Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
kommunallagen så att budgetbalanskravet för kommunerna ses över
längre tidsperiod än ett budgetår.
Motivering
Mot bakgrund av utvecklingen i den kommunala ekonomin
under början av 90-talet och det faktum att kommunallagen
inte bedömdes ha haft en tillräcklig styreffekt ansåg
riksdagsmajoriteten det angeläget att införa ett lagstadgat
krav på att den kommunala budgeten skall vara i balans.
Regeringen/riksdagen ville skapa ett instrument som dels
förhindrar en fortlöpande urgröpning av kommunernas och
landstingens ekonomi, dels skapar grundförutsättningar för
en långsiktig, stabil finansiell utveckling av den kommunala
sektorn.
Beslutet fattades mot bakgrund av den extraordinära situation som den
kraftigaste lågkonjunkturen på över 50 år innebar. Av olika skäl, främst ett
övertungt socialförsäkringssystem, drabbades staten av skenande underskott.
För att lösa de statliga problemen övervältrade staten en del av sina problem
på kommunerna vilket fick återverkningar i form av budgetbalansproblem i
kommuner och landsting. Budgetbalanskravet för kommunerna aktualiserades
då av regeringen och fick majoritet i riksdagen.
Nu är den ekonomiska situationen både för staten och kommunerna
annorlunda. Det är förstås viktigt att det finns en sund ekonomisk hushållning
i kommunerna, men nuvarande system har rigida drag. En större flexibilitet
borde eftersträvas. Ett balanskrav kan visserligen ställas men kan anpassas för
en något längre period än ett budgetår, t ex kan krav på balans under en
treårsperiod vara rimligt att eftersträva. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om ett mer flexibelt budgetbalanskrav för
kommunerna.