Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en folkomröstning
i enlighet med vad som anförs i motionen.
Motiv för våra förslag
Sverige har varit en monarki så länge den svenska nationen
har existerat. Under flera hundra år valde man kung men
från 1544 har kungamakten ärvts. En kvinna på tronen fanns
redan under medeltiden och kvinnlig tronföljd infördes i
samband med drottning Kristinas trontillträde för att senare
återgå till enbart manlig tronföljd.
Den nuvarande regeringsformen från 1974 innehåller bestämmelser om att
Sverige skall vara en monarki. Grundlagsberedningen hade kommit fram till
detta vid ett sammanträde sommaren 1971 i Torekov, varför förslaget
kallades Torekovskompromissen. Beredningen enades i denna kompromiss
om att monarkin skulle behållas, att statschefen endast skulle ha
representativa uppgifter samt att förslag till ny statsminister skulle läggas
fram av talmannen och underställas omröstning i riksdagen.
Successionsordningen ändrades 1979, så att även kvinnliga medlemmar av
kungahuset blev arvsberättigade till tronen. Successionsrätt tillkommer såväl
manliga som kvinnliga efterkommande till kung Carl XVI Gustaf och äldre
syskon och äldre syskons efterkommande har företräde framför yngre syskon
och yngre syskons efterkommande, s.k. kognatisk tronföljd.
I regeringsformens första kapitel § 5 står följande: Konungen eller
drottning, som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron, är rikets
statschef. Vad i denna regeringsform är stadgat om konungen skall, om
drottning är statschef, gälla henne.
Det finns givetvis enskilda och organisationer som vill införa republik i
Sverige och låta rikets högsta ämbete innehas av en president. Republikanska
klubben som har målet att avskaffa monarkin har funnits i många år och bland
de politiska partierna har sedan länge Socialdemokraterna och Vänsterpartiet
tagit ställning för republik. Landsorganisationen med sina två miljoner
medlemmar tog ett liknande beslut vid sin kongress hösten 2000.
Portalparagrafen i regeringsformen säger: All offentlig makt i Sverige
utgår från folket. Frågan om vem som skall utöva statschefens ämbete, en
kung/drottning eller en president borde därför få avgöras av folket i en
folkomröstning. Omröstningen skulle vara enkel att genomföra med två klara
alternativ och den skulle säkert väcka stort intresse med ett högt
valdeltagande som följd, till gagn för demokratin i vårt land.