex dagspress. Att få sin sak prövad i offentlig debatt blir i ett sådant läge beroende av om någon debattredaktör vill publicera, medan den personliga tillgången till en opinionsbildande plattform som Internet är stängd.
Den obalansen i synen på yttrandefrihet bör justeras. 21 § personuppgiftslagen bör därför justeras så att även personuppgifter som avses i lagrummet får publiceras om det sker med den berördes samtycke. Riksdagen bör besluta om en lagändring med detta innehåll.
Stockholm den 27 september 2000
Ingvar Svensson (kd)
Rolf Åbjörnsson (kd)
Kjell Eldensjö (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Björn von der Esch (kd)
Inger Strömbom (kd)
Maria Larsson (kd)
Ragnwi Marcelind (kd)
Magda Ayoub (kd)
Dan Kihlström (kd)